Detalj ur omslaget till

Vad kan vi lära av Läsebok för folkskolan?

I ”Läsebok för folkskolan” – huvudlärobok för svenska skolbarn fram till 1960-talet – speglas tydligt hur ett samhälles rådande mentaliteter reproduceras när det gäller att smidigt infoga de unga i ...

Av: Björn Gustavsson | 13 juli, 2017
Björn Gustavsson

Eslövs kulturskola håller till i Gamla Rådhuset. Foto: David Castor

Kulturskolan, en livsnödvändighet?

Kulturskolan är en organisation där minst tre av ämnena musik, bildkonst, teater, dans och film/video finns som frivillig, regelbundet återkommande verksamhet för barn och ungdom efter skoldagens slut. Verksamheten skall ...

Av: Kajsa Ljusegren | 06 januari, 2016
Kulturreportage

”Till alla säger jag förlåt” – En betraktelse om döendet i tiden

I vår framåtrusande samtid blir legender snart till myt, myten vår lösryckta historia, historien en verklighet utan grund för empirin, som en frånvarande empati där drömmarna ingår som jagande element ...

Av: Göran af Gröning | 30 november, 2013
Övriga porträtt

Om Donatien Alphonse François de Sade, markisen

Det var pompa och ståt, stela ceremonier och stram högtidlighet. Det var påbjudet överdåd och allt vad som vid denna tid tillhörde ett bröllop som välsignats av monarken Ludvig XV ...

Av: Crister Enander | 02 januari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Foto: Björn Gustavsson

Björn Gustavsson i Tallin



Estland: verkligen ett spännande resmål! Jag for dit i somras – en minikryssning med Silja Line från Stockholm. Avfärd sent på eftermiddagen, drink på överdäck, solig överblick över skärgården, öppet hav... och sedan smörgåsbord i storleksordningen hundratals kvadratmeter, och därefter diverse musik- och dansevenemang. Slutligen sömn i lyxig hytt på däck 9 med havsutsikt. Därefter innehållsrik heldag i Tallinn. Framåt kvällen återfärd – och morgonen därpå tillbaka i Stockholm. En mer kompakt och givande minisemester (1,5 dygn) var det länge sedan jag upplevde. 
Foto: Björn Gustavsson

Foto: Björn Gustavsson

I augusti 1991 blev Estland åter självständigt. I en cirkel runt gamla stan, belägen på en höjd strax ovanför hamnen, har Tallinn de senaste decennierna vuxit kraftigt.
Foto: Björn Gustavsson

Foto: Björn Gustavsson

Annons:

Tallinn, med drygt 400 000 invånare, är inte bara Estlands huvudstad och en viktig industriort utan innesluter också en av Östersjöområdets bäst bevarade medeltidsstäder, numera upptagen på UNESCO:s världsarvslista. I gamla stan, högt belägen och omsluten av en ringmur, finns välbevarade hus från 1500-talet och framåt, vindlande gränder, små torg och parker, och flera ståtliga kyrkor, varav flera rysk-ortodoxa (Alexander Nevskij-katedralen uppfördes 1894 av stans då ryska härskare).

Efter en natt till havs glider färjan tidigt på förmiddagen in i Tallinns hamn – och så är det bara att promenera ut i den estniska huvudstaden, som med sina gamla hus och överblickbara stadskärna uppe på en höjd har en alldeles speciell, faktiskt nästan lite sagoaktig karaktär.
Tallinn, som på 1600-talet hette Reval och var en del av det svenska stormaktsrederiet, har på senare år blivit en allt mer uppskattad destination, inte minst bland svenskar. Och prisnivån är ännu behagligt låg: 40 procent billigare än Stockholm.

Inte minst arkitektoniskt är Tallinn väl värt ett besök. Gamla stan domineras helt av välbevarad bebyggelse från medeltiden och framåt. Här och var är gränderna kullerstensbelagda. De flesta hus har rustats och fått färg efter förfallet under kommunisttiden, men här och var ser man ännu hela kvarter där man slungas långväga tillbaka i tiden.

På Domberget ligger förutom domkyrkan regeringsbyggnaden samt en rad adelsplaats, däribland ett från 1813 ritat av C.L. Engel. Finländsk modernism har gett avtryck i form av bl.a. Estoniateatern (ritad 1910 av Armas Lindgren) och Konsthuset från 1934. Från sovjettiden finns flera tidstypiska anläggningar, bl.a. Hotel Olympia och den jättelika konserthallen Linnahall, i hamnområdet; ett monumentalbygge nu i långt gånget förfall. Klotter och skadegörelse vittnar en hel del om de antiryska stämningar som nu finns i landet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I augusti 1991 blev Estland åter självständigt. I en cirkel runt gamla stan, belägen på en höjd strax ovanför hamnen, har Tallinn de senaste decennierna vuxit kraftigt.

Sevärdheterna är många – och självklart är stan värd mer än de timmar båten ligger i hamn. Stannar man några dagar kan man ju dessutom passa på att besöka exempelvis operan och konserthuset, men också Estlands friluftsmuseum, strax utanför centrum, som ungefär motsvarar Skansen.

Här exempel på sådant man inte bör missa vid ett Tallinn-besök: Rådhuset ("gamla stans hjärta"), Stadsmuseet (med bl.a. en skalenlig modell av stan som den såg ut 1825), ringmuren (från 1200-talet, med 20 torn och många portar), Ockupationsmuseet (estniskt 1900-tal i blixtbelysning), domkyrkan (uppförd 1219, mitt under den danska belägringen), Kadriorgparken (med Peter den stores lustslott, konstmuseum i rysk 1700-talsbyggnad samt härlig park), KUMU-museet för modern konst, invigt 2006 (därutöver finns en rad intressanta konstmuseer).

Fler tips: det underbart ålderdomliga konditoriet Maiasmokk, restaurangen Olde Hansa ("medeltidsmiljö", trubadurer och tidsenligt klädd personal – alltsammans i stearinljussken i de välvda stenvalven), ölkällaren Karja Kelder från tidigt 1900-tal, Solaris köpcentrum och Centralmarknaden (saluhall). För den bokintresserade rekommenderas Rahva Raamats bokhandel som bl.a. har engelskspråkig litteratur och illustrerade verk om estnisk kultur.

Gamla stan i Tallinn är så mycket mer än exempelvis gamla stan i Stockholm. Här är det mer som att återträda in i en gången tid, och där allt inte bara är turistfasader: här levs ett liv som i mångt och mycket är av helt annan karaktär än i det västerland vi svenskar är vana att röra oss. Passa på att uppleva Tallinn innan "västifieringen" gjort det till ännu en "american suburb"...

Björn Gustavsson

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

I shot the sheriff

Sen fredagskväll. Mycket sen. Ska vi verkligen ta tunnelbanan? Okej, rädslan ska inte få bestämma.

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 18 september, 2008

Plast och heroin – en lyrisk betraktelse av konstnärligt samarbete hos Basquiat och…

Att ställa sig inför konstnärernas samarbeten var som att låta språk möta text. Jag låter Basquiat representera språk i relation till Warhol som text. Det är som att båda deras ...

Av: Freke Räihä | Essäer om konst | 09 februari, 2012

En blygsam trendskapare som ser det stora och vackra i de andra

Bill Cunningham, den etablerade gatu- och modefotografen, mest känd för sina New York Times strippar av gatutrender och gatustilar vilka influerat couture designers, moderedaktörer, och stilbloggare världen över i många ...

Av: Linda Johansson | Övriga porträtt | 09 maj, 2014

Kain Tapper, in memoriam

   Foto: Kiasma museet i Finland Kain Tapper, in memoriam För ett par år sedan avled den finske skulptören Kain Tapper. Han var tveklöst en av sitt lands, och Nordens, mest framstående konstnärer ...

Av: Mats Åberg | Konstens porträtt | 20 oktober, 2006

Bertil Falk. Den heliga dymmelveckan

Jag är en sedan länge pensionerad dagstidnings- och TV-journalist. Dikterna skrevs för snart 60 år sedan under en kort period då jag fungerade som biträdande vaktmästare på Sigtunastiftelsen och varje ...

Av: Bertil Falk | Utopiska geografier | 25 mars, 2013

Musikkrönika: Nordpolens verkliga transparens berör

Jag funderar först på varför han griper tag i mig så. Pelle Hellström, Uppsalas förlorade son, som under artistnamnet ”Nordpolen” nu släpper sitt andra album ”Vi är många som är ...

Av: Johann Bernövall | Gästkrönikör | 17 mars, 2013

Queer Tango och Tantrisk Buddhism

Sex är nog inte mänsklighetens bästa ämne. Konstigt och märkvärdigt kan det tyckas, efter som sex ju betingar själva vår existens. Men så har också, under epokernas gång, sådana filosofier ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 02 april, 2011

Räkans fenomenologi

Vad är poesi? Är det att med björnkoll på versmått och rim svaja sig fram genom grekiska myter? Är det att tala med stora bokstäver om livet och döden och ...

Av: Jesper Nordström | Övriga porträtt | 28 januari, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.