Del, relation, helhet, process, system, funktion. Upptäckt och utformning av ett sätt att…

Vetenskap-världsbild-sätt att tänka, det är, tror jag, den treenighet som bestämmer vårt sätt att vara och verka i världen. Och av dessa är det sättet att tänka som formar de ...

Av: Erland Lagerroth | 21 januari, 2013
Agora - filosofiska essäer

En essä om ingenting

”Tystnad”, svarade Murke. ”Jag samlar tystnad.” I Heinrich Bölls novell ”Doktor Murkes samlade tystnad” möter vi Murke som arbetar på en radiostation. En av hans egenheter är att han samlar på ...

Av: Mathias Jansson | 20 september, 2012
Essäer om konst

En liten text som e-krönika

några därför sprang sedan år erfaret med äldre hunna suput och redan lägesagent kollegan Jorden Grön redobogen sedermerae blott avantgardeavreagerande kraftigt på vårt närmsta avståndets mer än ständigt öppna bordellslinga bortom ...

Av: Stefan Hammarèn | 26 september, 2012
Stefan Hammarén

Näsornas näsbänderska

Så som de en del såg ut nånting i likhet amasonskorna, amasonskara, amasonszons tyngdupplyfterskorna till yes no right boxare som dotter H Duda Dada Yankovich plulubaschschiskans en rotryckerska avsluttråderska näsbänderska ...

Av: Stefan Hammarén | 21 november, 2012
Stefan Hammarén

Fabrik chic



Fabrik chic
– industri som estetik

Gnissel från en travers, det rytmiska surrandet från ett ventilationssystem och ljud från cisterner minner om en tid då tjänstesamhället låg i sin linda och industriproduktionen fortfarande tog stor plats, både fysiskt och mentalt. Nu dränks dessa ljud av taktfast dunkande disco och klirrandet av glas med vernissagevin.

– Man förväntas tycka att det är så kul att man kan jobba gratis. Man ska vara positivt inställd även om man inte alltid får betalt för det man gör, säger etnologen Robert Willim med skärpa.

    Han har länge intresserat sig för industrins och industrilokalers nya roll i tjänstesamhället. Han beskriver denna estetisering med begreppet Industria­l Cool. Skivan IC1 – The Birth of Industrial Cool och kortfilmen Sugar Added – further dimensions of Industrial Cool blev första resultatet.

    Den 1 maj, på arbetarnas dag till minnet av tre ihjälskjutna arbetare i Chicago, kom skivan Skiftet – uppföljaren. Och filmen om projektet, även den med namnet Skiftet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

    Vi är vana vid att höra om nedläggningar, utlokaliseringar och flytt av produktionen till låglöneländer. När arbetarna tågar ut ur fabrikerna för sista gången lämnas byggnaderna tomma. Silhuetter i stadslinjen som bär på ett arv. Och i början av 1990-talet fylldes några av dem åter, med danssugna ungdomar. Ordet rave blev språkligt allmängods, kommersiellt sett en ljusskygg verksamhet, men en start på en storskalig nöjesyttring som tog vid där folkparkerna hade gett upp. Stroboskopen rev sönder mörkret och flörtandet med det maskinella märktes inte bara i musiken och dansen utan också i interiören.

    Rockaden blev tydlig – fabrikerna var stängda på vardagarna och öppn­a på helgerna. Konsumtionen av kultur och nöje sker i dag till stor del i dessa "plåtschabrak". Upprustade hamnmagasin, elverk och chokladfabriker h­yser museer, konsthallar och nattklubbar. I stora rum är stålbalkar och stämpelklockor kvarlämnade. Minimalism är idealet, upplevelser produkterna. Och den tidigare rutiniserade produktionsmiljön ses allt oftare som något estetiskt tilltalande.

    Robert Willim ville skapa en diskussion kring industrins roll i dagens samhälle, kring upphöjandet av tidigare industriell miljö till estetiska subjekt.

    Projektet Industrial Cool engagerade många ledande elektronikaartister. Grundmaterialet var ljud inspelade från Arlövs sockerbruk i Skåne.

    Det immateriella kulturarvet var en viktig utgångspunkt under projeket Skiftet. I detta deltog åtta artister på initiativ av Robert Willim och musikproducenten Håkan Lidbo, som ett arbetslag i en studio i Stockholm under ett åtta timmar långt skift. Under klockans tickande improviserade de i skapandet och tog bara paus för lunch och kaffe. Av de åtta timmarna fick varje artist en timme att mixa ner till ett ljudspår på cd:n. Den innehåller även en film av Anders Weberg med intervjuer med artisterna för att ge inblick i vad som skedde i studion.

    – Skiftet tar upp de mer immateriella aspekterna av industrin, det som ofta refereras till som det immateriella kulturarvet, säger Robert Willim.

    – På sätt och vis blev Skiftet klichébilden av industrisamhället, nästan en karikatyr på det. Med hjälp av detta filter kunde vi diskutera produktionsformer och kreativitet utan att falla in i stereo­typa bilder av en förtryckande musikindustri.

    Robert Willim kommer in på den allt större osäkerhet som råder på arbetsmarknaden i dag och det faktum att fackliga organisationer inte spelar samma roll som förr. Kultur- och musikvärlden, där ofta unga människor arbetar gratis, är ett exempel på hur facket låtit sig bli överkört.

    Robert Willim vill gärna se andra göra kopplingar till Industrial Cool, till exempel till politiska arbetarfrågor. Projektet har också fått förgreningar i Danmark som rör industrikultur och man undersöker möjligheterna att göra några evenemang under 2007.

Erling Persson & Maria Holm

Ur arkivet

view_module reorder

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | Litteraturens porträtt | 18 december, 2007

När farfar blev blåsippa Om döden i barnboken

Hur handskas barnbokslitteraturen med döden? Vad är relevant att säga till de minsta barnen om döden när en anhörig går bort? Finns det något bra sätt att ta upp denna ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 16 mars, 2012

Malin Lagerlöf Foto Ulrica Zwenger

Malin Lagerlöf och Tom Malmquist - drabbade av det ofattbara

Elisabeth Tegelberg är tillbaka med en litterär essä.

Av: Elisabeth Tegelberg | Essäer om litteratur & böcker | 09 oktober, 2016

PÅ VÄG MOT MUSIKEN – Del 1: Musiken och ordet

Denna text vill vara den första delen av en artikelserie om musiken. Jag har ingen intention att skriva en estetisk-musikalisk text eftersom musiken inte låter sig beskrivas, och jag hoppas ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 05 november, 2012

John Berger

John Berger 1926-2017

I ”Picassos äventyr”, HasseåTages film som spelades in 1978, får vi följa honom om inte från vaggan till graven så näst intill. Där finns både barndomen i Spanien, hundåren i ...

Av: Ivo Holmqvist | Konstens porträtt | 10 januari, 2017

Arkiv som aktör för förändring – nya medier och gräsrotsverksamhet i Egypten

Hur kan man dokumentera och arkivera en revolution? Och hur gör man det i ett land som saknar en tradition av öppenhet, där de nationella arkiven behandlas som statshemligheter och ...

Av: Madeleine Engström Broberg | Kulturreportage | 24 juni, 2013

Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

Den subversive Thomas Bernhard

Den österrikiska litteraturen är sällsynt rik och mångskiftande. Det finns diktare för alla temperament och preferensdispositioner; också den mest kräsmagade torde här få sitt lystmäte. Vi möter här alltifrån Grillparzer ...

Av: Simon O. Pettersson | Essäer om litteratur & böcker | 23 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.