Skulptur av fallos i Pompeji

Sapfo och Catullus som antika inspiratörer

Carsten Palmer Schale om den erotiska poesin i antiken: Sapfo och Catullus.

Av: Carsten Palmer Schale | 13 oktober, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Pierre Klossowski Roberte Ce Soir Schinkel Pavillon Foto Andrea Rossetti

Målarexorcistens demoner

Om Pierre Klossowskis utställning Roberte Ce Soir, Schinkel Pavillon, Berlin.

Av: Tim Schmidt | 17 Maj, 2017
Essäer om konst

Den utopiska socialismen

De utopiska socialisternas ädla ideal var inte tillräckligt för att skapa ett jämlikt samhälle, hävdade Marx och Engels, som i stället baserade sin kommunistiska vision på handfasta teorier utifrån produktionsförhållanden ...

Av: Björn Gustavsson | 10 oktober, 2009
Essäer om politiken

Three ladies in Cairo. Del VI. Dark ages

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | 25 juli, 2014
Utopiska geografier

Nationaldagen – bakgrund och dagsform



Du gamla Du fria

Om man idag frågar varför vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni kan märkliga svar fås, t.ex.: Har inte det med Vasaloppet att göra? Men förresten, det äger ju rum på vintern…Eller: Var det inte då ett krig tog slut? Visst kan man säga att de två fenomenen har med varandra att göra, men något långsökt är det onekligen. Gustav Vasas val till kung och regeringsformen 1809, båda händelserna kopplade till den 6 juni är den officiella förklaringen till varför denna dag ska firas som nationaldag; sedan år 2005 även som en röd dag; annandag pingst fick stå tillbaka. Men hur ser vi svenskar på vår nationaldag och vilka känslor väcker den?

 

När tanken på en nationaldag på allvar tog sig uttryck i slutet av 1800-talet hade nationalismen allt starkare växt sig in i folks medvetande. Artur Hazelius, Skansens och Nordiska museets skapare, bidrog till att den 6 juni blev valet för firande. Det förekom även förslag på den 6 november (Gustav II Adolf:s dödsdag )och 30 november ( Karl II:s dödsdag). Ett hett alternativ var midsommardagen, inte utan anledning. Avslutning av vårens och försommarens arbete och förväntan inför skörden liksom folktro var viktiga argument för ett sådant val. Midsommar omtalas för övrigt redan i de isländska kungasagorna och beskrivs hos Olaus Magnus på 1550-talet. Länge var midsommarfirande ett viktigt inslag på våra regementen. Även i våra dagar är midsommar, enligt många, den dag och den tid som passar allra bäst att utses som vårt lands valda högtidsdag för nationell samling och svenskhet.  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Somliga störs av viljan att fira en kung, som inte längre är så allmänt känd för sin person och sina gärningar. Inte heller en gammal regeringsform är så imponerande att framhålla. Kanske kan vi därvidlag skylla på den historielöshet som mer och mer griper omkring sig men det är nog inte hela sanningen. Känslor för en nation kommer inte automatiskt genom firande av dagar och traditioner som dessutom kan tyckas vara något stela och ibland underliga. Högtidstal, parader, flagghyllningar, folkdräkter och folkdanser i all ära men kan de idag frammana känslor av samhörighet och djupare känslor för fosterlandet? På många håll får även invandrares kulturer och traditioner plats vid firandet men en helt lyckad blandning av det ”svenska” och det ”nya”, som alla är nöjda med, tycks vara svår att skapa.

Så detta med midsommar: Små grodorna kan man inte tycka illa om men så väldigt känslomässigt stämningshöjande är de inte. Dansen kring majstången är inte heller för alla höjden av lycka och medför inte nödvändningsvis inkännande med nationen och landsmännen. Svenskhet: Vad är det? Redan år 1689 skrevs i Björksäter i Västergötland: ”Blev förbudit att uppsätta Midsommarstänger, att det elaka lefwernet ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffa.” Tankar åt det hållet rör sig idag i mångas huvuden. I alla fall vill nog inte folk i allmänhet att svenskhet enbart ska förknippas med ”att supa till”.

En dröm är att alla svenskar ska kunna känna att nationen och nationaldagen är något värdefullt att samlas kring - utan chauvinistiska baktankar. Skulle inte Erik Hamrén kunna ta en stunds sångträning inför landskamperna och mellan taktiksnack och offsideövningar träna spelarna att sjunga Du gamla, du fria, förvisso inte världens vackraste nationalhymn, men dock den vi nu har. Det är inte bara Zlatan som håller igen. Kanske vill spelarna självkritiskt bespara publiken från att lyssna till oskolade sångröster men ändå: Det skulle se snyggt ut med ett gäng, med olika bakgrund och hudfärg, men som svenskar, gemensamt ville visa sitt land vördnad.

Vårt fina land med demokrati och välstånd är värt att uppskattas efter förtjänst och stor uppslutning och värdigt firande på nationaldagen. Vi bör vara glada och tacksamma över att få leva i Sverige och visa detta i handling, inte minst denna dag. Det är de som byggt detta land värda.

Kurt Bäckström

 

Ur arkivet

view_module reorder

Inge Schiöler – Den västsvenske färglyrikern

Stränderna stiger i evig renhet ner pärlemorsvala av sandsom i var skiftande minsta skärva serspeglat himmelens land. Mångfald, enhet är stigen ingen går,ljus som bretts ut av en handsom allt att tyda ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 09 januari, 2013

Du är absolut

Jag står långt från dig världna blom, finns inget jag mer hade än doftat mig knarkad på dig, din lekamen gör mig blind i bästa, ser dig vackra för allt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 mars, 2013

I am still on a stage playing with ideas - A conversation with…

Kaia Hugin is a Norwegian visual artist – here is her website: www.kaiahugin.com – whose “Motholic Mobble” (2008-2013), a series of eight surreal, magical and utterly surprising short videos, has undoubtedly revealed ...

Av: Gianluca Pulsoni | Övriga porträtt | 02 september, 2014

Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 07 september, 2012

Att läsa in människor i sin egen värld

  Så marxist jag är har jag ett fortsatt starkt intresse för historiska personligheter men också hur mer vanligt folk tänker när de gör som de gör. Helt vanliga är de ...

Av: Christer B Johansson | Essäer | 14 juli, 2011

Från utställningen 24 Spaces – en kakafoni på Malmö Konsthall 2013

Illusioner av föränderlighet inom konstens ramar

Vad är konst? Vem skapar den? Benny Holmberg diskuterar konstverkets tillblivelse genom de tre aktörerna konstnär, konstverk och betraktare. Föränderlighet, identitet, rörelse och tid, svaret som ständigt glider undan, men ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 08 mars, 2015

Kolonisterna på Lappmarksmyrarna

Per Albin Andersson. Foto: Familjen I första numret av Tidningen Kulturen 2008 skrev Lilian O. Montmar en artikel under titeln: Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land. I förra påsken hittade ...

Av: Per Albin Andersson | Reportage om politik & samhälle | 14 augusti, 2008

Vårt egentliga ansiktsuttryck är fördolt

HETERONYMENS DRÖM Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att de inte glömmer mig. Som en Victor Eremita klär jag mig på ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 21 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.