Tomten är vaken. Foto Belinda Graham.

Öppet brev till Regeringskansliet om "Free Fall"

I samband med Finlands 100-årsjubileum överräckte statsminister Stefan Löfven en gåva, skulpturen Free Fall, till Finland. I sitt tal framhöll Stefan Löfven:

Av: Språkförsvarets styrelse | 25 november, 2017
Gästkrönikör

Palestina - landet som FN glömde

Det är inget särskilt eller unikt med palestinierna - utom kanske att det inte fösts något avseende vid deras rop på rättvisa, skriver Abdel-Qader Yassine och föreslår att FN löser ...

Av: Abdel-Qader Yassine | 15 december, 2010
Reportage om politik & samhälle

Ivo Holmqvist om Folke Isaksson

“Eldflugorna har slocknat, askflagorna yr över jorden.” Så vackert och så dystert avslutade Folke Isaksson titeldikten i den samling som kom 1998 och som hette just ”Eldflugorna”. Den apokalyptiska slutraden ...

Av: Ivo Holmqvist | 04 juni, 2013
Litteraturens porträtt

Att närvara med stor frånvaro

Mina skuldror värkte, jag hade skrattat lite för mycket till vänster.Det var då jag skapade mig en besvärlig personlighet att matcha med. Det är inte lätt att låta sig bli ...

Av: Annika Sjöström | 05 april, 2010
Utopiska geografier

Nationaldagen – bakgrund och dagsform



Du gamla Du fria

Om man idag frågar varför vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni kan märkliga svar fås, t.ex.: Har inte det med Vasaloppet att göra? Men förresten, det äger ju rum på vintern…Eller: Var det inte då ett krig tog slut? Visst kan man säga att de två fenomenen har med varandra att göra, men något långsökt är det onekligen. Gustav Vasas val till kung och regeringsformen 1809, båda händelserna kopplade till den 6 juni är den officiella förklaringen till varför denna dag ska firas som nationaldag; sedan år 2005 även som en röd dag; annandag pingst fick stå tillbaka. Men hur ser vi svenskar på vår nationaldag och vilka känslor väcker den?

 

När tanken på en nationaldag på allvar tog sig uttryck i slutet av 1800-talet hade nationalismen allt starkare växt sig in i folks medvetande. Artur Hazelius, Skansens och Nordiska museets skapare, bidrog till att den 6 juni blev valet för firande. Det förekom även förslag på den 6 november (Gustav II Adolf:s dödsdag )och 30 november ( Karl II:s dödsdag). Ett hett alternativ var midsommardagen, inte utan anledning. Avslutning av vårens och försommarens arbete och förväntan inför skörden liksom folktro var viktiga argument för ett sådant val. Midsommar omtalas för övrigt redan i de isländska kungasagorna och beskrivs hos Olaus Magnus på 1550-talet. Länge var midsommarfirande ett viktigt inslag på våra regementen. Även i våra dagar är midsommar, enligt många, den dag och den tid som passar allra bäst att utses som vårt lands valda högtidsdag för nationell samling och svenskhet.  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Somliga störs av viljan att fira en kung, som inte längre är så allmänt känd för sin person och sina gärningar. Inte heller en gammal regeringsform är så imponerande att framhålla. Kanske kan vi därvidlag skylla på den historielöshet som mer och mer griper omkring sig men det är nog inte hela sanningen. Känslor för en nation kommer inte automatiskt genom firande av dagar och traditioner som dessutom kan tyckas vara något stela och ibland underliga. Högtidstal, parader, flagghyllningar, folkdräkter och folkdanser i all ära men kan de idag frammana känslor av samhörighet och djupare känslor för fosterlandet? På många håll får även invandrares kulturer och traditioner plats vid firandet men en helt lyckad blandning av det ”svenska” och det ”nya”, som alla är nöjda med, tycks vara svår att skapa.

Så detta med midsommar: Små grodorna kan man inte tycka illa om men så väldigt känslomässigt stämningshöjande är de inte. Dansen kring majstången är inte heller för alla höjden av lycka och medför inte nödvändningsvis inkännande med nationen och landsmännen. Svenskhet: Vad är det? Redan år 1689 skrevs i Björksäter i Västergötland: ”Blev förbudit att uppsätta Midsommarstänger, att det elaka lefwernet ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffa.” Tankar åt det hållet rör sig idag i mångas huvuden. I alla fall vill nog inte folk i allmänhet att svenskhet enbart ska förknippas med ”att supa till”.

En dröm är att alla svenskar ska kunna känna att nationen och nationaldagen är något värdefullt att samlas kring - utan chauvinistiska baktankar. Skulle inte Erik Hamrén kunna ta en stunds sångträning inför landskamperna och mellan taktiksnack och offsideövningar träna spelarna att sjunga Du gamla, du fria, förvisso inte världens vackraste nationalhymn, men dock den vi nu har. Det är inte bara Zlatan som håller igen. Kanske vill spelarna självkritiskt bespara publiken från att lyssna till oskolade sångröster men ändå: Det skulle se snyggt ut med ett gäng, med olika bakgrund och hudfärg, men som svenskar, gemensamt ville visa sitt land vördnad.

Vårt fina land med demokrati och välstånd är värt att uppskattas efter förtjänst och stor uppslutning och värdigt firande på nationaldagen. Vi bör vara glada och tacksamma över att få leva i Sverige och visa detta i handling, inte minst denna dag. Det är de som byggt detta land värda.

Kurt Bäckström

 

Ur arkivet

view_module reorder

Angeren

Innledning I begynnelsen var nektelsen, og så lenge mennesket tviholdt på den, gikk livet på tomgang. Livets ordløse farer skygget for at et nøkternt blikk på omstendighetene kunne oppstå: Mennesket levde ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 03 november, 2014

Högklackat och vad som är viktigt

Högklackat och vad som är viktigt Några ord om Amsterdam. Som i alla städer, i alla människor, i alla begrepp, finns det dåliga och bra sidor. Ofta är de samma sak, sedd ...

Av: Ida Thunström | Resereportage | 15 augusti, 2009

Adolf Hitler. Foto: Wikipedia

Hitlers maktdrömmar

Bo I Cavefors om Adolf Hitler som försökte skapa ett kontinentalt maktcentrum mot bolsjevismen och Storbritannien.

Av: Bo I Cavefors | Essäer om politiken | 25 februari, 2015

Stockhausens Donnerstag aus Licht, foto Sandra Then

Stockhausen i blåsväder - Donnerstag aus Licht på Basel Theatre

Karlheinz Stockhausens jättelika operaprojekt Licht, som omfattar veckans samtliga dagar och därmed är dubbelt så långt som Wagners Ring, har haft svårt att få fotfäste i operahusen. Det är inte ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 06 oktober, 2016

Hobbiten, en oväntad resa bort, och hem igen

J.R.R. Tolkiens bok ”Hobbiten – Bort och hem igen”fångar essensen av drömmen om ett mysigt hem med ensjungande tekittel. Vissa romankaraktärer åker runt hela jorden för att komma hem. Andra ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 06 december, 2012

Bo Gustavsson

Låt oss befria oss från vår förljugna självbild

Bo Gustavsson om krig, våld, dubbelmoral och rädsla för oliktänkande.

Av: Bo Gustavsson | Gästkrönikör | 27 januari, 2015

Emmakrönika XXIII, Avamposto emmatico con mostri

nog när man ehuru älskar en annan, i det tagna afton slagna tillståndets skeden, hur ofta har man så helt rätt bild alls av den andra, kanské aldrig någonsin totalt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 06 augusti, 2009

Gynekologen

KVINNA MÖRDAD  - en löpsedel skymtar förbi. Några dar senare hajar jag till - GYNEKOLOGEN HÄKTAD. Köper bägge tidningarna - läser annars varken Aftonbladet eller Expressen. Gynekologen och jag kommer ...

Av: Else-britt Kjellqvist | Essäer om politiken | 14 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.