Skulptur av fallos i Pompeji

Sapfo och Catullus som antika inspiratörer

Carsten Palmer Schale om den erotiska poesin i antiken: Sapfo och Catullus.

Av: Carsten Palmer Schale | 13 oktober, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Pierre Klossowski Roberte Ce Soir Schinkel Pavillon Foto Andrea Rossetti

Målarexorcistens demoner

Om Pierre Klossowskis utställning Roberte Ce Soir, Schinkel Pavillon, Berlin.

Av: Tim Schmidt | 17 Maj, 2017
Essäer om konst

Den utopiska socialismen

De utopiska socialisternas ädla ideal var inte tillräckligt för att skapa ett jämlikt samhälle, hävdade Marx och Engels, som i stället baserade sin kommunistiska vision på handfasta teorier utifrån produktionsförhållanden ...

Av: Björn Gustavsson | 10 oktober, 2009
Essäer om politiken

Three ladies in Cairo. Del VI. Dark ages

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | 25 juli, 2014
Utopiska geografier

Arkiv som aktör för förändring – nya medier och gräsrotsverksamhet i Egypten



Tahrir cinema med MosireenHur kan man dokumentera och arkivera en revolution? Och hur gör man det i ett land som saknar en tradition av öppenhet, där de nationella arkiven behandlas som statshemligheter och där praxis varit att kontroversiella eller på olika sätt obekväma dokument antingen gömts eller förstörts?

Egyptens moderna historia är dåligt dokumenterad. Så dåligt att historiker får kämpa sig till primärkällor. Enligt en uppgift ur tidningen Ahram online finns till exempel inte ett enda bevarat dokument i Egyptens nationalarkiv som rör krigen med Israel 1967 och 1973, och forskare har därför fått förlita sig på utländska källor. Vad gäller de dokument som finns är tillgängligheten låg. De statliga arkiven har varit och är fortfarande omgärdade av strikta säkerhetsrestriktioner och för åtkomst har det ofta handlat om att ha rätt kontakter.

Mot en sådan bakgrund ter det sig egentligen inte konstigt att förändringen i strukturerna kring informationskontrollen och tillgängligheten inte görs i en handvändning. Mer än två år efter den egyptiska revolutionen har en stor del av glädjen och förväntan i landet förbytts i frustration över den långsamma takt i vilken förändringar genomförs.

Men medan Egyptens övergång mot demokrati går i maklig lunk finns grupper i samhället som tar egna initiativ.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En av dessa är Mosireen. Inhyst i en våning i Jaqubians hus – det kända, från boken med samma namn – i hjärtat av Kairos Downtown, verkar detta helt oberoende och icke-vinst-drivande mediekollektiv. Mosireen grundades under revolutionen, som ett svar på att behovet av att understödja och arkivera alla inspelningar från folk på gatan, utrustade med mobiltelefoner, uppmärksammades. Och Mosireen har fått stor genomslagskraft, inte minst på Youtube, som den mest sedda icke-vinst-drivande kanalen någonsin i Egypten.

Omar Robert Hamilton är en av Mosireens grundande medlemmar. Han verkar som oberoende filmare, och är aktuell med den nyss prisbelönta kortfilmen ”Though I know the river is dry”. Han är även producent för den årliga litteraturfestivalen i Palestina. Liksom många andra egyptier bosatta utomlands, återvände han till Kairo endast några få dagar in på revolutionen. Jag träffar Omar i Mosireens kontor. Nyss hemkommen från en månad i Ramallah försöker han åter vänja sig vid tempot i Kairo.

Han berättar utförligt om behovet av att presentera alla de olika individuella berättelser som finns i det nya Egypten. 

– Genom att samla in och tillgängliggöra inspelningar från vanligt folk som med mobiler dokumenterat det de bevittnat på gatorna erbjöds en motbild till den, hårt kontrollerade, bild som förmedlas av officiella mediekanaler.

Och den medborgarjournalistik som bedrivits under revolutionen har tillskrivits stor betydelse för händelseutvecklingen.

Alla inspelningar arkiveras och Mosireens revolutionsarkiv är tillgängligt för alla. Arkivet är redan omfattande, och problematiken kretsar inte kring att utöka det, vilket sker löpande.

– Någon av oss är alltid på plats där det händer något. Och alla har kamera, berättar Omar.

Problemet är snarare, som det vanligen är när det gäller digitalt material, omhändertagandet, sorterandet och klassificeringen av det ofta omfattande materialet. Arkiveringen görs nu i Pad.ma (Public Access Digital Media Archive), och är än så länge sökbart kronologiskt. Arbete pågår, först och främst med att skapa effektiva sökord.

Som komplement till videoarkivet bedriver Mosireen ett oral history-projekt där personliga vittnesmål av olika karaktär har samlats in löpande.

– Det handlar om ögonvittnesskildringar om tortyr, misshandel och fängslande, berättar Omar. Vi försöker även samla in längre vittnesmål där folk får berätta om sina erfarenheter de senaste två åren i ett mer standardiserat oral history-format.

mosireens logoÄven detta material ska finnas tillgängligt i ett online-arkiv.

– Vi har skapat en pilotversion som är igång nu men det är så klart en stor uppgift att mata in information i systemet. Vi hoppas på att fler personer kan förstärka arbetslaget. Just nu arbetar 15 personer regelbundet med Mosireens verksamhet. Under de dagar då det händer mycket i landet rör det sig dock om betydligt fler.

Det är en brokig blandning av människor som är aktiva inom Mosireen. Flera är filmare, några är forskare, konstnärer, skådespelare, designers. Den yngsta är 22 och den äldsta drygt 40. Vissa har studerat utomlands, andra har delvis utländsk bakgrund, och några har bott och verkat i Egypten hela sitt liv. Någon tydlig linje som förenar aktivisterna är svår att finna, vid sidan av att alla bekänner sig helhjärtat till revolutionen. 

Öppenhet är ett nyckelord i verksamheten och Mosireen bedriver även filmvisningar. Projektet Tahrir Cinema syftar till att visa Mosireens material offentligt under stora öppna filmvisningar.

Mosireen har som mål att skapa ett nätverk av medborgarjournalister över hela landet och utbildar unga människor i medborgarjournalistik. Vid ett av mina besök pågick en workshop i inspelningsteknik. Enkla handgrepp förevisades, som hur man gör för att undvika störande bakgrundsljud, och även grundläggande intervjuteknik.

– Målgruppen är unga egyptier som annars inte har tillgång till kunskapen och medlen.

Egypten har kritiserats för att ha försummat sitt moderna kulturarv överlag. Medan fokus legat på att exponera antika turistattraktioner har sådant som skulle kunna ligga i vanliga egyptiska medborgares intressen i stort sett negligerats. Litet har hittills hänt sedan revolutionen. Men en inblick i detta mediekollektivs målmedvetna verksamhet ger en föraning om förändring. Namnet Mosireen? Jag får förklarat att det är en ordlek – en blandning mellan orden ”Egypten”  (Masr) och ”beslutsam”, på arabiska.

Protesterna i Egypten har ibland kallats för Facebook-revolutionen. Detta är naturligtvis en förenkling men tillgängligheten till digitala media i kombination med sådan gräsrotsverksamhet som bedrivs av Mosireen skapar nya möjligheter i Egypten för det framtida bevarandet av folkets narrativ från revolutionen och framåt – som komplement, eller motvikt, till det officiella.



Madeleine Engström Broberg



Ur arkivet

view_module reorder

Inge Schiöler – Den västsvenske färglyrikern

Stränderna stiger i evig renhet ner pärlemorsvala av sandsom i var skiftande minsta skärva serspeglat himmelens land. Mångfald, enhet är stigen ingen går,ljus som bretts ut av en handsom allt att tyda ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 09 januari, 2013

Du är absolut

Jag står långt från dig världna blom, finns inget jag mer hade än doftat mig knarkad på dig, din lekamen gör mig blind i bästa, ser dig vackra för allt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 mars, 2013

I am still on a stage playing with ideas - A conversation with…

Kaia Hugin is a Norwegian visual artist – here is her website: www.kaiahugin.com – whose “Motholic Mobble” (2008-2013), a series of eight surreal, magical and utterly surprising short videos, has undoubtedly revealed ...

Av: Gianluca Pulsoni | Övriga porträtt | 02 september, 2014

Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 07 september, 2012

Att läsa in människor i sin egen värld

  Så marxist jag är har jag ett fortsatt starkt intresse för historiska personligheter men också hur mer vanligt folk tänker när de gör som de gör. Helt vanliga är de ...

Av: Christer B Johansson | Essäer | 14 juli, 2011

Från utställningen 24 Spaces – en kakafoni på Malmö Konsthall 2013

Illusioner av föränderlighet inom konstens ramar

Vad är konst? Vem skapar den? Benny Holmberg diskuterar konstverkets tillblivelse genom de tre aktörerna konstnär, konstverk och betraktare. Föränderlighet, identitet, rörelse och tid, svaret som ständigt glider undan, men ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 08 mars, 2015

Kolonisterna på Lappmarksmyrarna

Per Albin Andersson. Foto: Familjen I första numret av Tidningen Kulturen 2008 skrev Lilian O. Montmar en artikel under titeln: Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land. I förra påsken hittade ...

Av: Per Albin Andersson | Reportage om politik & samhälle | 14 augusti, 2008

Vårt egentliga ansiktsuttryck är fördolt

HETERONYMENS DRÖM Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att de inte glömmer mig. Som en Victor Eremita klär jag mig på ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 21 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts