Upplysning! Ädla tankar och vulgär verklighet

I Det var den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804) som i den till formatet oansenliga broschyren "Vad är upplysning?" år 1784 formulerade frågan: "Lever vi för närvarande i en upplyst tidsålder? ...

Av: Crister Enander | 14 juli, 2009
Essäer om politiken

Foto: Alexandre Buisse

Ett möte med en igelkott

Då jag vandrade hemåt en dag, i min sommarpräglade ledighet, skedde någonting märkvärdigt i all sin vardaglighet.

Av: Robert Halvarsson | 19 juli, 2017
Gästkrönikör

Intervju med författaren Mikael Sundqvist

- Då visste jag allt om livet och skulle skriva om det, säger Mikael Sundqvist om sitt 17-åriga jag och skrattar. Han talar om drömmen om boken. Boken med stort B ...

Av: Johann Bernövall | 03 december, 2012
Litteraturens porträtt

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 23 oktober, 2012
Filmens porträtt

Rockn´roll i den fria världen?



Frank Poncho SampedroVi hade nått fram till entrén i Slotsskogen när budet om en inträffad olycka kom. Vi såg ambulanser med blå ljus köra till och från festivalområdet och undrade om upplivningsförsöken av artisten Young skulle lyckas eller ej. Efter ett tag fick vi veta att det var kombattanten i Crazy Horse, Frank Sampedro, som klämt handen i en dörr.

En arbetsplatsolycka back stage fick artisten Neil Young att ställa in. Inte bara konserten på festivalen Way Out West i Göteborg utan resten av en pågående Europa turné. Så ömtålig är konstformen rock n´roll. Det trodde man inte. Rock n´ roll är trots allt en genre född ur ruffiga förhållanden, som genomlevt och utsatt sig för, prövningar av alla slag. Medelålders män uppgavs i DN vara de närmast sörjande i publiken. Jag däremot är en kvinna som konsumerat rock n´ roll sedan musikformen blev allmänt tillgänglig. Gärna genom direktintag, Young är en artist jag uppskattar för hans förmåga och kraft att få ur sig vad många andra bara går och bär på. Som bildkonstnär har jag dessutom haft anledning att reflektera över hur sällan konstnärer ställer in. De tar sig fram till målsnöret, vad som än drabbar dem därefter. Men rock n ´roll artister faller numera som käglor. Vad jag beklagar är förlusten av upplevelser de kunnat ge.

En gång bevittnade jag hur en artist vägrade uppträda. Då var det folksångaren Donovan, som inte var förberedd på konkurrensen från det larmande nöjesfältet Gröna Lund. Det kan ha varit 1966. Ur detta ojämna maktförhållande föddes sedermera Gärdesfesterna och den svenska musikrörelsen. 2013 kommenterar Neil Young sitt avhopp genom att jämställa sin och bandets besvikelse med den besvikelse publiken förmodas uppleva. Som om det vore samma sak. Det är bussigt att Young betraktar oss som jämlikar. Men vi sitter inte i samma båt. För oss i publiken är en konsert ett unikt tillfälle som vi med målmedveten logistik och timing kämpat oss fram till. För artisten och bandet är konserten med dess eventuella spelglädje och eufori en återkommande möjlighet. När Ulf Lundell, citerad av Po Tidholm i Dagens Nyheter, med samma lättsinne upphöjer värdet av en inställd konsert sägs inte vems konsert det gäller. Artistens eller publikens? Recensentens?

Omar Souleyman Foto Becks Music BoxJag kommer aldrig ifråga som mental rådgivare till Neil Young. Men utanför entrén till Slottsskogen funderar vi över hans strategi denna kväll. Han, om någon, har sedan länge visat sin förmåga att genomföra konserter utan vare sig elektrisk eller personell förstärkning. Ensam med en uppsättning akustiska gitarrer övertygade han mig om sin existens medan de på den tiden mer namnkunniga musikanterna David Crosby, Stephen Stills och Graham Nash trädde tillbaka under en konsert på Stockholms Konserthus. Young har nästan fyrtio år senare förvärvat sin trägna publik, Men i Göteborg ger han sig inte in på några improvisationer ens som kompensation. Är det lojalitet med bandet eller publiken som gör att han inte prövar denna utväg i nödens stund?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Annat var det med den syriske artisten Omar Souleyman. Arrogant avspisad vid det svenska konsulatet i Istanbul reste han 100 mil för att på nytt konfrontera konsulatet med sin visumansökan. Med mycket kort varsel stod han på scenen i Slottsskogen ett dygn senare, samma kväll som Young avspisade sin publik. Ackompanjerad av endast sin keybordist erövrade han ändå publikens entusiasm. Med all rätt talas det om kurage och arbetsseger.

Medan detta utspelade sig och Youngs anhängare sökte olika sätt att hantera sin besvikelse befann sig artisten med band sannolikt på festivalområdet eller i dess nära omgivning. Inget konsulärt beslut hade hindrat dem. Representanter från media var lika närvarande. Hur lätt hade det inte varit för Young att komma med en personlig och direkt ursäkt? Eller ett löfte att snarast återkomma. 67 år är ingen ålder, Nisse.

I efterhand framstår artisten Souleyman, medborgare i det krigshärjade och av säkerhetspolis kontrollerade Syrien, som friare att fatta sina moraliska och konstnärliga beslut än den till synes privilegierade Young, som säger sig rocka i den fria världen. Så ser världen ut idag, för att travestera en tjänsteman vid konsulatet i Istanbul när Souleymans första visumansökan avslogs.

 

Margareta Klingberg

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Men det här är Serbien

  Kvinnor i Nis. foto Sophie Malmros Men det här är Serbien Tåget från Belgrad till Nis ser ut som tågen i Sverige på 1970-talet. Jag har tur och får plats i en ...

Av: Sophie Malmros | Resereportage | 05 december, 2009

Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 13 maj, 2017

TV-serien Morran och Tobias, Foto: SVT

Skrattet vid ensamhetens avgrund

Mathias Jansson har hittat parallellerna mellan SVT:s komedisuccé "Morran och Tobias" och andra tragikomiska radarpar genom TV-historien. Många av komediserierna bygger i grunden på djupa existentiella frågor om mänsklig utsatthet ...

Av: Mathias Jansson | Media, porträtt | 04 november, 2015

Karnevalståg från Moderna Museet 1968

Art Distribution – en omöjlig historia som fyller femtio år

Vi vet att vi lever i en värld där marknadskrafterna styr och ställer. Du måste, om du vill överleva, göra dig själv till ett varumärke, det vill säga om du ...

Av: Percival | Kulturreportage | 13 augusti, 2016

Pirater i etern och på nätet

  Onsdagen den 8 mars 1961 klockan tio på förmiddagen började radiopiraterna sina sändningar från Radio Nord på internationellt vatten i Östersjön ombord i skeppet Bon Jour. Det var nyheter varje ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 26 februari, 2011

Om en yngling som inte borde ha sett Wagners opera Rienzi

Till Guido Zeccolas eleganta och synpunktsrika essä om Wagner och det musikaliska dramat här på sidan kan läggas en rekommendation för vidare läsning: essäerna, betraktelserna och breven i Thomas Manns ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 06 mars, 2013

Har UFO: n någon plats inom teosofin?

Flygande tefat i historia och religion  En av de första dokumenterade UFO-observationerna gjordes den 5 augusti år1926. Det var den ryske målaren, upptäcktsresande och mystikern Nicholas Roerich, som befann sig på ...

Av: Carl Ek | Kulturreportage | 23 november, 2013

Meningsfullheten är alltid angelägnare

Från att ha etablerat sig som ett samtida scenkonstuttryck med stor attraktionskraft på såväl dåtida tonsättare som publik har idag operakonsten på institutionsnivå övergått till ett vegetativt, reproducerande stadium. Genom ...

Av: Magnus Bunnskog | Essäer om musik | 30 december, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.