Folkbildaren Bo Johansson ger ut en ny diktsamling

Det knippe tankar och känslor som du kallar ditt ”jag” är format av traditioner och konventioner i det samhälle du lever i. Att känna sig själv är att känna den ...

Av: Lilian O. Montmar | 08 augusti, 2012
Essäer om litteratur & böcker

De farligaste är dem som inget har att dölja

Min vän tittar på mig och rynkar bekymrat ögonbrynen. Hon tar en djup klunk ur sin kaffemugg och säger sedan långsamt de ord som jag hört från så många de ...

Av: Jessica Johansson | 26 Maj, 2011
Jessica Johansson

Roberto Bolaños svarta karneval

Roberto Bolaño (1953-2003) är en av de senaste årens största internationella författarsuccéer. På svenska finns sedan i fjol inte bara de båda stora romaner som grundlagt hans berömmelse, De vilda ...

Av: Ulf Lindberg | 10 januari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

 Sara Bergmark Elfgren - Tillbaka med en ny bok, Norra Latin, och bättre än någonsin. Foto B Graham

Shakespeare, spöken, drömmar, hets och tonårsangst i lysande skolskildring

Sara Bergmark Elfgrens nya bok Norra Latin är överjordiskt bra och skapar sin egen typ av magi. En magi som man inte kan sätta i något fack. Sara Bergmark Elfgren har gått förbi fantasy ...

Av: Belinda Graham | 07 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Det brittiska Göteborgs kyrkliga historia och utveckling mellan åren 1620 och 1860



st Andrews kyrka En betydande del av det brittiska Göteborgs historia är dess kyrkliga och religiösa utveckling. Många av de mest namnkunniga britterna under tidernas lopp var minst lika involverade i den kyrkliga verksamheten som inom handeln och köpenskapen. Ett studium av kyrkohistorien är därför minst lika nödvändig som ett av den ekonomiska historien för att få en riktig bild av det brittiska kapitlet i stadens historia.

Staden Göteborg grundades år 1619 av Gustav II Adolf som en hamn och handelsstad vid Göta Älv och en stadsstadga beviljades två år senare. I syfte att befrämja en snabb utveckling i det unga Göteborg beviljats särskilda privilegier och förmåner till invandrare av kungen. Många ”nybyggare” kom från Holland och Flandern, det vill säga nederländare, för att hjälpa till med byggandet av vallgraven och kanalerna. Det fanns över 500 nederländska nybyggare i Göteborg redan 1620. Ett mindre antal invandrare från Tyskland och Storbritannien kom också tidigt. De första britterna kom från Yorkshire i nordöstra England och något senare kom också skottar. 1624 fastställde kungen att stadens råd, officiellt kallades stadens ledning tillsammans med kungens personlige representant burggreven och de tre presidenterna Burggravius, præsides et senatores civitatis Gothburgensis och senare Magistraten, permanent skulle bestå av fyra svenskar, tre tyskar, tre nederländska och två skottar. När rådet senare utökades med fler medlemmar behölls dessa proportioner. Rådets protokoll var alltid skrivna på svenska, tyska och nederländska fram tills 1670, men även engelska översättningar fanns.

Redan från början var handeln var en viktig del av Göteborgs verksamhet, om inte nära nog helt dominerande, och inte minst den viktiga handeln mellan Storbritannien och Sverige passerade staden. Under 1600-talet Sverige gjordes försök att reglera handeln genom städerna genom ett uttag av skatt på import och export. Som en följd av detta bildades av en grupp brittiska köpmän år 1635 en särskild organisation kallad British Factory för att skydda och stödja deras gemensamma intressen. Den engelska termen Factory betecknar "en handlare som köper eller säljer på provision" och liknade sammanslutningar med samma namn fanns i många stora handelstäder under tiden som Lissabon, St. Petersburg och Amsterdam.

Branden i London år 1666 gav en förnyad och stor stimulans åt den brittiska importen från Sverige och den gick till stor del genom Göteborg. Det första British Factory från år 1635 antingen misslyckats eller upplöstes och ett andra British Factory grundades år 1699. Detta är också året från vilka handlingar finns bevarade. Troligt är dock att det snarare rört sig om en ombildning med tanke på att antalet skottar i Göteborg ökade markant under tiden kring och strax efter år 1700. Det nuvarande idag British Factory verkar till stor del genom att stödja den Anglikanska församlingen i Göteborg och äger även den mark på vilken kyrkan är byggd.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Gustav II AdolfDen svenska kyrkolagen från år 1686 gjorde olaglig all annan religiös verksamhet i Sverige andra än den som skedde inom och var reglerad av den lutherska statskyrkan, officiellt då kallad Kyrkan i Sverige. En reglering som även drabbade andra protestantiska gemenskaper som anglikaner och reformerta.

De nationella kyrkorna i England och Sverige var visserligen både protestantiska till namnet men det fanns stora skillnader mellan de anglikanska och lutherska uppfattningarna. Båda den engelska och den svenska kyrkan hade till skillnad från de kontinentala protestantiska samfunden bevarat delar den katolska ritualismen, även om den puritanska grenen inom den engelska kyrkan önskade ”rensa” ut även dessa och stundom var den också mycket inflytelserik i detta, men läromässiga var de oense vilket kan förklaras med att den engelska kyrkan var från drottning Elizabeth I: s (regerade från 1558 till 1603) dagar snarare reformkatolsk än rent protestantisk. När det gällde sakramentssynen så stod den engelska kyrkan betydligt närmare Rom i dessa frågor då man räknade med sju sakrament mot lutheranernas två och anglikanerna bekände det särskilda prästämbetet med biskoparnas auktoritet att leda kyrkan vilket lutheranerna förkastade. Detta samtidigt som många bland anglikanerna hade tagit intryck av de kalvinistiska lärorna avseende frälsningen och predestinationsläran. Den engelska kyrkan var också färgad av renässanshumanismen. Vilket kan förklaras med att katolicismen hävdar att teologin bygger på Skriften och Traditionen, lutheranerna endast Skriften medan anglikanerna talde ofta om Skriften, Traditionen och Förnuftet men med Skriften som grund. I själva verket var dock den egna anglikanska teologin så löst formulerat att företrädare för de flesta kristna riktningarna i princip kunde skriva under den, med följd att interna teologiska strider under 1500- och 1600-talet var stora och mycket vanliga.

Många brittiska köpmän besökte gudstjänsterna i Svenska församlingens kyrka, senare Domkyrkan, eller i Christinæ Kyrka, den så kallade Tyska kyrkan. Den senare var kalvinistiskt påverkad, om än officiellt luthersk och underlydande Göteborgs lutherske superintendent, med många tyskar, holländare och presbyterianska skottar som medlemmar. Församlingen grundades redan 1623, alltså två år efter stadens eget grundande.

Andra britter, främst engelsmän, samlades i privata hem för ett gemensamt andaktsliv. Detta pekar på att det fanns en krets bland de göteborgska britterna vilka inte önskade en religiös samverkan med lutheraner eller reformerta, även om man samtidligt kan antaga att språket också utgjorde en begränsning i sig men den måste ha varit av underordnad betydelse då emancipationen ansågs viktigt hos många britter. Orsaken till detta var att det främjade accepterandet hos den omgivande befolkningen och där med ett stabilt kontaktnät och affärerna.

Göteborgs hamnkanalTownshend och Adams uppger i sin History of the English Congregation and its Association with the British Factory från 1946 att "det 1691 fanns en engelska församlingen i staden." I så fall var den hemlig och att de privata religiösa samlingarna i hemmen var organiserade och erkända hos anglikanska kyrkliga myndigheter i England. Man kan då antaga att besökande engelska skeppspräster betjänade denna församling då någon egen anställd församlingspräst inte fanns i Göteborg före år 1747. Men några egentliga efterforskningar kring detta har mig veterligen aldrig gjorts.

År 1741 erkännandes av Svenska kyrkan så kallade privilegier för anglikanerna att fira offentliga gudstjänster och ha sakramentsförvaltning i Sverige. Det senare innebär att de hade rätt att döpa sina medlemmar och att fira kommunion (inom Svenska kyrkan ofta kallad nattvarden). Tillstånd gavs också för att äga och bygga kyrkor. Den första officiella och öppna engelska församlingen i Göteborg startades år 1747, i ett hyrt rum i ett numera rivet hus som tillhörde tullmyndigheten vid Smedjegatan 7. Denna ordning fortsatte fram till året 1761. Den förste engelska prästen Rev George Nash kom till Göteborg för att ta upp sin anställning som kaplan i oktober år 1747. Han fick då en lön på £ 75 per år. Belopp hade tecknats frivilligt av medlemmar i församlingen. En enorm summa för sin tid, som visar hur förmögna många församlingsmedlemmar var, men man kan med grund i detta antaga att prästen även för denna summa skulle driva stora delar av församlingens religiösa verksamhet. Rev Nash förde med sig till Göteborg en större mängd anglikansk liturgisk litteratur och engelska bönböcker vilka dock fastnade i den göteborgsk-lutherska censuren. Den svenskkyrklige biskopen i staden angav att de hade funnit att de på tretton punkter ”gravt stred mot vår rena lära.”

Colin Campbell dog år 1757. Han lämnade ett arv om 3000 daler silvermynt för byggandet av en ny anglikansk kyrka, med förbehållet att om byggnaden inte var klar två år efter hans död så skull bidraget dragas till back. Någon egentligt kyrka var dock inte byggd inom den fastställda tiden. År 1759 inköptes ett tomt mellan Östra Hamngatan och Sillgatan, nuvarande Postgatan, och en dyr byggnad restes. Denna var köpt av William Williamson, George Carnegie och John Hall Sr, med ett avtal om att den engelska församlingen kunde använda av ett av rummen för gudstjänstfirande - "den andra engelska kyrkan" kallad. Som ägare för fastigheten stod John Hall Sr. Detta var platsen för gudstjänstfirandet mellan 1764 och 1785, men det följdes av ett interregnum på 37 år. Under dessa år hade församlingen ingen fast gudtjänstlokal och flera kaplaner tjänstgjorde i församlingen endast kortare perioder om dessa år fram till år 1822 då Rev Morgan Morgan tillträdde.

Colin CampbellSt Andrew's, den tredje engelska kyrkan i Göteborg, på Hvitfeldtsplatsen 2, byggdes under perioden 1855-1857 och invigdes i 1859. Arkitekten var löjtnant Adolf Wilhelm Edelsvärd (1824-1919), son till Göta kanals konstruktör Fredrik Edelsvärd. Löjtnant Edelsvärd var engelsktalade och mycket tyder på att han lärde sig sin första engelska från ingenjörer vilka hade rekryteras från England för att bygga Göta kanal. Adolf Edelsvärd var officer i ingenjörstrupperna och specialiserad sig på att bygga kanaler och befästningar. Han gjorde en studieresa genom sex europeiska länder för att utveckla sina kunskaper inom ny byggnadsteknik och anmärkningsvärt också design. Han var särskilt påverkad av hans besök i England, där han på plats kunde tydligt följa några av de intressanta effekterna av industrialismen - via järnvägsresor och besök vid betydande byggnader. Från år 1850 kom han att verka som arkitekt i Göteborg, med egen byrå. St Andrew's kyrka var en av hans tidiga uppdrag. Denna byggnad blev möjligt tack vare generösa donationer från Robert Dickson Sr, David Carnegie och en rad andra skotska och engelska familjer. Mark köptes nära Kaserntorget år 1852. I mars år 1854 sändes en ansökan om finansiella stöd för bygget till drottning Victoria i Storbrittanien i vilken man kunde läsa “erecting a building suitable to our requirements in respect of number and of this Northern climate and at the same time such as may be admissible by the Authorities of this City, whose approbation of every architectural design must be first sought and obtained." I maj år 1854 blev så Edelsvärds kyrkodesign godkänd av myndigheterna och i juni år 1854 kom ett löfte om ekonomiskt stöd från London. Den 19 juni år 1855 lade Robert Dickson grundstenen.

Under 1860- och 1870-talen förbättrades förhållandena mellan den anglikanska församlingen i Göteborg och de svenskkyrkliga anmärkningsvärt. En av de bidragande orsakerna till detta var intresset för den anglokatolska Oxfordrörelsen som hade många sympatisörer inom Svenska kyrkan vid denna tid, vilka menade att den hade stora likheter med den svenska högkyrkligheten. Ett talande exempel på detta närmande från ett göteborgskt perspektiv var när staden biskop Gustaf Björck (1806-1888) meddelade att han var villiga att förrätta konfirmationer bland de göteborgska anglikanerna. Konfirmationer inom den anglikanska kyrkan, kan i likhet med inom den katolska, endast förrättas av en biskop och de sällan episkopala besöken i Göteborg var ett problem för den anglikanska församlingen. Men att några konfirmationen skedde med en svenskkyrklig biskop i Göteborg finns det inga uppgifter om i församlingens arkiv.

Kyrkan byggdes i viktoriansk eller nygotiska stil, som gjorde populär i västra Sverige genom just arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd, även om myndigheterna till en början var mycket misstänksam mot den. Ramen för västra dörren och den gotiska fönster är byggda av sten från Northumberland i norra England och är samma sten som användes i byggnationen av Hadrianus mur. Östra änden av kyrkan har fem färgade fönster som visar i ordning apostlarna St. Matteus och St. Markus, St. Petrus och St. Paulus, St. Lukas och St. Johannes. Ovanför dessa finner man St. Andrew, på svenska St. Andreas – Skottlands och den göteborgska anglikanska kyrkans skyddspatron, tillsammans med det kryssformade kors som han enligt legenden blev korsfäst på. Dess fönster, vilka skänktes år 1857, var utformade i Skottland. Värmesystemet köptes också från Skottland. Kyrkan invigdes formellt den 30 november år 1857 - på St. Andreas dag i kyrkokalendern. En fjärdedel av kyrkbänkarna var ursprungligen reserverad för användning av familjen Dicksons medlemmar.

Adolf Edelsvärd ritade även Haga kyrka och St. Birgittas kapell, uppkallad efter Irlands skyddspatronessa, det keltiska helgonet, St. Bridget och byggt av David Carnegie för hans arbetare på socker- och porterbruket, i Klippan i Göteborg samt Trollhättans kyrka. Andra byggnader som också ritats av arkitekten Edelsvärd i Göteborg var bland andra centralstationen, Wijkska huset på Lilla Torget 1, barnhemmet på Stampgatan 20, och sjöbefälsskolan som låg på Kvarnbergsgatan 2 för att ge några välkända exempel.

I dag är den engelska församlingen mer än bara brittisk, men den är fortfarande anglikansk och numera bredkyrklig. Bland dess medlemmar återfinnas människor med mer än tjugo nationaliteter inklusive svenskar som valt denna kyrkotillhörighet och känner sig hemma i den.

 

Carl Ek

 

 

Litteratur

B Andersson, Göteborgs historia – Från Fästningsstad till handelsstad 1619-1820, 1996

B Andersson, Göteborgs historia – Från Fästningsstad till handelsstad 1820-1920, 1996
J R Ashton, Lives and livelihood in Little London: The story of the British in Gothenburg 1621-2001, 2003
S Hidal, Ett kyrkohistoriskt perspektiv, Signum nummer 7, 1995
H V Krolovitsch, Tyska församlingen i Göteborg, informationsblad från Tyska kyrkan, utan år
G Linde Bjur. Arkitekten och Staden: Adolf Edelsvärd, 2000
B Moss, St. Andrew’s Church – The First 150 Years 1857-2007, 2007
S Townshend och H J Adams, History of the English Congregation and its Association with the British Factory, 1946

Ur arkivet

view_module reorder

En fåfängans marknad, ändå nödvändig

En fåfängans marknad, ändå nödvändig Tidningen Kulturens Guido Zeccola besöker oskuldsfullt Göteborgs bokmässa, diskuterar italienska kungahus med en Bernadotte och lyssnar till Edenborgs obscena predikningar. Jag hade aldrig varit på bokmässan ...

Av: Tidningen Kulturen | Kulturreportage | 28 september, 2006

Den gamla hyttan, ett bedagat kulturslott svept i minnets digitaliserade klichéer. Det sceniska…

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Benny Holmberg | Reportage om scenkonst | 08 september, 2013

Litteraturen och verkligheten. Altstadt, Linderborg och Lundberg

Verkligheten kan ibland vara besvärlig. Kristdemokraternas ledare talade för några år sedan om 'verklighetens folk' och försökte genom denna definition hopfogad som en sanningsägande metafor ta fram en opinion som ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 26 april, 2013

Är Kolumbusdagen värd att firas?

Världen våndas under deras förtryck som vill den väl (Rabindranath Tagore) Kolumbusdagen firas i USA sedan år 1937 den andra måndagen i oktober till minne av Kristoffer Kolumbus ankomst till Amerika ...

Av: Nina Michael | Reportage om politik & samhälle | 12 oktober, 2013

Tidens heliga fullbordan

Oavsett i vilken grad vi är medvetna om det så är vår egen person i sin djupaste identitet formad av det mysterium som utgör "det historiska". Historien låter sig inte ...

Av: Simon Henriksson | Essäer om religionen | 15 mars, 2010

Veckan från hyllan. Vecka 16-2013

Margret Thatcher har gått bort. Tillräckligt mycket har redan sagts om henne från olika håll, beroende på de egna ideologiska preferenserna, jag har just ingenting att tillägga. Men kan inte ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 13 april, 2013

Schamanen, författaren och poeten Ailo Gaup är död

När människor dör försvinner kontakten med dem på ett världsligt plan. Sorg och en stor känsla av förlust tar över. Alla bär minnen som de inte riktigt vet hur de ...

Av: Katrin Nordgren | Övriga porträtt | 30 september, 2014

Tjugotalets New York: smuggelsprit på speak-easies

”Kräftor kräva dessa drycker” stod det med en fyndig allitteration på en affisch där en barsk Albert Engström gav sig in i kampanjen kring ett rusdrycksförbud i Sverige 1922. Som ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 27 april, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.