Carsten Palmer Schale

Carsten Schale - 16 dikter (till TD)

Carsten Palmer Schale är främst dr. i sociologi och forskare och författare i filosofi, men har under de senaste 25 åren sysslat alltmer med skönlitteratur (där han också har universitetsutbildning) ...

Av: Carsten Palmer Schale | 14 september, 2015
Utopiska geografier

Peter Nilsons deus ex machina

Peter Nilson (1937-1998) började under 1960-talet att studera i Uppsala, först matematik, därefter teoretisk fysik, estetik, idé- och lärdomshistoria och astronomi. Från 1977 var Peter Nilson författare på heltid inom ...

Av: Göran af Gröning | 03 juni, 2014
Litteraturens porträtt

Bob Dylan, människor och myter

Sommaren 2009 stoppades en man av polis i Long Branch, New Jersey. Regnet vräkte ner. Mannen stoppades efter att en boende i området hade ringt polisen och berättat om en ...

Av: Björn Augustson | 09 mars, 2012
Essäer om musik

Rolf Zandén – dikter i naturen

Rolf Zandén. Född 1945 och bosatt i Karlstad, har nästan alltid skrivit dikter; givit ut 7 egna diktsamlingar samt deltagit i en del antologier, nu senast i höstas i en ...

Av: Rolf Zandén | 16 april, 2012
Utopiska geografier

Parisgatans mistlur



altRue de Paris. Parisgatan i Le Havre. Ett stenkast från en av Europas största hamnar. Hotellets interiör påminner en om havets frost. Fotografier av sjömän med allvarliga, djupsinniga anleten täcker tapeterna. På ett av fotografierna blickar en frusen man rakt in i betraktaren - tittar man noga kan man se hur kaffekoppen sakta börjar tina upp fiskarens stelfrusna kropp.

Nånstans i fjärran hör man havet vagga i novemberblåsten. Men det är kanske lika mycket en inre ljudbild som spelar upp sina märkliga symfonier, än havets egentliga dån. I närheten av hav har jag en förmåga att slussas in i ett säreget tempo. En rytm i vilken jag själv inte bemästrar motoriken, utan där vägen tycks färdigutstakad framför mina fötter. Och alla stigar leder till havet - i alla fall är det så den romantiskt lagda poeten inom mig önskar, i verkligheten är stegen troligen följden av kortsiktigt tänkande.

Jag läser ord, rader, meningar om skeenden, försöker få bukt med den övergripande känslan. Känslan som sått ett frö i mitt inre och fått resa sig likt en stolt och vredgad bröstkorg mot en - föreställer jag mig - okänd framtid. Det är att vänta på det okända, att invänta sin egen förvandling.

Jag har försett mig med en trave litteratur. En säck för att vara precis. I den ligger tusentals sidors på hög, likt en pyramid, i väntan på att upptäckas. Kanske är det så, resonerar jag, som litteraturen kunnat överleva ensamheten bredvid den rastlösa människan. Litteraturen har haft tålamod nog att inte omfamna samma yta, samma fåfänga världsbild som tenderar att prägla det mänskliga sinnet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Under veckorna blir Hotel de Richelieu ett tillhåll för veckoarbetare, de flesta i hamnen. På helgerna är det nästan tomt. Föreståndaren, som drivit hotellet tillsammans med sin man i mindre än ett år, städar rummen och leker kurragömma med tystnaden i trapporna.

  - Om sju år kanske vi kan ta lite ledigt och resa bort själva, kanske bo på hotell nånstans, säger hon och försvinner med blicken, i riktning mot de svartvita fotografierna på väggen.

  - Kanske, tillägger hon med en konstpaus utan uppföljning.

I gryningen ljuder en mistlur med klagande eko. Mistlurar väcker ett särskilt lugn inom mig. Med vetskap om att låta lagom drömmande tar mistlurarnas långsamma sång med mig tillbaka till en plats jag aldrig skådat med blotta ögat, men som jag vet finns nånstans inom räckhåll. Jag vet inte varför, men ur ingenstans tycker jag mig se Herman Hesses litterära version av Siddharta lunka förbi längs asfalten - och det är nog i sin ordning, tänker jag, eftersom jag bara timmarna före nickade en hälsning till den lilla flickan Momo, i Michael Endes fantastiska äventyr Eller kampen om tiden. Hon släntrade barfota fram genom Le Havres gränder, utan att skynda, utan förutfattade meningar.

Litteraturens olika och omöjliga gestalter spränger fram som levande reliker ur kuststadens ljudformationer. Bilderna, inser jag, kommer först senare. Först träder ett minne fram, därefter en reflektion och slutligen en helhetsbild. Vet jag vad jag gett mig in på i den här tillvaron? Det är ingen fråga, frågetecknet till trots, det är ett fjärran eko som tränger djupt in i kroppen, landar på en trave litteratur och tillryggalagda steg. Parisgatans tempo och mistlurens sorgsna sång, tänker jag, det är allt som finns kvar.

Jag öppnar terrassdörren, kliver ut, sträcker ut huvudet och försöker nå horisonten med blicken. Den fastnar istället på en kvinna med röd kortärmad tröja som tvättar fönstren. Jag röker och låter rökmolnen dansa framför mig, stiga som karnevaler mot de genomskinliga gardinerna. Det är det där med att vänta på det okända, på att få bli ett med havet. Där Le Havre slutar slutar även det kontinentala Europa som vi känner till. Den karga kusten slår upp vågor mot strandvallen medan ett fraktfartyg kastar loss och blir ett med utsikten utan tydliga mönster.

 Bon voyage, ropar jag i blåsten och sträcker ut en vinkande hand. Om några dagar står jag själv på andra sidan verkligheten, ombord på ett liknande fartyg och stirrar in över den vackra bukten. Husen längs Le Havres klättrande kullar längs med kusten liknar dockhem. Då står jag där i blåsten, med en resa över Atlanten framför mig.

Klas Lundström, text och bild
resande reporter & författare
http://rastareportern.tidningen-anti.se

Ur arkivet

view_module reorder

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2011

The conductor by Percival. Detail

Who is a Human Being in Time’s Play? By Percival

Who is asleep, who is awake, in our busy business life, where we hope to rediscover a lost paradise?

Av: Percival | Utopiska geografier | 05 Maj, 2016

“The elitism of talent and the tyranny of appearance”

En romantiskt sinnad kan kalla det för skönhet, en pragmatiker kan benämna det estetik; det finns en mängd olika beteckningar för konstens självändamål. Oavsett ordval torde framgå för varje normalt ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om konst | 26 december, 2017

Å leve i forbindelsen. Del II

I filosofi er forståelse det basale Det er ikke alltid slik at jeg forstår det jeg selv har uttrykt, og når det er slik at jeg har vansker med å forstå ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 29 oktober, 2012

Häxorna, inkvisitionen och Camus dröm om Arkadien

Förnuftsmässigt vet vi och via socialantropologin har vi lärt oss att trolldom förekommit, förekommer och kommer förekomma i alla samhällsformer, under varje religiös täckmantel. Redan Romarrikets kejsare Constantinus (337-336 f.Kr.) ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om litteratur & böcker | 22 januari, 2009

Sentrale element i oldtidens filosofi: Fra Platon til Plotin

Det er svært mye som ikke er en reell opsjon for meg som filosof, som for eksempel at jeg ikke kan overta de gamle grekernes allmenne forestillingsverden. med dens mange ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 19 augusti, 2010

En avsevärd del av mig är inte här. Intyervju med Ulrika Nielsen

Vitt dis över strömmen och mellan husen i Gamla stan. Det hänger julgranspynt i skyltfönstret till en affär som ännu inte har öppnat och utanför cafét tar hon av sig ...

Av: Jessica Poikkijoki | Litteraturens porträtt | 14 december, 2010

Ezra Pound

Dag Hammarskjölds stora insats för poesin: frigivningen av Ezra Pound

I Dag Hammarskjölds magnifika livsverk finns ett lite udda inslag. Under sin tid som generalsekreterare för FN engagerade han sig under många år för en av patienterna på sinnessjukhuset St ...

Av: Torsten Rönnerstrand | Essäer om litteratur & böcker | 28 april, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.