Kan islam och demokrati förenas?

Om 1980-talet dominerades av fruktan för export av den iranska revolutionen, så har perspektivet under 1990-talet vidgats till ett globalt islamiskt hot. 1 De olika riktningarna inom dagens islam tenderar ...

Av: Abdel-Qader Yassine | 26 augusti, 2013
Essäer om samhället

Zonen mellan verklighet och verklighet

Under större delen av 2000-talets första årtionde publicerades en liten tidskrift i A5-format som kom fyra gånger om året. Den hette Mitrania och trots det obetydliga formatet var Mitrania en ...

Av: Bertil Falk | 16 mars, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Lovsång

Tidig morgon vid Gryningens Port Din hand sträcktes ut- möte med min Vi vandrade igenom och - det blev Morgon - det blev Zenit - allt stod stilla Vi voro en - varandras like  

Av: Violet Tengberg | 26 april, 2010
Utopiska geografier

När vetenskap blir till religion

Jag är för vetenskap. Så länge den inte blir till religion. När den blir till religion händer det att bokstavstrogna vetenskapsfundamentalister kryper fram ur gömmorna och etablerar sig som nät-terrorister. Till ...

Av: Stefan Whilde | 01 Maj, 2013
Stefan Whilde

La Rambla foto Björn Gustavsson

La Rambla i Barcellona



Barcelona är Spaniens näst största stad och numera också en av Europas populäraste turistdestinationer. Bara mellan 1990 och 2010 ökade antalet turister från 400 000 till 4 miljoner! Och nu, några år senare, har siffran stigit till sju miljoner! Många reser hit på weekendresor - inte minst sedan National Geographic inkluderat stan på sin lista över världens tio främsta resmål.


saluhallen i Barcelona Foto Björn Gustavsson

saluhallen i Barcelona Foto Björn Gustavsson

Efter diktaturens fall på 1970-talet har Barcelona blivit ett allt viktigare regioncentrum i nordöstra Spanien, samtidigt som självständighetssträvandena här i Katalonien vuxit sig allt starkare. Många vill att området ska bli helt självständigt. Katalonien har för övrigt ett eget språk; Barcelona kan alltså betraktas som tvåspråkigt.
Stranden i Barcelona. Foto Eva Green

Stranden i Barcelona. Foto Eva Green

Annons:

Kort sagt: Barcelona har på senare år blivit ett av Europas verkliga "hot spots", där människor från hela världen minglar – som vore stan en enda jättelik festplats. Dessutom är prisnivån lika behaglig som klimatet: 30 procent billigare än Stockholm.

Efter diktaturens fall på 1970-talet har Barcelona blivit ett allt viktigare regioncentrum i nordöstra Spanien, samtidigt som självständighetssträvandena här i Katalonien vuxit sig allt starkare. Många vill att området ska bli helt självständigt. Katalonien har för övrigt ett eget språk; Barcelona kan alltså betraktas som tvåspråkigt.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Förutom badmöjligheter, spännande stadskärna och ett häftigt nattliv är de kulturella sevärdheterna många. Självklara besöksmål är bl.a. Gaudis egensinniga, ännu ej färdigbyggda kyrka, Sagrada Familia (missa heller inte hans helt speciella bostadsområde, byggt i böljande sten: La Pedrera, från 1912), Nationalmuseet, Miro-museet, Picassomuseet (med världens största samling av konstnärens tidiga verk) och Museet för samtida konst...

Det rörliga navet för alltsammans är den kilometerlånga paradgatan La Rambla, med mängder av uteserveringar och ett lika livligt som spännande folkliv. Här är det full fart dygnet om. Särskilda sevärdheter längs denna boulevard är Mirós mosaik mitt på gågatan, Columbusstatyn (rest 1888 till minne av hans återkomst efter Amerikaresan), den fantastiska saluhallen – och strax därintill Gran Teatrro del Liceu; en praktfull teater där man kan få uppleva de mest fantastiska musik- och operakvällar. Missa heller inte det närbelägna operakaféet: en sliten pärla i jugendstil.

Barcelona har ett typiskt medelhavsklimat och ligger alldeles vid havet. Invånarantalet närmar sig 2 miljoner – inklusive förstäder uppemot 5 miljoner. I takt med att tidigare industriområden och ruffiga hamnkvarter förvandlats till chica stadsmiljöer och kajområdet delvis förvandlats till sandstrand har Barcelona med ens blivit något av badort – också. Kombinationen badvänliga havsstränder/pulserande storstad gör att stan faktiskt påminner om såväl Rio de Janeiro som Tel Aviv.

Innan upprustningen av Barcelona inför olympiaden 1992 var stan halvt förslummad, lite ruffig – ungefär som dagens Palermo på Sicilien. Jag minns ett besök i Barcelona år 1976: hamnkvarteren var sjaskiga, det låg sopor längs husväggarna, och en relativ fattigdom kunde ännu förmärkas.

Mängder av museer, teatrar, konserthus och andra kulturinstitutioner har tillkommit efter Barcelonas "törnosasömn" under Franco-åren. Förfallna stadsdelar har rivits eller rustats upp, och det uppfiffade strandområdet har gjort att staden så att säga vänt sig mot havet; mot öster; mot förmiddagens starka sol.

Huvudintryck? Inte särskilt servicetillvänt gentemot turister, ironiskt nog – och många barcelonabor har svårt med engelskan. Trafiken är hektisk, turisterna många och Barcelona som helhet utgör ett mischmasch av olika stilar där en viss ruffighet fortlever. Men charmen finns där, onekligen. Nu och då blixtrar det till och den spanska koloriten förvandlar sinnet och man helt enkelt njuter av många ögonblick: breda penselstråk som faller ner i djupa gränder där gatumusiker spelar Bach i tystnaden; konstnärerna vid sina stativ på La Rambla; de hisnande ögonblicken inne i Picassomuseet; Medelhavets varma vågsmekningar mot het, gyllene sand...

www.spain.info
www.barcelonaturisme.com

Björn Gustavsson

Ur arkivet

view_module reorder
Stefan Zweig

Stefan Zweig om den politiska människan

Tobias Harding om den  österrikisk-ungerske författaren Stefan Zweigs politiska konservatism.

Av: Tobias Harding | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2015

Ndue Ukaj; Godo

Ndue Ukaj (1977) är en albansk-svensk författare, publicist och litteraturkritiker. Han har varit medarbetare i flertalet litterära tidskrifter och redaktör till ett antal litterära verk. Han har också varit chefredaktör ...

Av: Ndue Ukaj | Utopiska geografier | 30 juli, 2012

 Leandro Erlich“Swimming Pool”  The 21 st. Century Museum of Art of Kanazawa, Courtesy the Artist

Ända in i kaklet! - simbassänger i konsten

Simbassängerna låg uppradade i dalen som en flod som ledde ända fram till huset. När Burt Lancaster dyker upp i början av filmen The Swimmer från 1968 har han bara ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 25 februari, 2017

En generation som var kåt på att leva! Intervju med Benny Holmberg

Benny Holmberg är en av Tidningen Kulturens portalfigurer. Han har skrivit essäer, recensioner, skönlitterära texter och är aktiv del av Tidningen Kulturens verklighet. Det känns därför konstigt att redaktionen intervjuar honom ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 29 augusti, 2013

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Foto: Teymor Zarre' Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor ...

Av: Anna Franklin | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2007

Om divergent tänkande – det spruckna jaget och den dualistiska kulturen

Ordet ”bipolär” kan förklaras och förstås etymologiskt genom att hänvisa till det äldre latinets dvi som är besläktat med svenskans ”tve” (två eller dubbel). Latinets polus har i sin tur ...

Av: Viklas Mossperg | Gästkrönikör | 14 december, 2013

Oväder

Nog går det att läsa Nick Caves omarbetning av John Lee Hookers "Tupelo Blues" som en dikt:Looka yonder! Looka yonder!Looka yonder! A big black cloud come!A big black cloud come!O ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 03 januari, 2011

John Updike, rovdjursinstinkten och förloraren

Villa ligger invid villa. Likt rader av fyrkantiga lådor fyllda av välordnat och välartat medelklassliv i ändlösa rader. De välklippta gräsmattorna. De välkammade barnen. De skinande leendena. Männen som firar ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 17 februari, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.