Jesper Nordström

Och plötsligt sticker det språkligt avvikande i ögonen

I trappen där jag bor finns ett genuint svensk namn. Mitt eget. Men eftersom mina föräldrar lider av svår Danmarkofilia kan vi spåra det till landet som gav oss fet ...

Av: Jesper Nordström | 23 november, 2015
Gästkrönikör

Sofia Sandström. Kvällspasset

Sofia Sandström är född 1966, bosatt i Stureby/Stockholm, allt mer upptagen av novellen som form och fotografiet som konstnärligt medel, och med bakgrund i en helt annan verksamhet har jag nu ...

Av: Sofia Sandström | 24 februari, 2014
Utopiska geografier

Regn och eldkonst på Urkult 2012

Resan till festivalen börjar för många på Urkultståget, som är en plats där människor möts i en atmosfär fylld av förväntningar och värme. När man går igenom tågets alla vagnar ...

Av: Liv Nordgren | 14 augusti, 2012
Kulturreportage

Evig är den konst som alltid talar till oss själva. Intervju med Fabio…

Gitarristen Magnus Andersson och jag träffade den italienske tonsättaren Fabio Vacchi under hans vistelse i Stockholm i samband med spelningen av hans Quintetto Notturno Concertante på konserthuset. Eventet skedde i ...

Av: Guido Zeccola | 15 juni, 2014
Musikens porträtt

Medeltidsveckan XXX Del 2



Lars berättar om cisternciensklostret i RomaAtt Medeltidsveckan är en vecka som både inspirerar och informerar är en sak som Fornsalen (Gotlands Museum) har tagit fasta på. De anordnar flera väldigt intressanta och givande föreläsningar under veckan med medeltidsrelaterade ämnen hållna av både historiker, hantverkare och arkeologer. Det har även hållits föreläsningar i Sankt Nikolai ruin och i Sankt Hansskolans aula. Numera är det i Sävesalen på Fornsalen och i stensalen på Kapitelhusgården som majoriteten av föreläsningarna hålls.

En väldigt intressant föreläsning hölls av Lars Kruthof, anställd på Gotlands Museum, som föreläste om kloster och konvent på Gotland. Gotland hade under medeltiden både cisterncienser i Roma, franciskaner och dominikaner i Visby. I Visby fanns det även ett nunnekloster vid Solberga, som föll under cisternciensernunnorna i Vreta. En digital vandring genom Sta Maria de Gutnalia i Roma var särskilt intressant att få se.

Föreläsningar hölls även i Kapitelhusgården under veckan. En av dessa föredragshållare var den internationellt kände svärdsmeden Peter Johnsson, det var han som skapade Arns svärd till filmatiseringen av Jan Guillous medeltidsepos, som talade om svärdet och dess geometri.

Peter hade en i mitt tycke en intressant genomgång om svärdets geometri, något som låter mer intressant än vad det vid första anblicken ger sken av. Svärdet som förändrades under medeltiden till den välkända form vi känner idag, med en svärdsknapp, kavel, parerstång och klinga, har varit relativt oförändrad under hela medeltiden. Denna iakttagelse är de flesta överens om. Varför kan man fråga sig? Enligt Peter Johnsson är det pga av den starka kopplingen till det medeltida synsättet att geometri, som tillhörde de grundläggande vetenskaperna, var viktig även i svärdssmidet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 Peter berättar om svärdets uppbyggnadMed hjälp av en passare, som var ett av de vanligaste instrument det medeltida hantverkaren hade, kan man med några enkla grepp få ut formen på ett svärd och behålla flera viktiga egenskaper som gör den tillräckligt välbalanserad för sitt ändamål - att dräpa människor. Detta är för många smeder troligtvis något som fördes fram muntligt till dem när de var verksamma som lärlingar för någon smed. Peters bevis, som jag finner vara troligt, är att det mesta under högmedeltiden var besjälat med en tanke av både funktion och harmoni som dåtiden fick ut av den djupa kunskapen av geometri. Katedralbyggarna i Europa använde sig av liknande grepp när man lätt bygga de stora strukturer som finns runt om på kontinenten i Europa.

Jag har tidigare nämnt gyckel och det utgör också en stor del av vad som gör Medeltidsveckan. Många är de som älskar att titta på de galna upptåg som Bastardus SaNs och Trix med flera utövar. Flera av deras uppträdanden utförs på scenen som står mitt på mattorget vid marknadsplatsen, Forum Vulgaris. Även i Nordergravar och några av ruinerna uppträder de till både barn och vuxnas glädje. På onsdagskvällen hade de även en eldshow i Nordergravar som var välbesökt. Jag skulle gissa på att närmare 1000 personer satt och tittade.

Torneamentum är verkligen en veteran under veckan. Tornerspelssällskapet har hållit på sedan 1980-talet, då de dessutom köpte in flera av kostymerna som riddarna hade på sig i ”Ivanhoe”, klassikern som har visats på nyårsdagen under så många år. Kvaliteten då och nu är det skillnad på. Dagens grupp är yngre, har bättre publikkontakt och är faktiskt även bättre på grenarna. Nu skall jag nog inte vara för krass emot originalgänget, det är ju faktiskt de som har tränat flera av de som nu är aktiva. En av de gamla aktörerna, som dessutom brukade spela Kung Valdemar under brandskattningen förr var årets gutniske borgmästare, Borgmästare Hans Röd.

 Fullt rustad inför kampen i stridens hettaSCA (Society for Creative Anachronism) började med ett tältläger utanför stadens ringmur, i närheten av Norderstrands camping 1992. Många var de som bodde och fortfarande bor i Styringheims läger, som lokalföreningen heter. Sedan förra året ligger lägret i Östergravar, precis intill Norderport. I nära anslutning ligger även Battle of Wisbys härläger, som är ett historiskt korrekt läger där deltagarna vill försöka återge en bild av hur den faktiska medeltiden såg ut runt mitten av 1300-talet. I sina handsydda kläder utför de dagliga sysslor och strider i återskapade slag som ägde rum när Valdemar Atterdag 1361 kom för att erövra staden Visby.

 En välkommen nyhet för i år, som dessutom bara var på prov var medeltidsloppisen i Sankt Lars ruin. På ett sextontal bänkar och på den uppbyggda scenen bredde de försäljare ut sina varor som de ville sälja till besökarna. Innan gallergrinden öppnades av Staffan Furå (Handelshuset Påfågeln) som var den som kontaktat Medeltidsveckan och arrangerat loppisen ifråga så var nog de allra flesta säljarna en smula tveksamma till om det skulle komma några besökare. De hade ingen orsak till ängslan.

Gutarna möter de danska trupperna utanför murenUnder de två timmar som loppisen var öppen cirkulerade omkring 700 personer mellan stånden och handlade så att det stod härliga till. Flera utnyttjade även chansen att gå upp i de gångar som finns i ruinens väggar. Staffan och försäljarna var mycket nöjda med hur det hela fallit ut och så verkade även Medeltidsveckan själva vara. Nu hoppas vi bara på att det kan bli ett stående inslag, då det är många som har medeltidssaker hemma de inte längre använder och det finns flera som gärna gör fynd. Sankt Lars var ett mycket bra val eftersom kyrkoruinens korsformiga utformning ger bra plats åt både besökare och försäljar.

Medeltidsveckan gav i år ett bra jubileum och i stort är det svårt att finna något som är negativt. Vatten finns att fylla på vattenflaskor med vid mattorget, bajamajor finns utställda vid både marknadsplatsen och tornerspelsplatsen, informatörer är talrika och programmen är som vanligt gratis och späckade med intressanta förslag. Nedskräpningen är inte så stor av besökarna, de allra flesta plockar upp efter sig och är inte mer högljudda än de under Almedalsveckan. Kort sagt, Sveriges största karneval kan erbjuda mycket, det finns nog något för var och en som väljer att besöka den.

Text & bild: Jessika Ahlström och Alexander Sanchez

Många besökare på loppisen

 

Ur arkivet

view_module reorder

Dostojevskijs somnlösa nätter i Petersburg

"Det är skönt att bli gammal. Att vara ung var för djävligt", skriver Hjalmar Söderberg i "Det mörknar över vägen" 1907. Visserligen är det en inbiten cyniker som på detta ...

Av: Bengt Samuelson | Essäer om litteratur & böcker | 06 juli, 2009

Många starka kvinnoporträtt på Göteborgs Filmfestival

- Om vi hade varit kvinnor och gjort våra filmer om sexuella trakasserier och en HIV-smittad gift kvinna i Egypten hade alla bara tyckt att vi överdrev, konstaterar Amr Salama ...

Av: Lena Lidén | Essäer om film | 07 februari, 2012

Världen gick inte under, om man säger så

Händelseutvecklingen i Tunisien, Egypten och de andra länderna i Mellanöstern inger hopp. För folken där naturligtvis, men också för oss andra. Historien är inte slut, det finns inte bara en ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 06 februari, 2011

Isadora Duncan, en levande skulptur

"Danser, c'est vivre", att dansa är att leva; orden står att läsa på ett vykort med Isadora Duncans porträtt. Vykortet är från 1928, tryckt till Duncans minne, några månader efter ...

Av: Cecilia Carlander | Reportage om scenkonst | 18 januari, 2010

Sagan om Emma

Den vingklippta lyxpoeten och textrådet, kärleksvraket Stefan Hammarén är också serenadör, skriver här på sin fasta spalt öppna brev och amorieller till sin Emma Grammatica (skrivd skönhet, livsbruksanvisningens, känslig varje ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 14 augusti, 2008

Ayodhya sexton år efteråt

1992 jämnade extremistiska hinduer Babru moskén från 1500-talet i Ayodhya till marken, under det att ledare för BJP och andra politiska grupperingar hejade på. Omkring tvåtusen människor mördades i de ...

Av: Pär Fredborn Larsson | Resereportage | 10 februari, 2009

En drömsk stund i Loulou d’Akis värld

Att betrakta verkligheten är ett återkommande tema i Loulou d'Akis arbete. Genom sina bilder låter hon betraktaren tolka och skapa sin egen sanning. Något som kan tyckas självklart för en ...

Av: Anna Mezey | Essäer om konst | 20 november, 2008

En illustration av den Andra

Jag går förbi en hög med dagstidningar som ligger kvarglömda eller kastade på marken. Jag blir stående något ögonblick inför framsidans bild av ett par groteskt undernärda och underviktiga barn ...

Av: Anna Remmets | Gästkrönikör | 23 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.