En känsla av tvivel inför komponerandet

En känsla av tvivel inför komponerandet Folke Rabe är tonsättare och musiker. Han har också varit en mycket uppskattad producent och programvärd på Sveriges radio och bjudit lyssnarna på mängder av ...

Av: Guido Zeccola | 26 oktober, 2006
Musikens porträtt

Bild Hebriana Alainentalo

Trollkarlen

Dikt av Percival i pingstens tid

Av: Percival | 12 maj, 2016
Utopiska geografier

Erotiskkrönika 03 Tantra

heller icke är en mer den lövknekts som vissnat annat för annat, eller sprungit dolt bort i ovädret ej blekt om, kvar tillför dina kinders hindrade kyss, väderhärdad med tiden ...

Av: Stefan Hammarén | 05 augusti, 2010
Stefan Hammarén

Assia Djebar och tvåspråkigheten som emancipation

Assia Djebar Foto Ulla Montan Assia Djebar och tvåspråkigheten som emancipation Det blev inget nobelpris i litteratur för Assia Djebar det här året heller, trots att hennes namn brukar nämnas i ...

Av: Anna Amnéus | 05 november, 2007
Litteraturens porträtt

Nationaldagen – bakgrund och dagsform



Du gamla Du fria

Om man idag frågar varför vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni kan märkliga svar fås, t.ex.: Har inte det med Vasaloppet att göra? Men förresten, det äger ju rum på vintern…Eller: Var det inte då ett krig tog slut? Visst kan man säga att de två fenomenen har med varandra att göra, men något långsökt är det onekligen. Gustav Vasas val till kung och regeringsformen 1809, båda händelserna kopplade till den 6 juni är den officiella förklaringen till varför denna dag ska firas som nationaldag; sedan år 2005 även som en röd dag; annandag pingst fick stå tillbaka. Men hur ser vi svenskar på vår nationaldag och vilka känslor väcker den?

 

När tanken på en nationaldag på allvar tog sig uttryck i slutet av 1800-talet hade nationalismen allt starkare växt sig in i folks medvetande. Artur Hazelius, Skansens och Nordiska museets skapare, bidrog till att den 6 juni blev valet för firande. Det förekom även förslag på den 6 november (Gustav II Adolf:s dödsdag )och 30 november ( Karl II:s dödsdag). Ett hett alternativ var midsommardagen, inte utan anledning. Avslutning av vårens och försommarens arbete och förväntan inför skörden liksom folktro var viktiga argument för ett sådant val. Midsommar omtalas för övrigt redan i de isländska kungasagorna och beskrivs hos Olaus Magnus på 1550-talet. Länge var midsommarfirande ett viktigt inslag på våra regementen. Även i våra dagar är midsommar, enligt många, den dag och den tid som passar allra bäst att utses som vårt lands valda högtidsdag för nationell samling och svenskhet.  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Somliga störs av viljan att fira en kung, som inte längre är så allmänt känd för sin person och sina gärningar. Inte heller en gammal regeringsform är så imponerande att framhålla. Kanske kan vi därvidlag skylla på den historielöshet som mer och mer griper omkring sig men det är nog inte hela sanningen. Känslor för en nation kommer inte automatiskt genom firande av dagar och traditioner som dessutom kan tyckas vara något stela och ibland underliga. Högtidstal, parader, flagghyllningar, folkdräkter och folkdanser i all ära men kan de idag frammana känslor av samhörighet och djupare känslor för fosterlandet? På många håll får även invandrares kulturer och traditioner plats vid firandet men en helt lyckad blandning av det ”svenska” och det ”nya”, som alla är nöjda med, tycks vara svår att skapa.

Så detta med midsommar: Små grodorna kan man inte tycka illa om men så väldigt känslomässigt stämningshöjande är de inte. Dansen kring majstången är inte heller för alla höjden av lycka och medför inte nödvändningsvis inkännande med nationen och landsmännen. Svenskhet: Vad är det? Redan år 1689 skrevs i Björksäter i Västergötland: ”Blev förbudit att uppsätta Midsommarstänger, att det elaka lefwernet ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffa.” Tankar åt det hållet rör sig idag i mångas huvuden. I alla fall vill nog inte folk i allmänhet att svenskhet enbart ska förknippas med ”att supa till”.

En dröm är att alla svenskar ska kunna känna att nationen och nationaldagen är något värdefullt att samlas kring - utan chauvinistiska baktankar. Skulle inte Erik Hamrén kunna ta en stunds sångträning inför landskamperna och mellan taktiksnack och offsideövningar träna spelarna att sjunga Du gamla, du fria, förvisso inte världens vackraste nationalhymn, men dock den vi nu har. Det är inte bara Zlatan som håller igen. Kanske vill spelarna självkritiskt bespara publiken från att lyssna till oskolade sångröster men ändå: Det skulle se snyggt ut med ett gäng, med olika bakgrund och hudfärg, men som svenskar, gemensamt ville visa sitt land vördnad.

Vårt fina land med demokrati och välstånd är värt att uppskattas efter förtjänst och stor uppslutning och värdigt firande på nationaldagen. Vi bör vara glada och tacksamma över att få leva i Sverige och visa detta i handling, inte minst denna dag. Det är de som byggt detta land värda.

Kurt Bäckström

 

Ur arkivet

view_module reorder
Fint väder för Bokmässan. Foto: Belinda Graham

När jag blir en fetkänd författare ...

La Babitz om bokmässan i Göteborg.

Av: Annelie Babitz | Gästkrönikör | 05 oktober, 2015

Den omöjliga staden

Neapel är den tredje största staden i Italien, efter Rom och Milano, och har en bland de största hamnar i Medelhavet. Efter så många omskrivningar under de senaste åren om de ...

Av: Joakim Kocjancic | Bildreportage | 25 september, 2012

Strindberg och Lanz-Liebenfels

Österrikaren Jörg Lanz-Liebenfels (1874-1954) påstod att han träffat August Strindberg på ett värdshus i Grein, Oberösterreich, hösten 1896. Lanz –von  Liebenfels  togs som ”aristokratiskt” tillägg samtidigt med att han ändrade ...

Av: Kurt Bäckström | Övriga porträtt | 05 september, 2012

MÅSARNA FLÖG MED VINGARNA NERISADE AV EN HÅRDHET SOM NÄSTAN FICK DEM ATT…

Hon går över gatan och in i Humlegården som ser alldeles svart ut. - Inte en människa. Det är nog alltför sent. Men efter en stund möter hon en ...

Av: Anne-Sofie Nielsen | Utopiska geografier | 09 maj, 2011

Konstnärligt utvecklingsprojekt prövar bilden av andra kulturer

Vilka bilder är det vi får av andra kulturer och varför ser de ut som de gör? Med den frågan i botten har tre konststudenter på Konsthögskolan genomfört det konstnärliga ...

Av: Eva Gustin | Kulturreportage | 06 mars, 2010

Tomas Tranströmer. Foto:  Frankie Fouganthin/Wikipedia

Ett möte som inte blev av

Det var i slutet av 1970-talet; jag hade fått dålig kritik för en diktsamling och blev uppkallad till Norstedts för samtal. Thomas von Vegesack, Jan Stolpe, och en tredje redaktör ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 07 april, 2015

Benjamin 36

   

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 21 april, 2012

Bildning – ingen sport?

  Biblia et stanze av Veronique Traditio.TEMA BILDNING  Tema Bildning Hur förhåller sig bildningen till specialiseringen? Den allmänna bildningen är själva begreppets huvudsats; det är författaren och skriftställaren Leif V Erixells utgångspunkt. Det ...

Av: Leif V Erixell | Essäer om samhället | 10 april, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.