Whilde på sommar

Doktor Frederick Foster Hervey Quin var två steg från döden. En koleraepidemi hade brutit ut och Quin insjuknade med grymma plågor. Desperat tog han det homeopatiska medlet camphor, som Hahnemann hunnit ...

Av: Stefan Whilde | 01 juni, 2014
Stefan Whilde

Foto: Björn Gustavsson.

Shanghai: ett shoppingparadis

Man stiger på ett plan i Stockholm – och 12 timmar senare – efter att ha blickat ner över “ändlösa” sibiriska skogar och Mongoliets enorma ökenområden – stiger man av ...

Av: Björn Gustavsson | 11 september, 2016
Resereportage

När två världar möts

– Det är roligt att lära sig om andra språk. Jag visste inte att man kunde ha det som yrke! säger Milarépa Traoré om vad han lär i skolprojektet Babel. Det ...

Av: Anna Mezey | 21 januari, 2013
Kulturreportage

Gilda Melodia

Ängeln

Du är mitt hjärtas lust. Den som jag har undandragit världen, och behållit i mig själv och undanhållit allt skapat.

Av: Gilda Melodia | 20 oktober, 2017
Gilda Melodia

Fabrik chic



Fabrik chic
– industri som estetik

Gnissel från en travers, det rytmiska surrandet från ett ventilationssystem och ljud från cisterner minner om en tid då tjänstesamhället låg i sin linda och industriproduktionen fortfarande tog stor plats, både fysiskt och mentalt. Nu dränks dessa ljud av taktfast dunkande disco och klirrandet av glas med vernissagevin.

– Man förväntas tycka att det är så kul att man kan jobba gratis. Man ska vara positivt inställd även om man inte alltid får betalt för det man gör, säger etnologen Robert Willim med skärpa.

    Han har länge intresserat sig för industrins och industrilokalers nya roll i tjänstesamhället. Han beskriver denna estetisering med begreppet Industria­l Cool. Skivan IC1 – The Birth of Industrial Cool och kortfilmen Sugar Added – further dimensions of Industrial Cool blev första resultatet.

    Den 1 maj, på arbetarnas dag till minnet av tre ihjälskjutna arbetare i Chicago, kom skivan Skiftet – uppföljaren. Och filmen om projektet, även den med namnet Skiftet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

    Vi är vana vid att höra om nedläggningar, utlokaliseringar och flytt av produktionen till låglöneländer. När arbetarna tågar ut ur fabrikerna för sista gången lämnas byggnaderna tomma. Silhuetter i stadslinjen som bär på ett arv. Och i början av 1990-talet fylldes några av dem åter, med danssugna ungdomar. Ordet rave blev språkligt allmängods, kommersiellt sett en ljusskygg verksamhet, men en start på en storskalig nöjesyttring som tog vid där folkparkerna hade gett upp. Stroboskopen rev sönder mörkret och flörtandet med det maskinella märktes inte bara i musiken och dansen utan också i interiören.

    Rockaden blev tydlig – fabrikerna var stängda på vardagarna och öppn­a på helgerna. Konsumtionen av kultur och nöje sker i dag till stor del i dessa "plåtschabrak". Upprustade hamnmagasin, elverk och chokladfabriker h­yser museer, konsthallar och nattklubbar. I stora rum är stålbalkar och stämpelklockor kvarlämnade. Minimalism är idealet, upplevelser produkterna. Och den tidigare rutiniserade produktionsmiljön ses allt oftare som något estetiskt tilltalande.

    Robert Willim ville skapa en diskussion kring industrins roll i dagens samhälle, kring upphöjandet av tidigare industriell miljö till estetiska subjekt.

    Projektet Industrial Cool engagerade många ledande elektronikaartister. Grundmaterialet var ljud inspelade från Arlövs sockerbruk i Skåne.

    Det immateriella kulturarvet var en viktig utgångspunkt under projeket Skiftet. I detta deltog åtta artister på initiativ av Robert Willim och musikproducenten Håkan Lidbo, som ett arbetslag i en studio i Stockholm under ett åtta timmar långt skift. Under klockans tickande improviserade de i skapandet och tog bara paus för lunch och kaffe. Av de åtta timmarna fick varje artist en timme att mixa ner till ett ljudspår på cd:n. Den innehåller även en film av Anders Weberg med intervjuer med artisterna för att ge inblick i vad som skedde i studion.

    – Skiftet tar upp de mer immateriella aspekterna av industrin, det som ofta refereras till som det immateriella kulturarvet, säger Robert Willim.

    – På sätt och vis blev Skiftet klichébilden av industrisamhället, nästan en karikatyr på det. Med hjälp av detta filter kunde vi diskutera produktionsformer och kreativitet utan att falla in i stereo­typa bilder av en förtryckande musikindustri.

    Robert Willim kommer in på den allt större osäkerhet som råder på arbetsmarknaden i dag och det faktum att fackliga organisationer inte spelar samma roll som förr. Kultur- och musikvärlden, där ofta unga människor arbetar gratis, är ett exempel på hur facket låtit sig bli överkört.

    Robert Willim vill gärna se andra göra kopplingar till Industrial Cool, till exempel till politiska arbetarfrågor. Projektet har också fått förgreningar i Danmark som rör industrikultur och man undersöker möjligheterna att göra några evenemang under 2007.

Erling Persson & Maria Holm

Ur arkivet

view_module reorder

Robotens sporadiska dans tillbaka mot framtiden

Moderna museets konstår 2014 i Stockholm inleds med utställningen ”Dansmaskiner – från Léger till Kraftwerk”, som visas 22 januari - 27 april 2014. Vid sekelskiftet 1800/1900 hade moderniseringen av västvärlden inletts ...

Av: Carsten Lindström | Essäer om konst | 31 januari, 2014

Att rädda offentligheten från religiöst och politiskt förtryck

Att rädda offentligheten från religiös och politisk förtryck Yttrandefriheten var årets tema på Göteborgs bokmässa. Stefan Villkatt har intervjuat flera utländska gäster och frågat dem om yttrandefriheten i deras respektive länder ...

Av: Stefan Villkatt | Reportage om politik & samhälle | 28 september, 2006

Utforskaren Ingela Romare

"Det var som att stränga änglar tog mig i nackskinnet och skickade mig till Zurich"Det har alltid varit sökandet efter ett kall och en mening som varit drivkraften i Ingela ...

Av: Ossian Sandin | Övriga porträtt | 16 november, 2010

Rom 1892  Piazza Navona

Mats Waltrè Två dikter

Två nya dikter av Mats Waltrè

Av: Mats Waltrè | Utopiska geografier | 02 juni, 2016

L’art éphémère eller ögonblickets poesi

L’art éphémère eller ögonblickets poesi Ugglan på Närkesgatan i Stockholm är ett tjusigt lokalval när förlaget och tidskriften OEI bjuder på ljudpoesi. Sammetsröda gardiner i underjorden, en lätt mögeldoft – ...

Av: Ida Westin | Konstens porträtt | 01 februari, 2007

Veckan från Günter

Det finns författare som är som årgångsvin, blir bara bättre med åren. En del försvinner bara in i tystnaden, åter andra mal på som vanligt. Och så har vi den ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 10 september, 2011

Den ödesdigra själv(o)tillräckligheten. Krigets anlete

Superbia, högmodet är alla synders moder sägs det. Vilket mått av primärnarcissism vi är nödgade att ha för att bära upp vår sviktande, osäkra och oklara självbild är växlande. Mellan ...

Av: Oliver Parland | Essäer om politiken | 28 juni, 2013

Gunnar Lundin , SKÄRGÅRDSSVIT, 1980 (Edlunda)

Nils vill inte gå ut”Fryser”, säger hanJacob på sina smala ben i middagshettanvaggar sin kotpelare av sömnner till strandenVi sitter vid det vita bordet med semestersprickor av oanvänd tidEva bär ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 27 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.