Hur mår din själ?

"Hur mår du?" säger jag och ler lite låtsascoolt. Men så - helt plötsligt, exakt när jag ska få mitt svar, står allt still: det är som om tiden stannar ...

Av: Sara Shams | 05 mars, 2009
Gästkrönikör

C'est la vie!

Vår granne, vi kan kalla henne Ewa, huvudsakligen för att hon hette så, levde fram till sin 12-årsålder hos en familj som slog och skändade henne från morgon till kväll ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 september, 2013
Gästkrönikör

Slå i glasen och låt oss lustiga vara

Jag har haft mina uppgörelser med julen. Jag har barrikaderat mig, dragit ur telefonjacket, hyrt en stuga i ödemarken, sjukskrivit mig efter att frivilligt smittat ner mig med vinterkräksjuka. Jag har ...

Av: Stefan Whilde | 06 december, 2011
Stefan Whilde

Gunnar Lundin

Prosadikter av Gunnar Lundin

Gunnar Lundin är tillbaka med en skönlitterär text

Av: Gunnar Lundin | 17 maj, 2017
Utopiska geografier

Internationell Filmfestival i Amsterdam



 Köer till filmfestivalenAmsterdam är en levande stad full av kreativitet och mångfald. Detta blir extra tydligt en vecka om året då International Documentary Film Festival Amsterdam (IDFA) hålls och staden fylls av filmintresserade besökare. I år firar festivalen 25 år och programmet innehåller över 200 dokumentärer från hela världen.

Redan på centralstationen märker man att något är på gång. I det gråmulna, regniga vädret står det fullt av människor som väntar på att ta spårvagnen mot Rembrandtsplein; huvudområdet för festivalen. Åldern varierar, likaså språken och under spårvagnsresan hinner man uppfatta ett tiotal olika språk runtomkring sig. Amsterdams dokumentärfilms festival är en av världens största och deras mål är att hitta dokumentärer som är stilistiskt intressanta, men också särskilt angelägna och göra dem tillgängliga för en bred publik.

Rembrandtsplein ligger precis vid biograferna Tuschinski och Munt där de flesta filmerna visas. Där kan man köpa biljetter även om publikfavoriterna ofta är utsålda veckor i förväg. Biograferna är för övrigt som gjorda för storslagna visningar. Så fort man stiger in genom dörren möts man av tjocka mattor, röd sammet på väggarna, kristallkronor och stora plyschfotöljer där besökare sitter och dricker kaffe i väntan på att filmen ska börja.

Publikfavoriter och aktualiteter

Biograf under filmfestivalen

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En film som har blivit publikfavorit och som har fått högst betyg på Audience Awards är Searching for Sugarman av Malik Bendjelloul. Det är en svensk-engelsk dokumentär om singer-songwritern Rodriguez som var en stor stjärna i Sydafrika på 70- och 80-talet men som ingen vet någonting om. Searching for Sugarman är en inspirerande, visuellt spännande film som även har gått på bio i Sverige. Men ett tips är ändå att inte bara se publikfavoriterna utan att läsa på och hitta de filmer man själv är intresserad av. Många av filmerna tar upp aktuella händelser och ett intressant exempel på det är den Nederländska filmen I want my money back av Leo de Boer, som också fick högt betyg av Audience Awards. Det är en personlig, tragikomisk film om finanskrisen där regissören själv blir lockad av en hög ränta och sätter in sin sons sparpengar i en bank som senare kollapsar. Regissören ger sig då ut för att hitta ett sätt att få tillbaka pengarna för att förstå vad som hände.

- Det var min producents ide att göra den så personlig, jag skämdes för vad jag hade gjort och ville inte visa det för världen. Men det var ju för att vi tog ner det till en personlig nivå och för att jag hade egna erfarenheter av det som den blev bra, säger Leo de Boer.

Sonen Michael blir med sin illvilja mot kameran ett komisk inslag i filmen. Hans reaktion på faderns erkännande om pengarna skapar ett antiklimax eftersom att Michael struntar i pengarna, eftersom han ändå inte visste att han hade dem från början, och inte förstår varför hans far gjorde en så stor grej av saken.

- Jag trodde inte jag kunde använda Michael först, men han var verkligen en stor del av filmen. Och han har förstått att pengar inte är hela världen, vilket blev ett bra avslut, säger Leo de Boer.

Samhällsskildringar och Livsöden

Fin grafittikonst under festivalenDen Georgiska filmen A machine which makes everything disappear av Tinatin Gurchiani är nominerad till Award for best first appareance som ges ut till nya regissörer, och även den är en sevärd film. Den handlar om unga människor i Georgien som går på audition för en filmroll och får berätta sina livshistorier. Gurchiani använder ett väldigt intressant filmspråk, hennes stillastående kamera filmar ungdomarna i helbild framifrån medan de står rätt upp och ner och berättar sin historia. Den stillastående kameran påminner om Ruben Östlunds filmspråk men istället för den voyeuristiska känslan som han skapar blir Gurchianis scener blottande och kommer väldigt nära inpå. Ungdomarna hon filmar kommer från olika bakgrunder och deras historier skiljer sig åt, men fattigdom och kopplingarna till det gamla Sovjet är ständigt närvarande.

En annan film som skildrar människors livsöden väldigt fint är den tyska The song of Life av Irene Langemann. Där följer vi en kompositör som jobbar på ett ålderdomshem och som återuppspelar gamla människors livsöden genom musik. Det är en väldigt gripande film med vackra naturbilder, annorlunda kameravinklar och med komiska situationer.

Alla som besöker festivalen kommer hem med skilda upplevelser eftersom det finns så oerhört många filmer att välja mellan. Det gäller att ha en plan och veta vad man vill se, men samtidigt kan det vara spännande med en helt okänd film som man blir positivt överraskad av. Amsterdams internationella dokumentärfilmfestival är absolut värt ett besök, särskilt för svenska besökare eftersom det är en stad som är lätt att ta sig till samt för att många av de här filmerna aldrig når Sverige. Dessutom är det en speciell känsla att befinna sig i Amsterdam mitt under festivalen så vilka filmer man än väljer att se blir besöket garanterat en bra upplevelse.

Text och bild: Natalija Sako

 

Fakta

Festivalen hägde rum 14 till 25 november
Alla filmer var textade på engelska
Priset 10 euro per film
Hemsida: http://www.idfa.nl/industry.aspx

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Vita Frun och andra gengångare

Varje europeisk adelsfamilj med anseende verkar ha sitt eget slottsspöke. Överallt på slotten bultas, knackas och hånskrattas det. De äldsta spökhistorierna härstammar från 1100-talet, men tron på gengångare hade sin ...

Av: Lilian O. Montmar | Allmänna reportage | 21 maj, 2009

Andrzej Wajda 1974

Några ord om Andrzej Wajdas konst med lång hållbarhet

Den 9 oktober 2016 dog Andrzej Wajda nittio år ung och han var aktivt skapande in i det sista. Förutom allt konstnärligt och politiskt och organisatoriskt och utbildningsmässigt annat, regisserade ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 13 oktober, 2016

Porrslinsblomman

Av min okända och förvackra porrslinsblomma. De toaornas fler tvenne antal på det. Vuxit innan i en lavoar vara, ser man brunt envist kvar det lavoariska havets tidvattensbevis. Dessa varit ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 21 oktober, 2010

Varför gnäller männen?

– Det är svårt att tala om män som offer, sade Jens Liljestrand. – Jamen vad beror det på, frågade Belinda Ohlsson. Och längre kom de inte, trots att de drog över ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Från penselhår till pixelporr – en essä om pornografi i konsten

Hur många unga pojkar slet inte ut sin joystick på 80-talet i dunkla pojkrum framför en flimrande TV-skärm? Det var inte bara plattformsspel och shoot-em-up spel som visades på skärmarna ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 december, 2012

Grattis Sverige

När medicine doktor Naděžda Kavalírová dog 93 år gammal i början av 2017, förlorade Förbundet av politiska fångar i Tjeckien (Konfederace politických vězňů České republiky) och Institutet för studier av totalitära regimer (Ústav pro studium ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 11 februari, 2017

Jubeldårar

Åter ser man hur bra förlag riktigt läser manuskript, de vet inte ens om de läser. Visst kan man ju ana att de inte orkar läsa manuskripten, med minsta motståndets ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 december, 2013

Omöjliga intervjuer. Bertil Falk intervjuar Aurora Ljungstedt

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Bertil Falk | Litteraturens porträtt | 11 mars, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.