Carl Abrahamsson Foto Andrew McKenzie

All konstnärlig verksamhet bottnar i en neuros

Tidningen Kulturens Thomas Wihlman intervjuar den mångsidige regissören Carl Abrahamsson.

Av: Thomas Wihlman | 22 april, 2016
Filmens porträtt

Där vår hjärna möter världsalltet – om Wassily Kandinsky

”Måleriets innehåll är måleri. Här behöver ingenting dechiffreras: Innehållet talar glädjefyllt till den för vilken varje form är levande, det vill säga innehållsrik.” Med de orden sammanfattade Wassily Kandinsky sin syn ...

Av: Thomas Notini | 30 januari, 2013
Konstens porträtt

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | 05 oktober, 2011
Litteraturens porträtt

Milosz 100 år

"Utan tvekan vill jag hävda att Czesław Miłosz är en av de största poeterna - kanske den störste - i vår tid."(Joseph Brodsky) Den 30 juni 1911, för 100 år sedan ...

Av: Gregor Flakierski | 30 juni, 2011
Litteraturens porträtt

En av de gamla Zita-båtarna Foto Björn Gustavsson

Zita-båtarna och SPA i Smögen



Jag minns den förtrollande känslan i att vistas på Smögen under 1960-talet. Det utpostliknande samhället med vita hus på höga stensocklar kring trånga gränder hade då ännu inte broförbindelse och knappt en bil fanns på ön... Och längs bryggan låg vita fiskebåtar i flerdubbla led – och om kvällen kom de in på rad, som en stor armada, utifrån havet – och redan på långt håll hördes råoljemotorernas trygga dunk.


Numera är Smögen klassat som riksintresse för kulturminnesvården. Riksantikvarieämbetet skrev 1987 i sin motivering till klassningen: "Bohusläns största nu fungerande fiskeläge och fiskeauktion, utanför Göteborgsregionen, där bebyggelsen tydligt speglat samhällets utveckling: en tät, äldre bebyggelseklunga i skyddat läge omges av planerade kvarter med dubbelhus och villor påverkade av badortsepoken och den växande stenindustrin kring sekelskiftet 1900.
Havsutsikt från restaurangen Foto Björn Gustavsson

Havsutsikt från restaurangen Foto Björn Gustavsson

Annons:

I västra änden av bryggan fanns (och finns än i dag) det s.k. Smyghålet – en trång naturlig passage mellan bergväggarna där taxibåten Zita for med branta granitväggar bara någon meter kring sig – och ibland kunde man se män som stå i aktern på sina jollar och VRICKA sig fram – en konst helt i klass med de klassiska gondolförarnas i Venedig.

Den här trånga passagen, Smyghålet, har troligen namngetts av det fornnordiska namnet för "smyga" – och som sedan fått ge namn åt hela fiskeläget: Smögen.
Detta fantastiska fiskeläge ligger längst ut i en värld av klippor och hav. Naturen har besjungits inte minst av Evert Taube (som förresten gjorde sitt första offentliga framträdande här, 1918) och som även bodde här en tid, inhyrd hos en skeppare Stranne, som f.ö. inspirerade honom till att skriva Balladen om briggen Blue bird av Hall.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Numera är Smögen klassat som riksintresse för kulturminnesvården. Riksantikvarieämbetet skrev 1987 i sin motivering till klassningen: "Bohusläns största nu fungerande fiskeläge och fiskeauktion, utanför Göteborgsregionen, där bebyggelsen tydligt speglat samhällets utveckling: en tät, äldre bebyggelseklunga i skyddat läge omges av planerade kvarter med dubbelhus och villor påverkade av badortsepoken och den växande stenindustrin kring sekelskiftet 1900.
Ett viktigt startskott för Smögen som turistort är hotellet Smögens hafsbad – en inrättning som finns kvar än i dag, med bibehållen gammalstavning (!), men där det ursprungliga huset med matsal och åtta rum byggts ut betydligt.

Anläggningen brukar i hotellkretsar räknas till en av Bohusläns finaste, och på senare år också med spa-inriktning. Så hur är det att bo här?

Först möter en oväntat litet rum, som i estetiskt hänseende lämnar mycket att önska. Men sängen är påkostad och skön – och från badrummet öppnar sig dessutom en härlig utsikt över "klippriket" i sydlig riktning – och när molnen lättar ser jag tydligt både Scanraffs raffinaderi i Brofjorden (som kring 1970 vållade en sådan miljöstrid och hjälpte till att väcka svensk miljörrörelse) och strax väster därom: den fyr-liknande kyrkan i Lysekil.

Hotellet har 76 rum och en fantastisk restaurang, på samma plats där det förr var en jättelik glasveranda). Miljön är sober, lite tidlös stil. Därutanför en terrasserad uteplats med barservering och vackra kvällar live-musik. Och framförallt: en hänförande utsikt över öppet hav.

Några hundra meter längre ner, i Makrillviken, finns en badplats – och ett vandrarhem som de facto har ett än mer hänförande läge än anrika Smögens havsbad (vackraste läget i Smögen hade anrika dansrestaurangen Smögenbaden, som på 90-talet tyvärr brann ner till grunden).
Hotellets spa- och relaxavdelning är trevlig, och från poolen har man havsutsikt genom glasväggar. Man kan köpa kurbad, tvagning i tång, etcetera. Men en torr- och en ångbastu känns aningen magert, varför spa-hotellkänslan blir något tunn.

Vill man bo fint i Smögen finns inget hotell som matchar nivån på detta "hafvsbads"-hotell – där toppbetyget nog ändå måste ges till den vackra matsalen. Och till utsikten – men för den svarar inte direktionen.

Björn Gustavsson

Ur arkivet

view_module reorder

Ekelunds frihet

Den offentliga bilden av Vilhelm Ekelund (1880-1949) är minst sagt schizofren: å ena sidan betraktas han som en svärmisk naturlyriker och å andra sidan som en vresig enstöring som decennium ...

Av: Bo Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 08 februari, 2010

Vad är ett Riksmuseum mot Yttrandefrihet?

Den svenska frimärksutgivningen 2016 är fylld med diverse försumbarheter. Det enda jubileumsfrimärket är tillägnat 100-årsminnet av Naturhistoriska riksmuséet, men det allt överskuggande jubiléet som borde ha firats med frimärken är ...

Av: Bertil Falk | Gästkrönikör | 04 juli, 2017

Kulturradikalen Anna Charlotte Leffler

1873 uppfördes på Dramaten i Stockholm pjäsen ”Skådespelerskan”, som väckte ett stort gensvar hos publiken. Den var skriven av en ung debutant som ville vara anonym. Det utmanande med den ...

Av: Eva-Karin Josefson | Litteraturens porträtt | 10 maj, 2014

Från Friskatorpet: Det röda

Aspens scharlakansröda ögons hysteriska blinkande tvingar sig in i det perifera seendet (en tribut, ingen stöld), och om man inte särskiljer silas och riktas älgtjurens brunstvrål genom aspens krona; färgen ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 30 september, 2010

Att finna skönheten i vardagens oljud

Johanna Rosenqvist skapar musik som trotsar till och med industrimusikens numer rätt förutsägbara mallar. Med avstamp i en futuristisk anda konstruerar hon bombastiska verk som baseras på inspelningar av vardagsljud ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 07 januari, 2011

Phang Dang Di skildrar världen i symboler och med en pojkes ögon

I likhet med det som hände i Japan från 1600-talet till andra hälften av 1800-talet, stängde Vietman, efter sina vinster i kriget mot USA och Kina, dörrarna mot omvärlden. För ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 12 december, 2010

Den nya kosmologin

Under rubriken ”En bättre världsbild” presenterade jag i januari 2013 än en gång Prigogines teori om ”dissipativa strukturer” och skrev då, att ett fel med denna teori var att den ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 27 februari, 2013

Att lyssna i facit – Festtage Berlin 2012

Efter sex Festage Berlin på raken känns det lite som att en gång om året få möjligheten att lyssna i facit. Kolla upp hur det ska låta helt enkelt. Att ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 21 april, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts