Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | 01 maj, 2017
Utopiska geografier

Gabriella Olsson. Foto: Anna Langseth

Onåbar

Den första delen av Gabriella Olssons prosaföljetong.

Av: Gabriella Olsson | 25 maj, 2015
Utopiska geografier

nya dikter av Carsten Palmer Schale

Carsten Palmer Schale som poet inför det nya året

Av: Carsten Palmer Schale | 11 januari, 2017
Utopiska geografier

Den arbetslöse i vildmarken

Få svenska filmer som jag har sett har varit så lyckade som Losers. I händelsernas centrum står en kvinna i yngre medelåldern, Karin (Isabella Von Saenger). Hon arbetar med en ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 31 december, 2013
Filmens porträtt

Scenkonst med skammen i fokus



Birte Niederhaus. Foto: Ingmar Jernberg-Skam är något vi alla bär på. Men det kan också vara kulturellt. Det säger Birte Niederhaus, som regisserat pjäsen Skam. Den spelas av fem tjejer mellan 13 och 19 år från stadsdelarna Angered och Bergsjön i Göteborg. Föreställningen bygger på verkliga historier och tar upp olika saker som ungdomar känner skam inför. Skam hade premier i våras på Pusterviksteatern i Göteborg. Efter det har den varit på turné i regionen och i lördags sändes den som radioteater i P1.

Olika röster, olika berättelser ur vardagslivet möter mig i radioföreställningen. Ibland flyter rösterna ihop, blir en och samma och svåra att skilja åt. Det är inte viktigt. Man förstår ändå. Någon berättar om sitt liv, en annan fyller ut den andres mening eller så talar alla tillsammans. Alltid högt och bestämt för att kanske visa att tjejerna står för vad de säger och att det är viktigt att tala ut.

Berättelser ur tonåringars inre. Saker som lika gärna kunnat berättas på ett flickrum eller på skolans toalett. Hemliga tankar om vad skam är för dem. Saker som inte betyder någonting är lätta att prata om. Värre är det att hitta någon man kan lita på, som man kan säga allt till och som inte för vidare till andra. Tack vare pjäsen har historierna kommit upp till ytan och berättats för alla som vill lyssna.

Frihet i att vara sig själv

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det handlar om droger, problem med kompisar och föräldrar. Hemlig kärlek, mellan olika nationaliteter och homosexualitet. Någon skäms över sin pappa, att han inte går att prata med och att han sörplar när han äter. En mamma kan inte svenska och det är skämmigt att behöva vara mamma åt sin mamma. Pjäsen tar också upp skammen man känner när föräldrarna får veta att man stulit.

Från början är förorten i centrum. Hur det är att bo i Angered och vad andra tror och tycker om de som bor där. Att andra som bor i city tror att det är farligt att åka dit. De är rädda för att bli våldtagna eller rånade.

Men istället för att fastna i det lokala går Skam ett stycke vidare och utvecklas till diskussioner om Sverige och svenskhet, vad det är att vara svensk och vad det är att ha en annan bakgrund än den svenska. Att höra till men samtidigt inte.

-Man blir aldrig svensk, säger någon.

-Jag känner mig som svensk. Jag är uppvuxen här, säger en annan.

Själva andemeningen i Skam tycks vara att det är svårt att vara ung i dagens Sverige. Men att det viktigaste är att inte vara någon annan än sig själv för att kunna vara fri. Att sluta ljuga om vem man är och vad man gjort leder till frihet.

Rösterna tonas ut till tonerna av Hans Appelqvists remix av P1s pausfågel göken och vi som lyssnat uppmanas att också vi berätta om det som är vår skam.

-Nu är det er tur att berätta. Om ni vågar.

Och jag känner att jag har blivit berörd av det jag hört. Den nästan trettio minuter långa radioföreställningen har även gett mig ett perspektiv på mitt liv. Jag tänker att vi människor i grunden är ganska lika, oavsett vad det är för problem det rör sig om, om man är gammal eller ung och bor i förorten eller inte. Vi brottas alla med samma rädsla och skam.

Men det finns vissa situationer som är mer specifika och berör de ungdomar som har vissa regler hemma. Pjäsen bygger på personer som ofta har en annan bakgrund än den svenska och som måste förhålla sig till utrymmet mitt emellan två kulturer. Birte Niederhaus säger att skam är något vi alla bär på men det är också ofta kulturellt. Även hon själv och andra tyskar kan ibland känna skam inför 1940-talets Tyskland och vad som hände då. Fast de vet att det inte är deras fel.

Skam berättas utifrån tjejerna själva men publiken eller radiolyssnarna får själva välja vad de vill ta till sig och skapa sin egen mening. Birte Niederhaus säger att hon har velat berätta djupt personliga historier som även talar till människan i oss. Precis som hon tror att konst gör när den fungerar.

Svårare för dagens unga

Tjejerna i Skam funderar kring utseende och betydelsen av att vara vacker.

-Det började med att jag inte ville vara bland folk.

-Jag kände mig ful.

Birte Niederhaus säger att hon känner en skillnad mellan samhället i pjäsen och det samhälle hon själv växte upp i. Hon tror att det är svårare att leva i dag än vad det var för 20 år sedan.

-Många ungdomar lever i en narcissistisk värld där det är viktigt att synas. Exempelvis dokusåpor som skapar kändisar. Sådant fanns inte när jag växte upp.

Berättelser från det lokala samhället gestaltas på scen

Från vänster: Felicia Pettersson, Mona Rinkinen, Doha Almarie, Segal Hassan Mohamed. Foto: Fredrik EgerstrandDie Bühne startade 2006 och är en fri teatergrupp som arbetar med Community-teater i Göteborg. Birte Niederhaus är konstnärlig ledare och initiativtagare. Eftersom hon är född i Tyskland är det kanske naturligt att hon är influerad av tysk teater. Hon är uppvuxen i Göteborg men har till största delen skaffat sig sin teaterutbildning utomlands i London, Italien och Schweiz.

-Syftet med denna form av teater är att låta lokalsamhällets egna berättelser gestaltas på scenen av invånarna själva. I detta fall att ge unga människor i Angered en röst, säger hon.

Skam ingår i det treåriga projekt som går ut på att bygga upp en Community-teater i Angered. Det är en teaterform som riktar sig till barn och ungdomar. Varje pjäs ska bygga på ett nytt tema. Det ska handla om saker ungdomarna längtar efter, saker som upprör dem, som de är rädda för eller som de ser som ett hinder. Helt enkelt saker som berör.

Första temat var rädsla. Detta resulterade i pjäsen Angels of Angered som spelades under 2010 av nio tio åringar. Pjäsen byggde på intervjuer från barn som gick på Gunnaredsskolan. Eftersom skolan var på väg att läggas ner handlade mycket av barnens rädslor kring det.

Skammen hos oss alla

Nästa föreställning kretsade kring temat skam och är den som ligger som grund för radioteatern. Idén föddes ur intervjuer med 25 ungdomar mellan 13 och 19 år i stadsdelarna Angered och Bergsjön. Utifrån detta skrev gruppmedlemmen och dramatikern Christofer Bocker ett manus som resulterade i pjäsen Skam där Birte Niederhaus regisserade. Fem teaterintresserade tjejer valdes ut till att medverka. Det fanns olika anledningar till att de ville vara med. En ville bli skådespelare och en annan såg det bara som en kul grej. De har själva fått vara med och forma karaktärerna och bestämma kläder och rörelser. Ibland är de lika sina roller och ibland inte.

Skam har varit en stor satsning på die Bühne. Nivån sattes högt och Birte Niederhaus säger att tjejerna har anpassat sig mycket bra. Hon tycker det har varit ett intressant tema. Gemensamt för de flesta tonåringar brukar vara att man skäms över den egna kroppen och över föräldrar som man vill frigöra sig ifrån.

Skam hade först premier på Pusterviksteatern och har nu turnerat runt i Göteborg och Västra Götalandsregionen. Inför radioversionen av Skam fick originalmanus skrivas om för att bättre passa lyssnarna eftersom radion inte kan förmedla det visuella, själva känslan man får av att se pjäsen på scen.

Just nu är Die Bühne mitt uppe i repetitionerna av nästa pjäs med temat tro. Premiär blir nästa år under den internationella dans och teaterfestivalen i Göteborg. De kommer att samarbeta med Pusterviksteatern och ha premiären på Stora teatern i Göteborg.

 

Lena Andersson

 

Skam
Manus: Christofer Bocker
Radiobearbetning och regi: Birte Niederhaus
Ljud: Rolf Hilton
Producent: Christer Ekbom
Medverkande: Doha Almarie, Segal Mohamed, Felicia Pettersson, Sabina Krasniqi, Mona Rinkinen

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Heligt språk. Språkets och ordens heliggörande inom den abramitiska mystiken

Gryningsbrisen har hemligheter att anförtro dig. Somna inte om.Du måste be om det du verkligen vill ha.Somna inte om.Människor går fram och tillbaka över tröskelnmellan världarna.Dörren är rund och öppen.Somna inte ...

Av: Åsa Boström | Agora - filosofiska essäer | 13 mars, 2012

Spår och tecken – en introduktion till Vilhelm Ekelund

Det finns en ej ringa rad av stora svenska författare, som är betydligt mer kända utomlands än här i Sverige. En av dessa är Rolf Ekman, docent i filosofi och ...

Av: Carsten Palmer Schale | Övriga porträtt | 30 maj, 2012

Åvald Norén. Texter

Mitt namn är Åvald Norén, 22 år och studerar på Malmö Folkhögskola. Jag har skrivit mycket med inspiration av spoken word och även rapp då jag vill uppnå den typen av ...

Av: Åvald Norén | Utopiska geografier | 17 juni, 2013

Veckan från Hans Fallada

Folkrörelseägda Folksam bantar ner sin organisation. Deras deltidsarbetande ombud - folkrörelsetanken! - fick vara med om att konkurrera om de återstående jobben. Så generöst. De som inte klarade av säljmålen ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 03 juli, 2011

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om religionen | 12 juni, 2017

Om att dö, om att leva

Min pappas morfar var hundraåringen som hoppade ut genom ett fönster och försvann, på riktigt. Han rymde från ålderdomshemmet och dog i en snödriva. Hemmet hade aldrig blivit hans hem. Min ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 30 april, 2012

Goethes sommarhus i Weimar. Foto: Björn Gustavsson

Att resa till Weimar

Att befinna sig i Weimar är att befinna sig i en stad vars historia samtidigt är en väsentlig del av centraleuropeisk kulturhistoria. Sin litenhet till trots (idag 65 000 invånare) har ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 06 juni, 2015

Veckan från hyllan, vecka 47 - 2012

Veckans stora nyhet var att rasister är rasister. Att de beter sig som rasister, och uttrycker rasistiska åsikter. En icke-nyhet om man så vill. Det positiva är att de finns ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 17 november, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.