Illustration: Hebriana Alainentalo

Kösamhällen och andra samhällen

Anders Björnsson om öl, kösamhälle och socialism.

Av: Anders Björnsson | 22 februari, 2017
Essäer om samhället

Veckan från hyllan. Vecka 15-2013

S-kongressen har börjat. Nu kan alla ledarskribenter som har klagat på avsaknaden på borgerlig politik äntligen andas ut. Alliansens partier må vara visionslösa och initiativlösa, det spelar ingen roll, deras ...

Av: Gregor Flakierski | 06 april, 2013
Veckans titt i hyllan

Rak och ärlig mexikansk filmproduktion

Skådespelaren, producenten och regissören Gael García Bernal har hänfört en hel värld med sin charm och talang i Mexikos absolut mest firade filmer som "En dagbok från en motorcykel", "Älskade ...

Av: Linda Johansson | 27 december, 2009
Kulturreportage

Turkiets tredje väg: om modernitet och islam

TEMA ÖST-VÄST Många menar att islam skulle vara oförenlig med demokrati. Idéhistorikern Klas Grinell visar, genom den muslimska demokratirörelsen i Turkiet, att så inte är fallet Den fjortonde mars 2008 lämnade ...

Av: Klas Grinell | 11 maj, 2008
Essäer om religionen

Lionel Shriver ger inte pengar till cancerforskning



Lionel ShriverAtt det skulle vara något särskilt med Lionel Shriver hade jag nog föreställt mig, men inte på vilket sätt. Det hade nog inte Peter Whitebrook heller, den brittiske journalist som intervjuade henne inför publik i en av Bokmässans största hörsalar. Han fick något annat än det rutinerat trevliga författarsamtal han verkade vara inställd på. Men låt oss ta det från början.

Vi måste prata om Kevin, Shrivers förra bok på svenska (översatt 2006), är en av de starkaste romaner jag läst de senaste åren. Ni vet kanske att Kevin är en kille som har ställt till med en massaker på sin skola, men det som gör den till en stark läsupplevelse är inte massakern, utan att alla vardagliga detaljer är iakttagna och beskrivna med osedvanlig skärpa. Den dagliga kontaktlösheten, små ögonblick av misstro, fientlighet eller hjälplös acceptans. Det räcker med att Shriver beskriver hur familjen i romanen äter frukost för att det ska bli … Obehagligt är inte riktigt rätt ord, men jag har sällan läst någon som har laddat vardagliga scener lika starkt som Shriver gjorde i Kevin (efteråt frågade jag mig om romanen hade klarat sig utan massakern).

Hennes nya roman, Priset man betalar, handlar om Shep, som just sålt sin firma för en miljon dollar. Pengarna ska ge honom och hustrun ett gott pensionärsliv, har han tänkt. Äntligen ska de kamma hem belöningen för ett helt livs arbete och strävsamhet, en belöning de bara har sig själva att tacka för, men i det ögonblicket får hustrun Glynis cancer och pengarna börjar ätas upp av sjukvårdsräkningar.

Bakom Priset man betalar ligger en personlig förlust, berättar hon för Whitebrook. En av hennes vänner dog i mesoteliom, samma cancertyp som Glynis får i boken. En annan utgångspunkt var en artikel där hon läste att de flesta personliga konkurser i USA beror på medicinska utgifter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

– Vi lägger ut dubbelt så mycket per person som ni gör i Europa och ändå får vi i slutändan sämre vård, säger Shriver. Akutmottagningarna tar emot dig vare sig du kan betala eller inte, men om du har cancer och behöver kontinuerlig vård är det fullt möjligt att dö om du inte har en egen sjukförsäkring.

Shriver har en torr, bestämd röst. Hon ändrar aldrig ställning i stolen och ser ut som om hon kunde behålla exakt samma ansiktsuttryck i 45 minuter om hon skulle vilja det.

Tidigare var det vanligt att arbetsgivarna betalade sina anställdas sjukförsäkringar, men det har de inte längre råd med, får vi veta. Whitebrook fortsätter att ställa frågor om USA jämfört med Europa och det är ser ut som att samtalet håller på att köra fast i en diskussion om amerikansk sjukvårdspolitik, men Shriver styr undan från politiken när hon fått nog.

– Jag blir så uppgiven när folk beskriver Priset man betalar som en roman om det amerikanska sjukvårdssystemet. Den handlar egentligen om mycket större frågor.

Vilka då? Det är här Shriver gör slut på det gemytliga samförståndet mellan henne och Whitebrook.

– Min vän som dog i mesoteliom – hennes vård kostade två miljoner dollar. Det gav henne tre månaders extra liv. Det var inte tre särskilt trevliga månader. Var det värt det?

Shriver har en mycket bestämd uppfattning om den saken, och det hörs att hon har tänkt på det länge.

– Jag skulle inte vilja att någon lade ut den summan på mig, fortsätter hon. Jag skänker inte pengar till cancerorganisationer. Jag tror att det har gått för långt – det är inte meningen att vi ska leva så länge. Den här utbredda föreställningen att vi ska leva så länge som möjligt leder bara till att vi förlänger döendet istället för att förlänga livet, och jag tror att vi närmar oss en punkt när det inte längre är ekonomiskt försvarbart.

– Är det din religiösa uppväxt som har gjort dig intresserad av att diskutera etiska frågor, försöker Whitebrook (Shriver är dotter till en presbyteriansk präst).

– Det har ingenting att göra med det faktum att jag var en välartad liten presbyterian. Jag fick religionen nerkörd i halsen och det har gjort mig till en elak och rebellisk liten flicka. I have a perverse streak a mile wide, tillägger hon, och här ler hon för första gången. Jag gillar svåra frågor som de kristna har svårt att hantera.

Vid det här laget har Whitebrook gett upp och överlåter åt publiken att ställa frågor under den tid som återstår.

– Var det deprimerande att skriva boken, undrar en av kvinnorna i salen.

– Det enda som gör dig deprimerad är att skriva dålig prosa, svarar Shriver.

– Vad arbetar du med nu, undrar en annan.

– Ämnet i min nästa bok är fetma, vilket är mycket svårt att skriva om.

Fast först kommer The new republic, en roman om terrorism som hon avslutade 1999.

– Det var omöjligt att ge ut den då, eftersom den är rolig, och efter elfte september har amerikaner ingen humor när det gäller terrorism. Den har ett fuck you-slut, vilket är mycket tillfredsställande, avslutar Lionel Shriver.

Håkan Lindgren

Ur arkivet

view_module reorder

Förnuftets ljus. Om Johan Henrik Kellgren

Kanske låg det, som skalden säger, ett skimmer kring konung Gustafs dagar. Det är åtminstone den bild av Gustaf III och hans tid som artonhundratalets senromantiker, en Tegnér, en Geijer ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 09 augusti, 2010

Himlens suveränitet

Himlen är alldeles klar. Bestulen på alla de moln som den var fylld av i gryningen. Och den tidiga timmens rödrosa färg, som låg likt nyvaken på den avlägsna, tunna ...

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 30 juni, 2015

Ta inte tag i ditt liv

  Varför klingar frasen ”ta tag i ditt liv” i mitt huvud allt som oftast nu för tiden? Varför är denna förmaning den mest uttjatade i dagens samhälle? Jag kanske inte vill ...

Av: Sofia Jarl | Gästkrönikör | 20 februari, 2012

Veckans porträtt: Tuija Nieminen Kristofersson om Tuija Nieminen Kristofersson

Tuija Nieminen Kristofersson om Tuija Nieminen Kristofersson    Tuija Nieminen Kristofersson Foto: Hans Kristofersson Och asterisken, tecknet som Aristarchos uppfann och använde när han hänvisade till en versrad av Homeros, lyste som diktens starka sken en ...

Av: Tuija Nieminen Kristofersson | Litteraturens porträtt | 09 november, 2006

August och människorna

Två år före döden gick August till angrepp mot kulturetablissemangets gullegris Verner von Heidenstam (som konverterat från livsbejakande romantiker till reaktionär nationalpropagandist), charlatanen Sven Hedin (som upptäckte tredje världen i ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 21 juni, 2011

Svenska bilderbokskonstnärer från Adelborg till Adbåge

Barn har en inneboende drivkraft att upptäcka världen. Ordens magi i sagor och berättelser är viktiga för utvecklingen. Olika tider har gett olika svar på frågan vad en barnbok är ...

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 31 juli, 2013

The roles of computer in doing and studying the art

Bernardo Nicoletti, redan bekant till våra läsare med artikeln A Hidden Part of the Culture: the Business Culture, tar en utgångspunkt från boken Futures past, för att visa de möjliga ...

Av: Bernardo Nicoletti | Essäer | 10 juni, 2013

Bollywood– indisk filmindustri på export

Bollywood– indisk filmindustri på export Det hände 1982. Jag bodde i den del av New Delhi som heter Defence Colony. En dag bestämde jag mig för att gå och se den ...

Av: Bertil Falk | Kulturreportage | 13 januari, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.