EN TEXT OM KONST AV CARL KÖHLER (1919-2006)

Henry Köhler son till den berömda bildkonstnären Carl Köhler har skickat till oss en artikel som hans far skrev för många år sedan. Vi hedrar minnet av Carl med denna ...

Av: Carl Köhler | 08 september, 2011
Essäer om konst

Feministiska serier – en ny typ av uttryck

De senaste åren har kvinnliga tecknare som Liv Strömquist, Sara Granér och Nina Hemmingsson blivit omskrivna och hyllade i kulturvärlden, ofta i litteratursammanhang. Jag vill dock se dessa tecknare ur ...

Av: Sara Broström | 24 oktober, 2011
Essäer om konst

Mats Waltré. Om O

 ”om O” är en diktsvit som handlar om allt, eller kanske snarare om alltet. Eleaten som nämns i ett par dikter är Parmenides, och vem kvinnan på Tepeyacs sluttningar är ...

Av: Mats Waltré. | 09 september, 2013
Utopiska geografier

Ord vi dissar (om engelsk ordimport)

Ord vi dissar (om engelsk ordimport) Den engelska ordimporten till Norden är ett ofrånkomligt faktum, och engelskan ter sig närmast oslagbar med sitt enorma utbud av ord, det vill genomsyra bland ...

Av: Stefan Hammarén | 12 oktober, 2006
Essäer om litteratur & böcker

Resor i det susande Karelen



“Skönast bland sköna glimtar syns dock skymten av Karelen,
som ett vattenglim bland träden, som ett ljusnat sommarvatten,
i den juniljusa tiden då en kväll knappt hinner skymma,
förrn den träflöjtsklara göken ropar åt den ljuva Aino,
att ta dimmans slöja med sig, stiga upp ur junivatten
gå emot den stigna röken, komma till den glada göken,
i det susande Karelen.” ” Sång om Karelen” i Harry Martinsons ”Aniara”.


 

Den försommarvärme som under en resa som hade mött oss i Helsingfors har nu övergått betydligt kyligare väder. Våren är sen i Karelen. Kring Joensuu i norr ligger fortfarande is på de flesta sjöarna och staden möter med snöblandat regn. Snön dröjer sig kvar inne i skogarna. De väldiga vattenvidderna i Saimen och Ladoga kyler vårluften.
Elias Lönnrot

Elias Lönnrot

Annons:

För många finländare har Karelen varit ett nationallandskap precis som Dalarna i Sverige och Telemark i Norge. I och med att en stor del av landskapet förlorades 1940 mytologiserades ytterligare byggnadskonst, dräkterna, folkvisorna, språket i nationalromantisk anda.

Det kanske många inte vet var att Karelen länge var en svensk angelägenhet. I sekler var detta skogarnas och sjöarnas rike ett svensk kärnland, där svenska knektar brände kloster som tillhörde den ortodoxa kyrkan och försökte sprida den evangeliska tron

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Karelen – detta gränsland i öster har alltså inspirerat nordiska konstnärer och författare som Eero Järnefeldt, Albert Edelfelt, Jean Sibelius, Eino Leino, Akseli Gallen - Kallela och Harry Martinson. Här upptecknades nationaleposet Kalevala men här har också blodiga krig utspelats och stora folkomflyttningar ägt rum.

Här satt alltså analfabetiska runosångare i pörtena och sjöng ihop ett helt nationalepos, Kalevala, i en lika ofattbar som outtömlig minnestradition.

Mest berömd var runosångerskan Larin Paraske som kunde 32 000 versrader utantill. Dessutom mer än 2 000 ordspråk och en oöverskådlig mängd gåtor, folksagor, gråtvisor och mytologiska traditioner.

När hon av en lycklig slump upptäcktes av prästen Neovius och tillfrågades om hon var sångkunnig lär hon ha svarat att hon, om det gällde, kunde sjunga "från morgon till kväll i nio dagar, eller nio nätter i följd". Neovius satte henne på prov och hon sjöng då två dygn, nästan i ett streck.

Hon berättade för honom om sin sorgliga barndom som dotter till en livegen i det ryska Ingermanland och om sin uppväxt som herdeflicka i ett arkadiskt Fjärrkarelen, där vallbarnen lärde varandra de urgamla runosångerna och tävlade om vem som kunde de flesta, medan de följde boskapen i skogen. Livegenskapen befriades hon ifrån genom att hon gifte sig med en torpare på finska sidan gränsen.

Friheten fick hon men eftersom mannen var orkeslös tvingades hon bland annat slita som pråmdragare längs floderna för att kunna försörja familjen med åtta barn.

Denna fantastiska kvinna dog i armod 1904. I slutet av sitt liv hade hon riktat små försynta böner om hjälp till alla konstnärer, kompositörer, litteraturhistoriker, författare m.fl. som i årtionden profiterat på hennes enorma minnesskatt och inspirerats av hennes sånger. Kvar till eftervärlden finns dock Albert Edelfelts berömda porträtt av Larin Paraske.

Elias Lönnrot samlade ihop de folkpoetiska fragmenten och nationaleposet Kalevala var skapat.

I de karelska gränstrakterna ligger Finlands mest berömda ås- och landskapsvy, Punkaharju, med Saimens blånande blänk på ömse sidor nere i djupet. Denna vackra plats består av åsen som är sju kilometer lång och klädd med reslig tallskog är omgiven av tusentals uddar, näs och vikar. På båda sidor om den långa åsen ligger alltså effektfullt Saimens blånande blänk. På området ligger också Retretti Konstcentrum som delvis ligger under jord i ett stort grottsystem. Under kriget användes grottorna till skyddsrum och sjukhus. Nu är det en kulturens plats och under sommarsäsongen gäller olika teman i utställningarna.

Vid Punkaharjus alla horisonter böljar blånande skogs åsar som skiktar sig i allt tunnare akvarelltoner in i oändligheten. Ståtliga gallerier av tallar står i de branta strandsluttningarna eller står i parad uppe på bergskammarna.

Den försommarvärme som under en resa som hade mött oss i Helsingfors har nu övergått betydligt kyligare väder. Våren är sen i Karelen. Kring Joensuu i norr ligger fortfarande is på de flesta sjöarna och staden möter med snöblandat regn. Snön dröjer sig kvar inne i skogarna. De väldiga vattenvidderna i Saimen och Ladoga kyler vårluften.

Vi besöker också "Nya Valamo" kloster. Detta centrum för den ortodoxa tron i östra Finland har på senare år blivit lite av en turistfälla där "shopping" av allehanda i klostret tillverkade produkter blir ett naturligt inslag. Inom området finns dock platser för meditation och eftertanke. På klostrets egen kyrkogård vilar inte bara ett antal munkar utan här finns också Pentti Saarikoskis anspråkslösa ortodoxa grav. Denna vagabond och bohem, som tillbringade sina sista relativt nyktra år på Tjörn i Bohuslän, har här fått sitt sista vilorum. Saarikoski tolkade med snillets inlevelse Homeros och Herakleitos och andra av antikens stora.

Vid ett annat tillfälle reser vi in i Ryssland och via Sordavala där minnen från den finska tiden lever starkt tar vi båt till några raggiga öar i Ladoga. Tillsammans med tusentals ryska turister som kommit med stora kryssningsfartyg från St Petersburg besöker vi "gamla Valamo" kloster som ligger utspritt på några öar i Ladoga. "Juvelen" i Karelens diadem är utan tvekan det nyrestaurerade klostret. Efter Sovjettiden blomstrar det "ryska" Valamo igen.

Vi västerländska turister konstaterar att nyrika ryska makthavare inklusive Putin, som f.ö. uppges ha ett sommarhus på öarna, nu verkligen backar upp den ortodoxa kyrkan. De under sovjettiden vanvårdade byggnaderna är restaurerade och bladguldet bländar. Vi turister minglar med munkar, pilgrimer och beväpnande vakter. Vi får också höra vacker körsång som endast ryssar kan framföra.

Rolf Karlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Toleranse og verdi i senmoderniteten

Innledning I dette essayet skriver jeg om hva som mer presist er lagt ned i toleransebegrepet, der ‘toleranse’ likeledes er uttrykk for ‘verdi’. Om det er slik at ‘moderniteten’ satte inn ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 juli, 2013

Shaw´s corner Foto Ivo Holmqvist

Engelska mil 1: Shaw´s Corner

Den andra bok som Jan Olof Olsson-Jolo gav ut efter debuten med ”Kungens Köpenhamn” hette ”Engelska mil” och var illustrerad av Birger Lundqvist. Omslaget är vackert, med kåsörens och ...

Av: Ivo Holmqvist | Resereportage | 03 augusti, 2016

Gabriella Olsson. Foto: Anna Langseth

Ragga sadist!

"- Chefsöverläkaren är min, sa jag bestämt, sadister växer inte på träd, jag ska ha honom."

Av: Gabriella Olsson | Gästkrönikör | 21 maj, 2015

Gunnar Lundin Vad dagen vet

VAD DAGEN VET       Måsarna i mars – de sista snöfläckarna har fått vingar!       En våg i havet En flagga fladdrar i vinden       Det händer att den som talar fort har något att dölja På ett långsamt ord kan ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 05 augusti, 2013

Veckan från hyllan

Just nu pågår det ett VM i handboll i Sverige. Fotbollslandslaget är på turné i Sydafrika. Alla de stora fotbollsligorna ute i Europa pågår för fullt. Det spelas dessutom andra ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 23 januari, 2011

Litteraturens etik

Vad är autonomi? Finns det en litteraturens etik? Detta är de grundläggande frågorna för Carin Franzéns studie För en litteraturens etik som Mårten Björk granskar för Tidningen Kulturens räkning. Är ...

Av: Mårten Björk | Essäer om samhället | 18 december, 2007

Tills vidare (Essä i fragment)

Vad är redigering? Komposition av aforismer, det avgränsades oavslutade gräns? Formen måste fångas när den finns där – Sudelbuchigheten – och sedan komponera. Och hur leva? Att tillåta detta andra som händer ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer | 23 maj, 2013

Ivar Kreuger. En spännande entreprenör, i affärsvärlden

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Max Lundqvist | Övriga porträtt | 30 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.