Abélard och Héloise. Eros och mystik

Om Kärleken finns säkert lika många skiftande uppfattningar som det finns människor på jorden och den är ett vanligt tema i bokens, operans och filmens värld. Romeo och Julia är ...

Av: Lena Månsson | 20 juli, 2012
Essäer om religionen

Den ständige sökaren - Erland Lagerroth

En av Lunds mesta tänkare och sökare, Erland Lagerroth, lutar sig ingalunda tillbaka och säger sig ha funnit det han söker. – Men jag har kommit långt i mitt sökande, säger ...

Av: Maria Lindh | 11 juni, 2012
Övriga porträtt

Josef! Vem bryr sig?

Julgranar. Julkrubbor. Julklappar. Bjällerklang. Jesu födelse och den Heliga Jungfru Maria. Men den Helige Josef! Vem bryt sig om honom? Vem ägnar mer än en förströdd tanke åt snickaren från ...

Av: Bo I. Cavefors | 19 december, 2008
Övriga porträtt

Viadimir Lenin Detalj

Vladimir Iljitj Uljanov Lenin

Den 21 januari 1924 dog Volodja (Vladimir) Iljitj Lenin, ordförande i Folkkommissariernas råd, bara 53 år gammal.

Av: Vladimir Oravsky | 21 januari, 2016
Gästkrönikör

Nationaldagen – bakgrund och dagsform



Du gamla Du fria

Om man idag frågar varför vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni kan märkliga svar fås, t.ex.: Har inte det med Vasaloppet att göra? Men förresten, det äger ju rum på vintern…Eller: Var det inte då ett krig tog slut? Visst kan man säga att de två fenomenen har med varandra att göra, men något långsökt är det onekligen. Gustav Vasas val till kung och regeringsformen 1809, båda händelserna kopplade till den 6 juni är den officiella förklaringen till varför denna dag ska firas som nationaldag; sedan år 2005 även som en röd dag; annandag pingst fick stå tillbaka. Men hur ser vi svenskar på vår nationaldag och vilka känslor väcker den?

 

När tanken på en nationaldag på allvar tog sig uttryck i slutet av 1800-talet hade nationalismen allt starkare växt sig in i folks medvetande. Artur Hazelius, Skansens och Nordiska museets skapare, bidrog till att den 6 juni blev valet för firande. Det förekom även förslag på den 6 november (Gustav II Adolf:s dödsdag )och 30 november ( Karl II:s dödsdag). Ett hett alternativ var midsommardagen, inte utan anledning. Avslutning av vårens och försommarens arbete och förväntan inför skörden liksom folktro var viktiga argument för ett sådant val. Midsommar omtalas för övrigt redan i de isländska kungasagorna och beskrivs hos Olaus Magnus på 1550-talet. Länge var midsommarfirande ett viktigt inslag på våra regementen. Även i våra dagar är midsommar, enligt många, den dag och den tid som passar allra bäst att utses som vårt lands valda högtidsdag för nationell samling och svenskhet.  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Somliga störs av viljan att fira en kung, som inte längre är så allmänt känd för sin person och sina gärningar. Inte heller en gammal regeringsform är så imponerande att framhålla. Kanske kan vi därvidlag skylla på den historielöshet som mer och mer griper omkring sig men det är nog inte hela sanningen. Känslor för en nation kommer inte automatiskt genom firande av dagar och traditioner som dessutom kan tyckas vara något stela och ibland underliga. Högtidstal, parader, flagghyllningar, folkdräkter och folkdanser i all ära men kan de idag frammana känslor av samhörighet och djupare känslor för fosterlandet? På många håll får även invandrares kulturer och traditioner plats vid firandet men en helt lyckad blandning av det ”svenska” och det ”nya”, som alla är nöjda med, tycks vara svår att skapa.

Så detta med midsommar: Små grodorna kan man inte tycka illa om men så väldigt känslomässigt stämningshöjande är de inte. Dansen kring majstången är inte heller för alla höjden av lycka och medför inte nödvändningsvis inkännande med nationen och landsmännen. Svenskhet: Vad är det? Redan år 1689 skrevs i Björksäter i Västergötland: ”Blev förbudit att uppsätta Midsommarstänger, att det elaka lefwernet ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffa.” Tankar åt det hållet rör sig idag i mångas huvuden. I alla fall vill nog inte folk i allmänhet att svenskhet enbart ska förknippas med ”att supa till”.

En dröm är att alla svenskar ska kunna känna att nationen och nationaldagen är något värdefullt att samlas kring - utan chauvinistiska baktankar. Skulle inte Erik Hamrén kunna ta en stunds sångträning inför landskamperna och mellan taktiksnack och offsideövningar träna spelarna att sjunga Du gamla, du fria, förvisso inte världens vackraste nationalhymn, men dock den vi nu har. Det är inte bara Zlatan som håller igen. Kanske vill spelarna självkritiskt bespara publiken från att lyssna till oskolade sångröster men ändå: Det skulle se snyggt ut med ett gäng, med olika bakgrund och hudfärg, men som svenskar, gemensamt ville visa sitt land vördnad.

Vårt fina land med demokrati och välstånd är värt att uppskattas efter förtjänst och stor uppslutning och värdigt firande på nationaldagen. Vi bör vara glada och tacksamma över att få leva i Sverige och visa detta i handling, inte minst denna dag. Det är de som byggt detta land värda.

Kurt Bäckström

 

Ur arkivet

view_module reorder

Meditasjon over idéen om kultur

Mennesket selv er det rette studiet av menneske(Arnold Gehlen, 1904-1976). Naturvitenskapelige teorier om mennesker er adekvate for studier av innsekter(maur), men de er svært lite egnet til å kaste lys ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 13 april, 2011

Rektor vid filmakademin i Taipei gör en märklig Blowfish

Många människor vet knappt vad som finns på Taiwans filmkarta, trots den ekonomiska välfärd som kännetecknar landet. Stockholms filmfestival har under åren lyft fram flera taiwanesiska filmer, vilket i år ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 05 januari, 2012

Compagnia dei Gelosi anonimo fiammingo, 1580

Sommar och Vinter i Sveriges Radios P1

Radioprogrammet ”Sommar” sänds sedan år 1959. Jag har missat sändningarna de första 56 åren, men det här året lyssnar jag nästan dagligen. Anledningen till mitt intresse är det ständigt återkommande ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 19 augusti, 2016

Hur mycket tjänade F. Scott Fitzgerald på The Great Gatsby?

Ungefär en halv miljon dollar från The Great Gatsby flyter varje år in på den familjefond som Zelda och Francis Scott Fitzgeralds dotter Scottie upprättade för sina fyra barn och ...

Av: Ivo Holmqvist | Övriga porträtt | 14 juni, 2013

Mats Waltre. Två dikter

Mats Waltre. Två dikter

Av: Mats Waltre | Utopiska geografier | 02 februari, 2015

Älskade trädgårdar! - Nu blommar det i bokhyllan!

Det finns många sätt att uppleva trädgårdar på. Att arbeta i en trädgård (egen eller andras). Att laga mat från trädgården – och att äta ute. Att skapa en egen ...

Av: Belinda Graham | Essäer om samhället | 29 maj, 2013

Nu krävs mer än 24 timmar för att lösa konflikten

Homeland säsong ett och två har en mycket ironisk ”story arc”: i början av säsong ett är CIA agenten Carrie Mathison den enda som tror att den hemvändande krigshjälten Brody är ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 18 februari, 2014

Petra Mölstad – Vattenblink

Har mat och värme. Har ett oförenligt beteende. Har hat och taktik. Har kognitiv frikoppling. Har spott och spe. Har en beteenderepertoar. Har fusion och defusion. Har stad i koppel ...

Av: Petra Mölstad | Utopiska geografier | 18 februari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.