Marginell mästare

Marginell mästare I början av 1950-talet kom en grammofonskiva till Sverige. Den var på sätt och vis hemmagjord. Pianisten, upphovsmannen hade själv producerat den. Det var en stenkaka. På ena sidan ...

Av: Bertil Falk | 18 januari, 2007
Essäer om musik

Den bortglömde Strindberg

I våra dagar är poeten August Strindberg helt bortglömd. En orsak kan vara att hans genomslagskraft som romanförfattare och dramatiker har fått överskugga lyriken. En annan orsak kan vara att ...

Av: Bo Gustavsson | 09 september, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Filosofi og metafilosofi

Innledning Fra min tid som universitetslærer i filosofi var det helt alminnelig å henvise til Platon som 'filosofenes filosof: Hvilken grov fornærmelse overfor den største av dem alle, nemlig Sokrates. Platon ...

Av: Thor Olav Olsen | 01 augusti, 2012
Agora - filosofiska essäer

Illustratör: Signe Collmo

Vad är upplysning?

Är arbetare och tänkare synonymer? Var det upplysningsidealet? Tänka för sig själv? Betrodd i sina hållningar; Principfast? Hinner den unge studenten eller äldre professorn tänka för sig själv? Behålla sina ...

Av: Arsho | 09 juli, 2015
Essäer om politiken

Upplevelsernas London, del 1



The Elgin MarblesNär trängseln med shopaholics på Piccadilly och Oxford Street känns alltför upphetsande och trendig, längtar man bort till en värld med eviga värden. Vad kan då vara skönare än att vandra runt bland kvarlåtenskapen från forna tiders högkulturer på British Museum?

Modeutställningen vid ingången till höger leder oss från dagens slit och slängutbud till gångna dagars modeväxlingar. Den asiatiska utställningen av kinesiska möbler, koreansk konst, japansk lackkonst och urushi fascinerar, men runt hörnet väntar något helt fantastiskt: Först undrar man om sarkofagerna som paraderar i den stora europeiska hallen, verkligen innehåller de tyska konungar och drottningar som i statyform ligger på lit de parad ovanpå kistlocken. Och hur har man kunnat frakta dit de tunga stenrelieferna från de många olika templen? Spår av vita fläckar på stenfasaderna gör mig misstänksam. Besökare före mig har nog ställt sig samma frågor. Kan statyerna vara äkta? Jag frågar vakten och får besked; Alla byggnader i denna hall är i själva verket gipsavgjutningar av portaler, pelare, statyer och arkitektoniska underverk för studieändamål! Vill man se äkta vara beger man sig till rum nummer 19, där man kan beskåda stenrelieferna av en lejonjakt med fradgande hästar och stridsvagnar från den assyriska kungen Ashurbanipals palats i Nineveh från 645 f Kr.

Huvudattraktionen blir ändå stöldgodset "The Elgin Marbles", de 2 400-åriga frisdelarna från huvudtemplet Parthenon i Aten, som den brittiske ambassadören lord Elgin lät släpa hem till England och sedan sålde till The British Museum år 1816. Grekerna har sedan 1980-talet krävt tillbaka de stulna friserna, men britterna har vägrat lämna tillbaka dem och med gamla förlegade kolonialfasoner hävdat, att friserna ändå kommer att förstöras av Atens dåliga utomhusluft och behöver förvaras för eftervärlden på ett riktigt museum. Förresten hade lord Elgin fått tillstånd av det Ottomanska rikets överhöghet, grekernas härskare under 350 år, att gräva i ruinerna och "rädda" friserna för eftervärlden.

Men den 20 juni i år invigdes ju det klimatskyddade Akropolismuseet med ett tomrum i frisen, där stöldgodset ska passas in.  Museet ska enligt utsago vara mycket vackert; byggt i tre våningar med glasgolv, så att man kan se utgrävningarna nedanför. Museet rymmer 350 statyer, friser och skulpturer och Greklands kulturminister Antonis Samaras försummade inte tillfället att återigen påpeka att det är på tiden att allt plundringsgods återbördas till Grekland. Jag har även sett delar av Parthenon i Louvren i Paris, på Vatikanmuseerna, på National Museum i Köpenhamn och på Kunsthistorisches Museum i Wien.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

The Tower of LondonSkulle det inte regna någon dag, tar man sig till The Tower of London. Här visar skyltarna raka vägen till avrättningsplatsen, emedan inträdesbiljetterna visar sig vara svindyra; 17 £ för de stora och 9,50£ för de små. Denna berömda fästning byggdes av Wilhelm Erövraren och fästningen är ökänd som plats för tortyr, mord och avrättningar. Men Towern är också en symbol för normandernas erövring av England efter slaget vid Hastings 1066.  Själva erövringen skildras för övrigt på Bayeuxtapeten, en berömd medeltida linneremsa, som är broderad med garn i olika färger. Den sägs vara beställd av Wilhelm Erövrarens halvbror, den rike biskopen Odo av Bayeux och skänktes till katedralen i Bayeux. I Towern visas en ny utställning på tre plan till minne av Henry VIII:s tronbestigning för 500 år sedan. Utställningens namn? "Henry VIII, Dressed to Kill". Det var på stupstocken i The Tower of London som Henry VIII:s andra hustru, Anne Boleyn, fick ynnesten att bli halshuggen med svärd av en fransman istället för att avrättas av "husets yxa". Har man sett kvinnokarlen och snyggingen Jonathan Rhys Meyers spela Henry VIII på film är man förstås intresserad av hur originalet kan ha sett ut i verkligheten.

På The National Portrait Gallery hänger Holbeins porträtt av Henry VIII (1491-1547) som 49-åring. Holbeins målning sägs vara mallen för alla andra porträtt som gjorts av monarken. Med tiden blev han, liksom vissa andra kungar med honom, tämligen fet. Men rondören var ju på den tiden en statussymbol. Värre är väl att han ser så snål ut mellan ögonen. Även hans fruar och barn finns att beskåda. Intressant att höra var, att man tillverkade ansiktsmallar för att kunna måla av kungligheterna, eftersom de inte hade lust att tillbringa någon längre tid framför konstnärernas undersökande och värderande blickar.

Runt hörnet i samma museibyggnad på Trafalgar Square befinner sig The National Gallery. Där visas ett porträtt målat av Quinten Massys (1466-1530), en flamländsk målare som var verksam i Antwerpen. Målningen heter "An Old Woman" (The Ugly Duchess) och damen ifråga är verkligen mycket ful. Det försvunna originalet sägs vara baserat på en teckning av Leonardo da Vinci. Målningen sägs inte föreställa en speciell kvinna, utan målaren har velat förlöjliga gamla kvinnors försök att återskapa sin ungdom. The National Gallery rymmer målningar av många gamla hedervärda målare som Van Eyck, Michelangelo, Botticelli, Rembrandt, Titian och Raphael med bibliska, historiska och mytologiska motiv. 

altPå Exhibition Road i Kensington återvänder vi till vår tid. Ett besök på The Science Museum, där Wallace och Gromit visar hur gamla välkända uppfinningar används i dagligt bruk är en upplevelse. Eftersom det är gratis inträde här som på de flesta museer i London, är trängseln stor. Här experimenterar unga och gamla tillsammans och får en utmärkt lektion om fysikens lagar. Man får följa med Dan Dare, hjälten i Eagles bok, när han och engelsmännen återupptäcker sig själva som hi-tech-nation efter andra världskriget. Därefter kan man se, höra och lukta sig till hur det skulle kännas att befinna sig i rymden och delta i Apollo 15-äventyret. Men det bästa av allt: En riktig rymdkapsel!

Datorns uppfinnare, Charles Babbage, (1791 - 1871) var en engelsk matematiker, filosof, uppfinnare och ingenjör. På hans tid satt folk med yrkestiteln "computers" och använde sig av numeriska tabeller för att göra beräkningar. Beräkningarna blev ofta oexakta på grund av att tabellerna inte alltid var korrekta. Babbage såg det som sin livsuppgift att konstruera en maskin som kunde utföra beräkningarna mekaniskt så att de automatiskt blev exakta. Han utarbetade konceptet för den första programmeringsbara datorn. Den består av 25,000 delar, väger 13,600 kg och är 2.4 meter hög. Delar av hans ofullständiga mekanism finns att beskåda på The Science Museum. Senare konstruerade han en förbättrad version, Difference Engine nr. 2. Museet genomförde de första beräkningarna med denna maskin åren 1989-1991 och resultaten visades med 31 decimalers noggrannhet, många fler än en modern miniräknare. År 1991 konstruerade man en perfekt differentialmaskin utifrån Babbages originalritningar.

Kastar man en blick ovanför maskinen blir man lätt chockerad. Där simmar nämligen hans hjärna omkring i sprit. Yngste sonen Henry Prevost Babbage (1824-1918) tyckte väl att faderns hjärna var väl värd att låta eftervärlden beskåda och skänkte den till museet. Låt oss inte glömma bort vad frenologin ansåg om huvudform, intelligens och yrkesval!

Skulle George Brown avgå? Jag var nyfiken på att lyssna till vad damerna och herrarna i The House of Commons hade att säga. Efter att ha deltagit i en "Old Westminster by Gaslight - London Walk", blev det tillfälle att besöka det brittiska parlamentet. Guiden förklarade att fanan över klocktornet med urverket "Big Ben" är hissad så länge parlamentet är i arbete. Vid nioslaget på kvällen halas den ner på halv stång och vid mörkrets inbrott halas den ner helt och i stället tänds en blå lampa i klocktornet om parlamentsledamöterna fortfarande sitter i möte. Efter att ha genomgått olika stadier av säkerhetskontroller och lämnat över allt vi bar med oss till säkerhetsvakten, befann vi oss på åskådarläktaren med utblick över lejongropen. Antalet parlamentsmedlemmar är 646, men det finns bara sittplatser för 437 personer. Därför strosar de folkvalda omkring och man får ett intryck av att mycket pågår samtidigt. Premiärminister George Brown lyste med sin frånvaro i parlamentet denna måndagskväll. Han hade viktigare saker för sig. På ett möte i huset bakom stängda dörrar, sökte han stöd och uppbackning hos sina partikamrater för att kunna sitta kvar som premiärminister. Han försökte övertyga sina ministrar att göra som han själv, att inte svika givna löften. 

Lilian O. Montmar, text
Mats Olofsson, bilder
http://home.swipnet.se/Alerta

Ur arkivet

view_module reorder

Kulturförbittring

Att bilda kultur är att lära sig att förnimma den associativa undertexten mellan: bokstäver, ordens ideogram, text, fotografier, andra bilder, sysslor eller artefakter i detta syfte. Syfte definieras som mellanmänsklighet ...

Av: Freke Räihä | Essäer | 08 oktober, 2010

Hans-Evert Renérius

Om fotboll och flyktingens närvaro

Så händer det. Efter år av krig och förödelse i länder som Irak, Afghanistan, Syrien och Libanon kommer verkligheten till Europa. Gränser testas och människor flyr. Medelhavet förvandlas till flyktens ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 20 september, 2015

Penna och knytnäven. Om Amelie Posse

Det är en tvättäkta idyll, inte olikt ett litet hörn av Paradiset som dalat ner här på jorden. Det går inte att beskriva hennes uppväxt med bättre ord. De bor ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 16 december, 2012

Louise Brooks

Louise Brooks

Louise Brooks? Bland Hollywoods legender har hon sjunkit i glömskan. Louise Brooks kom från Kansas. Som barn studerade hon dans och piano, det ryktas att hennes mor var en underbar ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 21 juli, 2016

Sammantalkrings vidd-inre och vilande skap-, dess ande

Diaboliska desinfektörer under Eldchili con Charlées av Stefan Hammarén som luftentitet EH o. Johann von Fritz som luftande EF; ”True beauty is something that attacks, overpowers, robs, and finally destroys.” — ...

Av: Johan von Fritz och Stefan Hammarén | Kulturreportage | 07 februari, 2013

Ingen äger Emily Dickinson! (Om klassiker och kanon del III)

Min Emily Dickinson Emily Dickinson och det autonoma poetiska rummet: kampen för integritet och självständighet, och den sublimerade längtan till den andreJag ska börja med att tolka Emily Dickinsons ...

Av: Lidija Praizovic | Essäer om litteratur & böcker | 28 juni, 2010

L'amour fou av Hebriana Alainentalo

Den konstnärliga identiteten

Konsten är ett mångfacetterat forum av uttryck där konstnärer exponerar sina identiteter dels genom att överföra sina projiceringar och intentioner i konstverket till exempel i bilden, skulpturen eller installationen, dels ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 12 maj, 2015

Våldet hos Goya

Våldet hos Goya I slutet av 1980-talet bodde jag några år i Madrid. På den tiden hade den socialistiska regeringen beslutat att statliga museer skulle vara öppna gratis för allmänheten, eller ...

Av: Anders Forsberg | Konstens porträtt | 08 april, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.