La Décoration Suspect (2014)

Färgernas språk

Monokrom av Melker Garay pågår till den 30 september Galleri Kameleont i Norrköping

Av: Ida Thunström | 14 september, 2016
Essäer om konst

”De dricker energi, kaffe och jobbar”

Det är samtiden jag lyssnar till. I smyg, jag deltar inte, känner inte, vet inte varför ordet ”samtid” pressar fram någon typ av besatthet inom mig. Jag vill berätta om ...

Av: Linda Bönström | 26 april, 2013
Gästkrönikör

Johan Rasmundson. En dikt

Jag heter Johan Rasmundson och är bosatt i Uppsala och har skrivit poesi de senaste tio åren. Jag har varit publicerad i några antologier, tidskrifter och i år även tryckt ...

Av: Johan Rasmundson | 03 december, 2017
Utopiska geografier

Dr Krabba 12

Av: Janne Karlsson | 23 december, 2011
Kulturen strippar

Förtryckets smuts undansopat från gatorna



altNya femtonåringar har blivit sydafrikaner, födda efter att apartheid upphört. Hur kommer dessa nya generationer minnas den lagliga rasismens era?

Under eftermiddagen sitter i tystnaden, bara en vägg avskilda från centrala Kapstadens huvudgator där barfota bostadslösa släpar sig fram och vita höginkomsttagare i välpressade skjortor rullar ut från parkeringsplatsen med nypolerade BMW:s eller Mercedes, kvinnor och män mellan tjugo och trettio år och studerar, surfar eller låter vandra längs bokryggarnas titlar.En ny generation har växt upp med litet eller inget minne av perioden före 1994, då bibliotekets skatter enbart förbehölls vita. De sinnligt förnimbara kännetecken åtskiljande människor med olika hudfärg har nedmonterats, men mönstren, menar många före detta deltagare från frihetskampen, existerar både ekonomiskt och socialt.

När aktivisten inte längre med blotta ögat kan skärskåda orättvisorna utanför de i dag 125 000 titlarnas hem i Cape Town Central Library, när kämpen för mänskliga rättigheter inte längre hörsammas ifall hon eller han skriker sig hes stående på en pall för att överrösta trafiken, varifrån ska kritikern då hämta näring och mot vem ska kritiken riktas?

Hoppet att en dag äga egen mark eller ens flytta för en person uppväxt i ett Township, benämningen på de slumområdena dit färgade tvingades flytta under apartheideran mellan 1948 och 1994, har inte frodats femton år efter att minoritetsstyret övergick till majoritetsstyre. Hit till skjulen, där vita sydafrikaner sällan syns, arrangeras turistresor medan invånarna själva ofta inte har råd att förflytta sig längre än benen bär dem.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mer skymda spår från den lagliga rasismens historia skönjas i finansvärlden. Samma sex, sju företag som varit avgörande för landets ekonomiska utveckling de senaste sextio, sjuttio åren, äger fortfarande största andelen aktier på marknaden. Så kallat svart ekonomiskt ägarskap utgör mindre än sju procent, enligt ILRIG, International Labour Research and Information Group.

altMed krigshärdar i angränsande länder strömmar immigranter in till Sydafrika sökande efter jobb. Xenofobin har till viss del förflyttats från vit-svart till färgad-färgad på grund av en utbredd uppfattning att afrikanska icke-sydafrikaner står beredda att utföra arbeten för lägre lön och sämre rättigheter än landets egna medborgare.

Hur överförs erfarenheten från apartheid till nya generationer? En person att svara är S'bu "General Nxumalo, grundaren av numera begravda ungdomsmagasinet Y Magazine.

- Sydafrikaner födda efter 1994 känner generellt sätt inte till andra frihetskämpar än Nelson Mandela. Vi har inte förmått forma medlen eller kanske ens viljan att föra vidare dessa berättelser. Jag tror att vi måste börja fundera över hur vi ska berätta våra historier, den politiska viljan har saknats att skapa en plattform där nittonhundratalets historia kan bevaras. Folk vill veta.

Maj 2008 flyttade Cape Town Central Library till ny adress. Därmed blev böckerna fler, tillkom datasalar med internetanslutning och en bokaffär med begagnade verk. Knappt 30 miljoner kronor i offentliga medel spenderades på att renovera denna byggnads interiör.

Är det här anti-rasisten har att hämta kunskap?

altI avdelningarna hänger skyltar med ord som Alienation, Blackness, Colonialism, Dope, Employment, Fact, Hunger, Injustice, Love, Memory, Outside, Peace, Reading, Sexism, Truth och War. Uttrycken ingår i utställningen The Chimurenga Library bakom vilken kollektivet Chimurenga står. Syftet är att klassificera litteratur holistiskt snarare än akademiskt.

Till onsdagarnas sessioner under maj och juni framträder poeter, musiker, politiskt aktiva, skribenter, redaktörer och konstnärer med pan-afrikansk agenda: idén om en självklar kulturell och politisk gemenskap mellan människor av afrikanskt ursprung.

Poeten Keorapetse Kgositsile från Johannesburg berättar att det varit både positivt och negativt att arbeta tillsammans med ungdomar .Många sydafrikanska artister tror att ha talang är tillräckligt. Eftersom de inte försöker skaffa kunskaper om världen vi lever i, berövas de i sitt arbete djup ifråga om mänskliga erfarenheter. Sydafrika är egentligen inte ett läsande land. Du har många fler kyrkor, barer och spritbutiker än bokaffärer och bibliotek. Här och där ser du gnistor, speciellt bland unga poeter, men där finns också många som inte gör sina läxor tillräckligt för att förstå att skriva är ett hårt arbete. Om du försöker skriva en dikt måste du vara beredd att redogöra för vartenda ord du använder, varje fras, varje mening, varje interpunktion, det måste tjäna sitt syfte. Du kan böja språket och våldgästa grammatiken för att tjäna din vision - känner du till reglerna bryter du dem ifall de underminerar din vision. Men att bryta regler bara av ignorans gör dikten oläst. Skrivande är en del av social produktion och bör ha samma kvalité du kräver av vilken annan samhällelig produkt.

Innan jag lämnar datasalen i biblioteket tillkallar några unga män min uppmärksamhet:

- Sir, vet du om det är tillåtet att surfa porr här?

 Gustav Broms, text och bilder
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Äntligen sex års forskning gått till sin ände,

 resultatet rörande osvikligt: bokstaven C blev T när jag föddes, och fortsatt som loserförfattare.   Ni några minns kanské mina små rapporter under årens lopp från Loserförfattarfabriken om eller till blodläkarna. Från ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 10 maj, 2012

Vem ska man tro på – val 2014

Snart är det val igen och våra etablerade partiledare syns precis överallt. Det är löften och hot, tjuvnyp och flirt. Alla är både med och mot varandra i en salig ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 september, 2014

Den hårda lotten att vara författare. Och författarfamilj

”Förr i tiden hade författare inget annat att göra än att ofreda sin familj. Idag kan man ju alltid kylskåpsäta, kolla sina e-mail, surfa lite på nätet, gå ut på ...

Av: Belinda Graham | Litteraturens porträtt | 22 november, 2012

Stillbild ur filmen Sunspring skriven av en AI

Artificiell intelligens skapar framtidens kultur

Artificiell intelligens (AI) beskrivs ofta i Science Fiction i dystopiska ordalag. Det är en HAL i Kubricks 2001 A Space Odysseus, ett ondskefullt Skynet i Terminator-filmerna eller en Matrix som ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 02 juli, 2016

Vladimir Oravsky som västanvinden Zefyros i Botticellis Venus födelse Foto Hedvig Wallin

Svenska Dagbladet, Gefle Dagblad, Wikipedia och andra kunskapsliberaler

 I inledningen till min bok ”I skuggornas hetta” skriver jag bland annat ”Om en läsare stöter på tolkningar som han eller hon har svårt att anamma omedelbart, söker han kanske ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 12 oktober, 2015

Fredriksson om Wittgenstein

Fredriksson om Wittgenstein En gammal bok av Gunnar Fredriksson om Ludwig Wittgenstein aktualiserad i en artikel av Bo I Cavefors. "Hälsa alla att jag har haft ett underbart liv"; det verkar ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om litteratur & böcker | 26 oktober, 2006

Foto: Emma Fäldt

Han vandrade bort sin livskris

Det var en blåsig och kall novemberdag. Johan, då 34 år, promenerade runt i sin brors trädgård och funderade över hur han skulle gå vidare med livet. Han hade de ...

Av: Emma Fäldt | Resereportage | 31 maj, 2015

Personligt inför den 8 mars

Den internationella kvinnodagen är min födelsedag. Det är jag stolt över. Även om jag haft och har svårigheter att kalla mig feminist. Dels beroende på en ovilja och oförmåga att ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer om litteratur & böcker | 08 mars, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.