Illustration av Hebriana Alainentalo

Glömda poeter

Arne Melberg om tre poeters udda öde: Bengt Berg, Sam Carlquist och Lars Järlestad.

Av: Arne Melberg | 16 september, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Robert Warrebäck. Foto: Joel Krozer

En novell av Robert Warrebäck

Robert Warrebäck skriver dikter, prosa och artiklar. Han har publicerat poesi i Post Scriptum, noveller i diverse skönlitterära antologier och skrivit artiklar åt olika webmagasin och tidskrifter. Han jobbar om ...

Av: Robert Warrebäck | 28 september, 2015
Utopiska geografier

August Strindberg vid Rådmansgatans t-tunnelbanestation i Stockholm. Foto Wiki

Strindberg och Frankrike

August Strindberg är Sveriges mest franskinriktade skönlitteräre författare. Han bodde långa perioder i Frankrike, skrev själv vissa av sina verk på franska, de flesta av hans skrifter finns översatta till ...

Av: Elisabeth Tegelberg | 07 juli, 2015
Litteraturens porträtt

Karin G Engs erotisk krönika VI. En doft av inuti.

Mjuk men skönjbar slingrar den sig runt mig; rundlar en viskning, en smekning, löften. När den snuddar mig sluter jag ögonen och håller andan. Stilla. En enda evig sekund. Så ...

Av: Karin G. Eng | 26 juni, 2012
Gästkrönikör

Förtryckets smuts undansopat från gatorna



altNya femtonåringar har blivit sydafrikaner, födda efter att apartheid upphört. Hur kommer dessa nya generationer minnas den lagliga rasismens era?

Under eftermiddagen sitter i tystnaden, bara en vägg avskilda från centrala Kapstadens huvudgator där barfota bostadslösa släpar sig fram och vita höginkomsttagare i välpressade skjortor rullar ut från parkeringsplatsen med nypolerade BMW:s eller Mercedes, kvinnor och män mellan tjugo och trettio år och studerar, surfar eller låter vandra längs bokryggarnas titlar.En ny generation har växt upp med litet eller inget minne av perioden före 1994, då bibliotekets skatter enbart förbehölls vita. De sinnligt förnimbara kännetecken åtskiljande människor med olika hudfärg har nedmonterats, men mönstren, menar många före detta deltagare från frihetskampen, existerar både ekonomiskt och socialt.

När aktivisten inte längre med blotta ögat kan skärskåda orättvisorna utanför de i dag 125 000 titlarnas hem i Cape Town Central Library, när kämpen för mänskliga rättigheter inte längre hörsammas ifall hon eller han skriker sig hes stående på en pall för att överrösta trafiken, varifrån ska kritikern då hämta näring och mot vem ska kritiken riktas?

Hoppet att en dag äga egen mark eller ens flytta för en person uppväxt i ett Township, benämningen på de slumområdena dit färgade tvingades flytta under apartheideran mellan 1948 och 1994, har inte frodats femton år efter att minoritetsstyret övergick till majoritetsstyre. Hit till skjulen, där vita sydafrikaner sällan syns, arrangeras turistresor medan invånarna själva ofta inte har råd att förflytta sig längre än benen bär dem.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mer skymda spår från den lagliga rasismens historia skönjas i finansvärlden. Samma sex, sju företag som varit avgörande för landets ekonomiska utveckling de senaste sextio, sjuttio åren, äger fortfarande största andelen aktier på marknaden. Så kallat svart ekonomiskt ägarskap utgör mindre än sju procent, enligt ILRIG, International Labour Research and Information Group.

altMed krigshärdar i angränsande länder strömmar immigranter in till Sydafrika sökande efter jobb. Xenofobin har till viss del förflyttats från vit-svart till färgad-färgad på grund av en utbredd uppfattning att afrikanska icke-sydafrikaner står beredda att utföra arbeten för lägre lön och sämre rättigheter än landets egna medborgare.

Hur överförs erfarenheten från apartheid till nya generationer? En person att svara är S'bu "General Nxumalo, grundaren av numera begravda ungdomsmagasinet Y Magazine.

- Sydafrikaner födda efter 1994 känner generellt sätt inte till andra frihetskämpar än Nelson Mandela. Vi har inte förmått forma medlen eller kanske ens viljan att föra vidare dessa berättelser. Jag tror att vi måste börja fundera över hur vi ska berätta våra historier, den politiska viljan har saknats att skapa en plattform där nittonhundratalets historia kan bevaras. Folk vill veta.

Maj 2008 flyttade Cape Town Central Library till ny adress. Därmed blev böckerna fler, tillkom datasalar med internetanslutning och en bokaffär med begagnade verk. Knappt 30 miljoner kronor i offentliga medel spenderades på att renovera denna byggnads interiör.

Är det här anti-rasisten har att hämta kunskap?

altI avdelningarna hänger skyltar med ord som Alienation, Blackness, Colonialism, Dope, Employment, Fact, Hunger, Injustice, Love, Memory, Outside, Peace, Reading, Sexism, Truth och War. Uttrycken ingår i utställningen The Chimurenga Library bakom vilken kollektivet Chimurenga står. Syftet är att klassificera litteratur holistiskt snarare än akademiskt.

Till onsdagarnas sessioner under maj och juni framträder poeter, musiker, politiskt aktiva, skribenter, redaktörer och konstnärer med pan-afrikansk agenda: idén om en självklar kulturell och politisk gemenskap mellan människor av afrikanskt ursprung.

Poeten Keorapetse Kgositsile från Johannesburg berättar att det varit både positivt och negativt att arbeta tillsammans med ungdomar .Många sydafrikanska artister tror att ha talang är tillräckligt. Eftersom de inte försöker skaffa kunskaper om världen vi lever i, berövas de i sitt arbete djup ifråga om mänskliga erfarenheter. Sydafrika är egentligen inte ett läsande land. Du har många fler kyrkor, barer och spritbutiker än bokaffärer och bibliotek. Här och där ser du gnistor, speciellt bland unga poeter, men där finns också många som inte gör sina läxor tillräckligt för att förstå att skriva är ett hårt arbete. Om du försöker skriva en dikt måste du vara beredd att redogöra för vartenda ord du använder, varje fras, varje mening, varje interpunktion, det måste tjäna sitt syfte. Du kan böja språket och våldgästa grammatiken för att tjäna din vision - känner du till reglerna bryter du dem ifall de underminerar din vision. Men att bryta regler bara av ignorans gör dikten oläst. Skrivande är en del av social produktion och bör ha samma kvalité du kräver av vilken annan samhällelig produkt.

Innan jag lämnar datasalen i biblioteket tillkallar några unga män min uppmärksamhet:

- Sir, vet du om det är tillåtet att surfa porr här?

 Gustav Broms, text och bilder
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Digitala avtryck

Den unge svenske tonsättaren Johan Svensson (f. 1983) redogör i detta porträtt av den något äldre kollegan JoakimSandgren (f. 1965)försin fascination inför denne numera i Paris baserade tonsättaren och hans musik. Via ...

Av: Johan Svensson | Musikens porträtt | 28 mars, 2013

gudinnor

New Age – flyktväg eller kvinnorörelse i vår tid?

New Age - detta omdiskuterade, mycket breda begrepp som även fungerar som samlingsnamn för olika andliga och spirituella rörelser – kan det sägas utgöra en i vår tid betydelsefull kvinnorörelse? ...

Av: Cecilia Johansson Martinelle | Essäer om religionen | 24 december, 2017

Den samiska shamanen och vismannen - fakta och reflexioner

De största fördomarna mot samer berör enligt min mening samisk shamandom som har ansetts bygga endast på vidskepelse och ännu oftast ses så. Etnologen dr Gabriele Herzog-Schröder i München säger ...

Av: Nina Michael | Reportage om politik & samhälle | 21 oktober, 2014

Umberto Saba, geten och döden

En regnig dag i oktober 2012 besökte jag Umberto Sabas antikvariat i Trieste. Jag köpte en bok på italienska om antikvariatet och dess historia sedan 1919 då Saba blev dess ...

Av: Bo Gustavsson | Litteraturens porträtt | 30 mars, 2013

Domenico Morelli. Iconoklasti. 1864. Museo di Napoli

Ikonoklaster, Fahrenheit 451 och kulturella folkmord

Varför ogillar vissa människor bilder som föreställer gudar och människor? Varför har det under vissa tider i en del kulturer funnits människor som bestämt sig för att systematiskt radera ut ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om samhället | 30 augusti, 2015

Man bär utlandet inom sig

Man bär utlandet inom sig Ett bokligt reportage Man bär utlandet inom sig, säger den isländske författaren Gudbergur Bergsson. Man bär och bär fram till den punkt man inte längre ...

Av: Thomas Nydahl | Kulturreportage | 24 november, 2006

Robert Halvarsson - Kooperativet Mediagruppen Karlstad - foto -  Robin Malmqvist

Känner du vid mitt namn?

En ny text av Robert Halvarsson.

Av: Robert Halvarsson | Utopiska geografier | 11 januari, 2016

Bob Dylan 1963

”Jag var inte toastmaster åt någon generation”

Linda Bönström om Bob Dylan en musikikon och en poet som har varit viktig för flera generationer.

Av: Linda Bönström | Essäer om musik | 14 februari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.