Svenska sällsamheter

Vårt lands tidigaste ”skräcktanter” lyfts fram i antologin Skymningstankar och nattvakor (Aleph bokförlag, 2014) med underrubriken Svenska sällsamheter 1 under Rickard Berghorns redaktörskap; han har gjort urvalet och presenterar författarna ...

Av: Bertil Falk | 21 maj, 2014
Essäer

Rettferdigheten

Forord Platon var opptatt av spørsmålet om rettferdighet. Grovt sagt kan en uttrykke dette spørsmålet slik. For det første, at det er om lederens intellektuelle, etiske og sosiale egenskaper, det vil ...

Av: Thor Olav Olsen | 01 december, 2014
Agora - filosofiska essäer

Språk, tidsuppfattning och historietänkande i bäcken som flyter förbi. Intervju med Kim Thúy

När den kanadensiska debutanten Kim Thúy för ett litet tag sedan besökte Sverige för lanseringen av boken Ru, en fragmenterade minnesbild över en immigrants och en flyktings livsbana, träffade Tidningen ...

Av: Anna Nyman | 02 maj, 2011
Litteraturens porträtt

I New York med E.B White

E.B Whites som ung I min hyresvärdinnas bokhylla hittar jag en tunn bok, knappt tjockare än ett flygpostbrev, E.B Whites "Here is New York". Mitt ressällskap har gett sig iväg på ...

Av: Anette Kindahl | 11 oktober, 2009
Resereportage

Fabrik chic



Fabrik chic
– industri som estetik

Gnissel från en travers, det rytmiska surrandet från ett ventilationssystem och ljud från cisterner minner om en tid då tjänstesamhället låg i sin linda och industriproduktionen fortfarande tog stor plats, både fysiskt och mentalt. Nu dränks dessa ljud av taktfast dunkande disco och klirrandet av glas med vernissagevin.

– Man förväntas tycka att det är så kul att man kan jobba gratis. Man ska vara positivt inställd även om man inte alltid får betalt för det man gör, säger etnologen Robert Willim med skärpa.

    Han har länge intresserat sig för industrins och industrilokalers nya roll i tjänstesamhället. Han beskriver denna estetisering med begreppet Industria­l Cool. Skivan IC1 – The Birth of Industrial Cool och kortfilmen Sugar Added – further dimensions of Industrial Cool blev första resultatet.

    Den 1 maj, på arbetarnas dag till minnet av tre ihjälskjutna arbetare i Chicago, kom skivan Skiftet – uppföljaren. Och filmen om projektet, även den med namnet Skiftet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

    Vi är vana vid att höra om nedläggningar, utlokaliseringar och flytt av produktionen till låglöneländer. När arbetarna tågar ut ur fabrikerna för sista gången lämnas byggnaderna tomma. Silhuetter i stadslinjen som bär på ett arv. Och i början av 1990-talet fylldes några av dem åter, med danssugna ungdomar. Ordet rave blev språkligt allmängods, kommersiellt sett en ljusskygg verksamhet, men en start på en storskalig nöjesyttring som tog vid där folkparkerna hade gett upp. Stroboskopen rev sönder mörkret och flörtandet med det maskinella märktes inte bara i musiken och dansen utan också i interiören.

    Rockaden blev tydlig – fabrikerna var stängda på vardagarna och öppn­a på helgerna. Konsumtionen av kultur och nöje sker i dag till stor del i dessa "plåtschabrak". Upprustade hamnmagasin, elverk och chokladfabriker h­yser museer, konsthallar och nattklubbar. I stora rum är stålbalkar och stämpelklockor kvarlämnade. Minimalism är idealet, upplevelser produkterna. Och den tidigare rutiniserade produktionsmiljön ses allt oftare som något estetiskt tilltalande.

    Robert Willim ville skapa en diskussion kring industrins roll i dagens samhälle, kring upphöjandet av tidigare industriell miljö till estetiska subjekt.

    Projektet Industrial Cool engagerade många ledande elektronikaartister. Grundmaterialet var ljud inspelade från Arlövs sockerbruk i Skåne.

    Det immateriella kulturarvet var en viktig utgångspunkt under projeket Skiftet. I detta deltog åtta artister på initiativ av Robert Willim och musikproducenten Håkan Lidbo, som ett arbetslag i en studio i Stockholm under ett åtta timmar långt skift. Under klockans tickande improviserade de i skapandet och tog bara paus för lunch och kaffe. Av de åtta timmarna fick varje artist en timme att mixa ner till ett ljudspår på cd:n. Den innehåller även en film av Anders Weberg med intervjuer med artisterna för att ge inblick i vad som skedde i studion.

    – Skiftet tar upp de mer immateriella aspekterna av industrin, det som ofta refereras till som det immateriella kulturarvet, säger Robert Willim.

    – På sätt och vis blev Skiftet klichébilden av industrisamhället, nästan en karikatyr på det. Med hjälp av detta filter kunde vi diskutera produktionsformer och kreativitet utan att falla in i stereo­typa bilder av en förtryckande musikindustri.

    Robert Willim kommer in på den allt större osäkerhet som råder på arbetsmarknaden i dag och det faktum att fackliga organisationer inte spelar samma roll som förr. Kultur- och musikvärlden, där ofta unga människor arbetar gratis, är ett exempel på hur facket låtit sig bli överkört.

    Robert Willim vill gärna se andra göra kopplingar till Industrial Cool, till exempel till politiska arbetarfrågor. Projektet har också fått förgreningar i Danmark som rör industrikultur och man undersöker möjligheterna att göra några evenemang under 2007.

Erling Persson & Maria Holm

Ur arkivet

view_module reorder

Roman Charity och amning i konsten

Den gamla mannen suger girigt på den unga kvinnans fasta bröst. Motivet med sina erotiska undertoner lockade många konstnärer under 1600- och 1700-talet. Peter Paul Rubens målning av Roman Charity ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 23 december, 2014

Rettferdigheten

Forord Platon var opptatt av spørsmålet om rettferdighet. Grovt sagt kan en uttrykke dette spørsmålet slik. For det første, at det er om lederens intellektuelle, etiske og sosiale egenskaper, det vil ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 01 december, 2014

Solidarisk matematik

Åldringsvård är inget uppenbart sexigt ämne. Åldringsvård vilar ofta i medieskugga istället för att synas som en av samhällets stora angelägenheter. Ibland faller ljuset in trots allt. För några år ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 18 maj, 2009

 från Nörrebro i Köpenhamn

Urbanismer eller på den andra sidan av staden

I Paris finns en standardmeter i extra beständigt metall som utgjorde referens till snart sagt allt som skulle mätas i den naturvetenskapliga begynnelsen på 1700-talet.

Av: Jesper Nordström | Essäer om konst | 17 juni, 2016

Lars Lerin – Ständigt aktuell

Att måla är att ”gå i närkamp med ledan”, att ”hålla ångesten stången”, har Lars Lerin sagt i en intervju. Verk av konstnären, en av Nordens främsta akvarellister, har visats ...

Av: Eva-Karin Josefson | Konstens porträtt | 04 september, 2012

World Trade Center 12 april  2001. Foto: Ubcule/Wikipedia

”And the walls came tumbling down…”

I den nya upplagan av Svenska Akademiens ordbok, SAOL, har niotusen obsoleta ord rensats ut för att ge plats åt mängder av nyord, rapporterar Svenska Dagbladet som listar något av ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 12 april, 2015

Boliviansk regissör med avstamp i italiensk neorealism

Intervju med Tonchy Antezana   Radio Bolivia är en före detta förening, men i dag ett aktiebolag för vilket den bolivianske intellektuelle Gabriel Paleque är ansvarig. Radiostationen har en viktig funktion för ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 29 september, 2010

Fødsel og død, livsmening og livstid

Forord Vårt liv i verden begynner med fødselen og ender med døden. Således er hvert enkelt liv tilmålt, skjønt ingen av oss kjenner dagen og timen for vår utgang. I videre ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.