av Caspar David Friedrich

Götterdämmerung!

Charles-Valentin Alkans op. 27, ”Le chemin de fer”, hör till de många musikaliska tolkningarna av järnvägsresandets fart och fläkt. Det är mindre direkt ljudhärmande än avgångsvisslan och ångpuffarna i H ...

Av: Ivo Holmqvist | 22 november, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Svensk Musikvår 17-20 mars 2016.

Kraftsamling för nutida svensk konstmusik

Efter närmare 25 år återuppstod festivalen Svensk Musikvår, 17-20 mars 2016. I Stockholm kunde man lyssna till framföranden av 250 musiker och närmare 50 svenska tonsättare. En riktig kraftsamling för ...

Av: Thomas Wihlman | 26 mars, 2016
Musikens porträtt

Varför denna människoindelning?

Något det talas mycket om den senaste tiden är införandet av ordet ”hen”. Detta ska ersätta orden han och henne så att vi tilltalar alla på samma sätt. Jag är nog ...

Av: Emma Holmén | 19 april, 2012
Gästkrönikör

Ralph Waldo Emersons två filosofier

Vem läser Ralph Waldo Emerson idag i Sverige? De sista seriöse läsarna av honom var Ekelund och Geijerstam. Sedan har det varit tyst om den amerikanske filosofen. Ändå har han ...

Av: Bo Gustavsson | 10 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

Piscatorial Paedophilia



nzmap

Några anteckningar om flugfiske på Nya Zeeland

Det finns få verkligt effektiva botemedel mot en 12 tidzoner lång östlig jetlag. En privat metod som dock fungerar mycket tillfredställande är att få presentera en egenhändigt vinterbunden fluga i en perfekt, kolsvart pool i en av de många fiskrika strömmande vatten som ännu finns att upptäcka på Nya Zeeland. Tröttheten, detta mentala spöke som annars gör sig så påträngande påmind på eftermiddagen och kvällen efter en liknande resa blir som bortblåst. Den i vanliga fall morgontrötte personen får för en gång skull i sitt liv uppleva den mäktiga och överlägsna känslan att få vakna helt pigg och utvilad klockan halv sex på morgonen.

Flera dagar i rad. Sådan är jetlagen. Lagen om alltings ställande upp-och-ner.

Även om du lyckas hålla dig vaken med artificiella medel, som exempelvis ett uppströms torrflugefiske en vacker kväll i en smal men djup ström några mil utanför Rotorua på Nordön, så vaknar du ändå med solen tidigare än du någonsin gjort och kan inte förstå den outgrundliga lycka som förärats dig. Trots att detta dyrbara fenomen sorgligt nog upphör att existera efter några dagars acklimatisering är det en så genuint njutbar upplevelse för den notoriskt morgontrötte att det i sig motiverar en flygresa till andra sidan klotet. För flugfiskaren finns det ytterligare två saker som i sig motiverar denna blodproppsskapande 40-timmarsresa i en trång flygstol.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

rainbowÖringen och regnbågen.

Dessa två fiskar, släktskapet till trots, kan inte vara mer olika. Öringen är en av de mest anpassningsbara fiskar som finns. Den följde med i det brittiska imperiets fotspår och finns nu spridd över hela jordklotet. Regnbågen har varit mer svårflörtad. Med något undantag så fortplantar den sig inte i Europa. Det har hos oss främst kommit att framstå som en tråkig put-and-take fisk i trista tjärnar och småsjöar där den pelletsmatas för att bli fet. Konnässörerna har skytt den till förmån för de inhemska vilda stammarna av öring, röding och harr. På södra halvklotet är det en helt annan sak.

I vilken mån nu det brittiska imperiets existens så här i efterhand kan ursäktas så spred de i alla fall under något hundratal år sina vanor och ovanor över världen. Fiskyngel var bland de mer fredliga. Och långt efter att britterna tvingades ge upp sina drömmar om världsherraväldet och lämna ifrån sig sina kolonier finns ättlingarna till dessa första resenärer kvar i floder och strömmar i sydligaste Chile och Argentina och på Nya Zeeland. Obefintlig konkurrens från lokala fiskarter, glest befolkat och ett näringsrikt åretruntöppet skafferi har lett till världens bästa fiske efter öring och regnbåge. På nya Zeeland fångas det regelbundet vild regnbåge på 10-15 kilo i vatten som är betydligt mindre än Mörrumsån. Fiskar upp mot 5 kilo är vad många fiskare som fiskar uppströms i de smala och mörka vattnen i nationalparkerna på centrala Nordön kan få uppleva.

Uppströms flugfiske, ja.

Min vän, Dennis Ward som var vår fiskeguide denna dag, var oförstående till vår europeiska tradition att oftast fiska öring nedströms. Han skakade otåligt på huvudet och sa att det var meningslöst i så här pass små vatten. Man oroar bara fisken nedströms. Han visade hur det skulle gå till. Korta precisionskast, rakt uppströms eller snett uppåt och snabb inhämtning av linan, kasta 5-10 kast på de rätta ställena, om ingen fisk hugger kliver man några meter framåt och uppströms. Han stannade aldrig längre än 15 minuter vid samma pool eller ström. "Vattnet ser likadant ut uppström i flera kilometer. Var trettionde meter kommer en ny ström och sedan en ny pool, så varför stanna vid en om inget händer?"

rangatikFloden vi fiskade i var på sina ställen mycket mörk och djup men ofelbart tillräckligt grund att vada över vid forsarna. Vi sick-sackade oss fram uppströms eftersom vegetationen var oftast helt ogenomtränglig. Jag fick tre forsar upp och sedan placerades min fiskekamrat Klas vid den fjärde och hade i sin tur några forsar uppåt som han skulle fiska av. Floden var endast tio-femton meter där den var som bredast. På grund av vegetationen tvingades vi vada ut rejält för att kunna kasta överhuvudtaget. Det var ett mycket spännande fiske. Det högg ganska bra trots att det dagarna innan hade ösregnat. Floderna var ännu inte återställda men höll på att klarna igen efter att ha varit kompakt bruna och ofiskbara.

Vi tappade många denna dag och de vi fångade fick gå tillbaka. Dennis var ständigt missnöjd storleken. De var alldeles för små. Han gjorde verkligen allt för att vi skulle få en av de där riktigt stora som lockade fiskare från hela världen.

Vi fiskade både med torr- och våtflugor. Alla var svarta eller bruna och mycket små. Dennis hängde alltid på en extrafluga för att, som han sa, maximera fångstmöjligheterna. Tyvärr maximerades även trasslen. Det var i denna frustrerande och hårda skola jag lärde mig det ekonomiska flugfisket. Ett par vändor med spöet måste vara tillräckligt annars kan du få ägna mesta tiden åt ett pyssel som inte riktigt ger valuta för de pengar du lagt ner för att ta dig hela vägen till Nya Zeeland. Alla fiskar jag fick högg dessutom vid uppströms fiske inte längre än 5-8 meter från där jag stod.

Dagens sista fisk var en vackert tecknad gyllenbrun öring som innan jag släppte tillbaka den gav mig en riktig kamp. Jag stod i vadarna med strömfåran till midjan för att fiska av en ganska svår sten några meter uppströms men som verkade vara ett perfekt ståndplats. Dennis och Klas hade slutat fiska och satt i skogsbrynet på andra sidan ån och iakttog mig i mina sista försök att lura den där riktigt stora. Det var snart dags att börja vandra tillbaka några kilometer nedströms genom de stora björnbärssnåren, ned till bilen för återfärden.

När fisken högg insåg jag att jag nog stod lite väl djupt till. Det var rejält strömt och att drilla en öring och hålla balansen samtidigt visade sig bli en riktig utmaning. Jag hade ingen håv och tänkte för ett kort ögonblick ropa hit någon av de andra, men när jag tittade upp så satt Dennis och Klas och skrattade roat åt hela scenen. De uppskattade tydligen underhållningen.

Efter en stund som kändes mycket längre än så kunde jag dock ta mig in till grundare vatten och drilla in fisken som visade sig vara mindre än jag hade trott. Den vägde knappt ett kilo, men den var formfulländad och vacker. Innan jag lät den gå tillbaka höll jag upp den mot mina muntra belackare som inte lyft ett finger för att hjälpa mig.

"Vad tycks!" ropade jag till dem.

"Piscatorial Paedophilia" fick jag till svar.

Steven Ekholm

Ur arkivet

view_module reorder
Mediation i Tibet. Bild: Guido Zeccola

Asiens helande inverkan

Varför har discipliner från Asien en botande (helande) inverkan på oss?

Av: Nina Michael | Gästkrönikör | 07 juli, 2015

Malin Bergman Gardskär

Det är inte svenska folket det är synd om

Människor runt om i världen tvingas fly från sina hem, liv och familjer i hopp om att finna en trygghet bortanför sin egen landsgräns. Vi borde vara tacksamma över det ...

Av: Malin Bergman Gardskär | Gästkrönikör | 17 augusti, 2015

Nu står chefen på scenen

Roger Westberg. Foto: Erika HesselgrenSom sextonåring avslutade han sin första karriär, då som filmare. I dagarna står han på Boulevardteaterns scen och river av 40 roller på en dryg timme ...

Av: Erika Hesselgren | Scenkonstens porträtt | 22 oktober, 2008

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 2

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 02 juli, 2013

Några Dikter av Sven André

Resenärerna   Klockan halv fem i begynnelsen det gröna språket - fågelsången som en flock andhämtande osagdheter i den uppdämda morgontimmen talande till oss dessa spräckta ansatser:

Av: Sven André | Utopiska geografier | 17 maj, 2010

Now is the Time, Art and Theory in the 21st Century

Konsten är alltid, i sitt ständiga försök att förstå och förklara, hylla eller kritisera, på ett eller annat sätt en produkt av sin samtid. Därför måste man för att förstå ...

Av: Ida Thunström | Kulturreportage | 18 december, 2009

Stefan Alldén

(Sur)realistiska sagor

En vacker blomma blev en gång planterad på en äng. En människa som höll av den så. Fler och fler kom och betraktade och beundrade. Med tiden blev den bara ...

Av: Stefan Alldén | Gästkrönikör | 27 december, 2015

Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé

I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 19 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.