Storpolitiken i änkefru Hjorths sängkammare Storpolitik och rena Almedalen i Örebro 1812

”Ryssland och England gick in i en sängkammare hos änkefru Hjorth på Storgatan i Örebro och slöt fred.” Det låter som en absurdistisk pjäs men är faktiskt vad som hände den ...

Av: Staffan Skott | 08 april, 2014
Kulturreportage

Utveckling och tillväxt samt miljökamp

Ser ett plakat som bjuder in till en diskussionskväll om miljöarbetet i Östra Vätternbranterna. Det naturgeografiska området sträcker sig från Jönköping i söder, genom delar av Tranås och Ödeshögs kommuner ...

Av: Per-Inge Planefors | 27 augusti, 2012
Gästkrönikör

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar. Del 6

Avdelning, inåt marsch! Errorismen påverkar indirekt vårt sätt att interagera, hur vi beter oss mot varandra, resemönster, livsstilsval, etc. Errorismen har på en nivå medfört stora förändringar i samhället och kulturen ...

Av: Carl Abrahamsson | 23 februari, 2011
Carl Abrahamsson

Tiden, människans största illusion

Vad är tid? Den danske författaren Peter Høeg ställde frågan i ”De kanske lämpade”, men är inte ensam om att försöka reda ut begreppen. Marcel Aymé skriver i novellsamlingen ”Mannen ...

Av: Stefan Whilde | 03 Maj, 2012
Stefan Whilde

Fabrik chic



Fabrik chic
– industri som estetik

Gnissel från en travers, det rytmiska surrandet från ett ventilationssystem och ljud från cisterner minner om en tid då tjänstesamhället låg i sin linda och industriproduktionen fortfarande tog stor plats, både fysiskt och mentalt. Nu dränks dessa ljud av taktfast dunkande disco och klirrandet av glas med vernissagevin.

– Man förväntas tycka att det är så kul att man kan jobba gratis. Man ska vara positivt inställd även om man inte alltid får betalt för det man gör, säger etnologen Robert Willim med skärpa.

    Han har länge intresserat sig för industrins och industrilokalers nya roll i tjänstesamhället. Han beskriver denna estetisering med begreppet Industria­l Cool. Skivan IC1 – The Birth of Industrial Cool och kortfilmen Sugar Added – further dimensions of Industrial Cool blev första resultatet.

    Den 1 maj, på arbetarnas dag till minnet av tre ihjälskjutna arbetare i Chicago, kom skivan Skiftet – uppföljaren. Och filmen om projektet, även den med namnet Skiftet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

    Vi är vana vid att höra om nedläggningar, utlokaliseringar och flytt av produktionen till låglöneländer. När arbetarna tågar ut ur fabrikerna för sista gången lämnas byggnaderna tomma. Silhuetter i stadslinjen som bär på ett arv. Och i början av 1990-talet fylldes några av dem åter, med danssugna ungdomar. Ordet rave blev språkligt allmängods, kommersiellt sett en ljusskygg verksamhet, men en start på en storskalig nöjesyttring som tog vid där folkparkerna hade gett upp. Stroboskopen rev sönder mörkret och flörtandet med det maskinella märktes inte bara i musiken och dansen utan också i interiören.

    Rockaden blev tydlig – fabrikerna var stängda på vardagarna och öppn­a på helgerna. Konsumtionen av kultur och nöje sker i dag till stor del i dessa "plåtschabrak". Upprustade hamnmagasin, elverk och chokladfabriker h­yser museer, konsthallar och nattklubbar. I stora rum är stålbalkar och stämpelklockor kvarlämnade. Minimalism är idealet, upplevelser produkterna. Och den tidigare rutiniserade produktionsmiljön ses allt oftare som något estetiskt tilltalande.

    Robert Willim ville skapa en diskussion kring industrins roll i dagens samhälle, kring upphöjandet av tidigare industriell miljö till estetiska subjekt.

    Projektet Industrial Cool engagerade många ledande elektronikaartister. Grundmaterialet var ljud inspelade från Arlövs sockerbruk i Skåne.

    Det immateriella kulturarvet var en viktig utgångspunkt under projeket Skiftet. I detta deltog åtta artister på initiativ av Robert Willim och musikproducenten Håkan Lidbo, som ett arbetslag i en studio i Stockholm under ett åtta timmar långt skift. Under klockans tickande improviserade de i skapandet och tog bara paus för lunch och kaffe. Av de åtta timmarna fick varje artist en timme att mixa ner till ett ljudspår på cd:n. Den innehåller även en film av Anders Weberg med intervjuer med artisterna för att ge inblick i vad som skedde i studion.

    – Skiftet tar upp de mer immateriella aspekterna av industrin, det som ofta refereras till som det immateriella kulturarvet, säger Robert Willim.

    – På sätt och vis blev Skiftet klichébilden av industrisamhället, nästan en karikatyr på det. Med hjälp av detta filter kunde vi diskutera produktionsformer och kreativitet utan att falla in i stereo­typa bilder av en förtryckande musikindustri.

    Robert Willim kommer in på den allt större osäkerhet som råder på arbetsmarknaden i dag och det faktum att fackliga organisationer inte spelar samma roll som förr. Kultur- och musikvärlden, där ofta unga människor arbetar gratis, är ett exempel på hur facket låtit sig bli överkört.

    Robert Willim vill gärna se andra göra kopplingar till Industrial Cool, till exempel till politiska arbetarfrågor. Projektet har också fått förgreningar i Danmark som rör industrikultur och man undersöker möjligheterna att göra några evenemang under 2007.

Erling Persson & Maria Holm

Ur arkivet

view_module reorder

Vem kan segla förutan vind vem kan ro utan åror?

En av orsakerna till att lärarna inte får det stöd de verkligen behöver av sina rektorer är att de senare ofta inte är medvetna om de pedagogiska problem som läraren ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 12 november, 2012

Benjamin 16

Håkan Eklund OM BENJAMIN Benjamin är en serie skapad och ritad av kulturella mångsysslaren Håkan Eklund. Det handlar om en-rutingar och serien används ofta av skaparen för att belysa dumma företeelser i allas ...

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 03 december, 2011

Uteliggaren

Det ligger en människa på marken. Kylan i vinden från öppna vägen piskar tag om honom, ruskar om honom. Den gnutta värme som finns i natten alstras från en betongfasad ...

Av: Tobias Haglund | Gästkrönikör | 16 december, 2014

Lindellhallen. Lage Lindell. Formspråk.

Inom arkitektur talar man om en stereotom känsla som åsyftar volymen, en distanslöshet, en öppenhet. Den må vara subjektiv, alla tolkar vi rum olika, men den är också bestämmande för det ...

Av: Allan Persson | Essäer om konst | 01 februari, 2012

Om Joseph Cornells hermetiska väg

Långt innan min vetskap om Joseph Cornells (1903-1972) existens grundlades min fascination för honom. Mina föräldrar drev en bokhandel - en av Sveriges äldsta - och redan som barn lekte ...

Av: Jesper Nordström | Konstens porträtt | 01 augusti, 2017

Filmnatten med Sara

 Allt fanns på plats: ett tiotal tapas och popcorn och tillhörande utsökt fluidum. Vi skulle se sex filmer i rad och vid åttatiden på morgonen skriva ner våra intryck på ...

Av: Vladimir Oravsky, Sara Granath | Kulturreportage | 23 september, 2012

Joan as Police Woman,

Intervju: Joan Wasser - Joan As Police Woman

När jag träffar Joan Wasser har hon och hennes tre medmusiker bara några spelningar kvar på den två månader långa Europaturné som de har gjort för att lansera den senaste ...

Av: Thomas Renhult | Musikens porträtt | 21 december, 2015

Den ansvarsfulle kapitalisten och den goda vinsten

Starbucks är ett amerikanskt företag som serverar kaffe och espresso på tusentals kaféer och barer i minst 37 länder. Starbucks köper kaffet hos de bästa odlarna i Afrika och i ...

Av: Gilda Melodia | Reportage om politik & samhälle | 29 juli, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.