Viborgs fall 1944

Förlusten av staden Viborg var psykologiskt förödande för finnarna. Krigslitteraturen om andra världskriget är omfattande. Anthony Beevors böcker om Stalingrad, Berlin och spanska inbördeskriget har gått ut i stora ...

Av: Rolf Karlman | 03 september, 2008
Essäer om samhället

Thelemas lag

Om Aleister Crowley finns det mycket litteratur. Det handlar mer om legender och skandaler än om riktiga, djupa studier. Crowley kallade denna text ”en enkel kurs i etik, tänkt för ...

Av: Gilda Melodia | 06 augusti, 2016
Gilda Melodia

Inspirationen är inte en bristvara, direkt

Det räcker med att gå in på någon av morgontidningarnas hemsidor för att jag ska få inspiration till mängder av krönikor. Vissa av dem blir skrivna, de flesta inte. Idag ...

Av: Jessica Johansson | 13 september, 2011
Jessica Johansson

Camille Claudel, L'Âge mûr, public domain wikipedia

Camille Claudel - elev och musa

En gammal kvinna sitter på en stol i en park. Parken tillhör ett mentalsjukhus nära den sydfranska staden Avignon. Hon väntar, det har hon gjort i trettio år. Mannen hon ...

Av: Lena Månsson | 06 Maj, 2016
Konstens porträtt

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 2



Andra delen av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greven Dracula. 

Brasov och Draculas slott i Bran


Efter kommunismen fall utfärdades en lag (2005) om återlämnande av olagligt beslagtagna egendomar till sina forna ägare. Den Habsburgska familjen ville sälja sitt slott till Brans kommun när det blev för dyrt för dem själva att underhålla byggnaden. Slottets pris ansågs för högt och för att hindra att försäljningen skulle leda till att hotellkedjor kom över slottet, gjordes en gemensam sak att göra slottet till ett privat museum 2009 och på så sätt skydda regionens ekonomiska bas.
Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Annons:

Läs även del 1 av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greve Dracula: I greve Draculas fotspår. Del 1

Efter några timmars tågresa från Sighisoara, Vlad Draculas födelsestad, kommer man
fram till Brasov. Därifrån går bussar till Brans slott, 30 km sydväst om Brasov. Att slottet marknadsförs som Draculas slott och som dessutom genom flera filmer blivit känt för sin mystiska dragningskraft drar ständiga strömmar av turister till Brasov och vidare till Bran.

Brasov

Brasov är en välbevarad medeltidsstad som blivit en av Rumäniens mest populära resmål. Den omges av höga berg och stadskärnan är centrerad kring ett stort torg. På det 900 meter höga Tampaberget intill lyser stans namn upp i vita bokstäver. Det tar en timme att promenera ända upp, men med linbanan tar det bara några minuter. Efter en kort promenad till utsiktsplatsen öppnar sig ett hisnande panorama över staden och dess nejd.

När den illa beryktade valakiska grannfursten Vlad Tepes (Dracula) attackerade Brasov
1458–60 förstördes stans citadell och över 40 köpmän spetsades på störar på toppen av berget.
Idag ståtar Brasov-skylten på berget i äkta Hollywoodimage och på kvällen lyser starka spotlights riktade på bokstäverna.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

dra. 4 DSC02015

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Germanska hantverkare, sachsare som på 1200-talet emigrerade till Transsylvanien, fick fullt upp att från tid till annan försvara sig både mot mongoliska och turkiska erövrare från Asien. Därför byggdes en försvarsmur kring Brasov som, beroende på de som gjorde anspråk på staden, fick heta Corona, Barasu, Brasu, Braso eller Kronstadt. (Till och med hette staden Orasul Stalin, Stalins stad, 1950–60.) En del av muren byggdes bitvis 12 meter hög och två meter tjock med sju bastioner. Idag finns få bastioner kvar. Vartefter invånarantalet ökade under 1800-talet växte staden med den påföljden att det mesta av muren revs ner.

Den idag bäst bevarade bastionen, Kraftbastionen som byggdes och underhölls av stadens sadelmakarkår på 1400-talet, är helt nyrenoverad. Även den gamla stadsmuren med ursprungligen åtta torn är restaurerad med hjälp av UNESCO:s bidrag. Själva kanalsystemet grävdes på 1500-talet för att skydda staden mot vattenmassor som störtade ned från den intilliggande branta kullen. Efter översvämningar 1809 som gick hårt åt fästningen, stärktes försvarsmuren med extra stödjande sidovalv.

Under det sachsiska styret mellan 1300- och 1700-talen tilläts inte rumänerna att inneha
någon egendom innanför citadellet och därför bosatte de sig i närheten i sydvästra distriktet Schei. De fick vid bestämda tidpunkter komma innanför muren för att sälja sina produkter mot att först ha betalat en avgift vid stadsporten. Transsylvaniens majoritetsbefolkning bestod nämligen av tyskar och ungrare som bodde i städerna (Siebenbürgen), rumänerna betraktades mera som landbor. Men rumänerna spelade ändå en viktig roll i Brasov då de talade rumänska och kunde handla med grannfurstendömena Moldavien och Valakiet. De agerade som mellanhänder för tysktalande handelsmän och kunde föra deras talan och då även sin egen.

 

dra. 5 DSC02022

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Junii Brasovului

Varje vår samlas ett tusental rumäner för att tåga i en traditionell procession "Junii Brasovului" genom stadens gator till Salomos Stenar (Pietrele lui Solomon) utanför Brasov. Där dukas det för picknick och det blir allsång, bland annat för att fira tidpunkten när rumänerna i Schei tilläts bo och röra sig fritt i Brasov. Festen som sådan sägs ha sitt ursprung i förkristen tid och har flera grupperingar för olika åminnelser.

Stans största byggnadsverk, Svarta kyrkan, fick sitt namn efter en sotig brand 1689 orsakad av den österrikiska armén som ockuperade Brasov; innan branden hette den Heliga Marias kyrka. Kyrkan började byggas mellan åren 1385 och 1477, som då ersatte en äldre kyrka av trä från 1292. Tack vare den lokala befolkningens kontakter med Moldavien och Valakiet blev det möjligt att överhuvudtaget bygga denna enorma stenkyrka. Många rumänska prinsar, "voievodali", skänkte gåvor för att färdigställa byggnaden 1583. Därför kallades kyrkan under vissa perioder för Brasovs vojvodkyrka (furstekyrka).

På 1700-talet gjordes kompletterande arbeten av kyrkan som då fick drag av gotik- och renässansstil men även detaljer från barocken. Rysslands kejsarinna Elizabeth finansierade tornets översta del. Tornbyggnaden inrymmer sedan 1651 ett hemligt kapell.

Andra delen av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greven Dracula. 

Brasov och Draculas slott i Bran


Efter kommunismen fall utfärdades en lag (2005) om återlämnande av olagligt beslagtagna egendomar till sina forna ägare. Den Habsburgska familjen ville sälja sitt slott till Brans kommun när det blev för dyrt för dem själva att underhålla byggnaden. Slottets pris ansågs för högt och för att hindra att försäljningen skulle leda till att hotellkedjor kom över slottet, gjordes en gemensam sak att göra slottet till ett privat museum 2009 och på så sätt skydda regionens ekonomiska bas.
Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Annons:

Läs även del 1 av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greve Dracula: I greve Draculas fotspår. Del 1

Efter några timmars tågresa från Sighisoara, Vlad Draculas födelsestad, kommer man
fram till Brasov. Därifrån går bussar till Brans slott, 30 km sydväst om Brasov. Att slottet marknadsförs som Draculas slott och som dessutom genom flera filmer blivit känt för sin mystiska dragningskraft drar ständiga strömmar av turister till Brasov och vidare till Bran.

Brasov

Brasov är en välbevarad medeltidsstad som blivit en av Rumäniens mest populära resmål. Den omges av höga berg och stadskärnan är centrerad kring ett stort torg. På det 900 meter höga Tampaberget intill lyser stans namn upp i vita bokstäver. Det tar en timme att promenera ända upp, men med linbanan tar det bara några minuter. Efter en kort promenad till utsiktsplatsen öppnar sig ett hisnande panorama över staden och dess nejd.

När den illa beryktade valakiska grannfursten Vlad Tepes (Dracula) attackerade Brasov
1458–60 förstördes stans citadell och över 40 köpmän spetsades på störar på toppen av berget.
Idag ståtar Brasov-skylten på berget i äkta Hollywoodimage och på kvällen lyser starka spotlights riktade på bokstäverna.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

dra. 4 DSC02015

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Germanska hantverkare, sachsare som på 1200-talet emigrerade till Transsylvanien, fick fullt upp att från tid till annan försvara sig både mot mongoliska och turkiska erövrare från Asien. Därför byggdes en försvarsmur kring Brasov som, beroende på de som gjorde anspråk på staden, fick heta Corona, Barasu, Brasu, Braso eller Kronstadt. (Till och med hette staden Orasul Stalin, Stalins stad, 1950–60.) En del av muren byggdes bitvis 12 meter hög och två meter tjock med sju bastioner. Idag finns få bastioner kvar. Vartefter invånarantalet ökade under 1800-talet växte staden med den påföljden att det mesta av muren revs ner.

Den idag bäst bevarade bastionen, Kraftbastionen som byggdes och underhölls av stadens sadelmakarkår på 1400-talet, är helt nyrenoverad. Även den gamla stadsmuren med ursprungligen åtta torn är restaurerad med hjälp av UNESCO:s bidrag. Själva kanalsystemet grävdes på 1500-talet för att skydda staden mot vattenmassor som störtade ned från den intilliggande branta kullen. Efter översvämningar 1809 som gick hårt åt fästningen, stärktes försvarsmuren med extra stödjande sidovalv.

Under det sachsiska styret mellan 1300- och 1700-talen tilläts inte rumänerna att inneha
någon egendom innanför citadellet och därför bosatte de sig i närheten i sydvästra distriktet Schei. De fick vid bestämda tidpunkter komma innanför muren för att sälja sina produkter mot att först ha betalat en avgift vid stadsporten. Transsylvaniens majoritetsbefolkning bestod nämligen av tyskar och ungrare som bodde i städerna (Siebenbürgen), rumänerna betraktades mera som landbor. Men rumänerna spelade ändå en viktig roll i Brasov då de talade rumänska och kunde handla med grannfurstendömena Moldavien och Valakiet. De agerade som mellanhänder för tysktalande handelsmän och kunde föra deras talan och då även sin egen.

 

dra. 5 DSC02022

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Junii Brasovului

Varje vår samlas ett tusental rumäner för att tåga i en traditionell procession "Junii Brasovului" genom stadens gator till Salomos Stenar (Pietrele lui Solomon) utanför Brasov. Där dukas det för picknick och det blir allsång, bland annat för att fira tidpunkten när rumänerna i Schei tilläts bo och röra sig fritt i Brasov. Festen som sådan sägs ha sitt ursprung i förkristen tid och har flera grupperingar för olika åminnelser.

Stans största byggnadsverk, Svarta kyrkan, fick sitt namn efter en sotig brand 1689 orsakad av den österrikiska armén som ockuperade Brasov; innan branden hette den Heliga Marias kyrka. Kyrkan började byggas mellan åren 1385 och 1477, som då ersatte en äldre kyrka av trä från 1292. Tack vare den lokala befolkningens kontakter med Moldavien och Valakiet blev det möjligt att överhuvudtaget bygga denna enorma stenkyrka. Många rumänska prinsar, "voievodali", skänkte gåvor för att färdigställa byggnaden 1583. Därför kallades kyrkan under vissa perioder för Brasovs vojvodkyrka (furstekyrka).

På 1700-talet gjordes kompletterande arbeten av kyrkan som då fick drag av gotik- och renässansstil men även detaljer från barocken. Rysslands kejsarinna Elizabeth finansierade tornets översta del. Tornbyggnaden inrymmer sedan 1651 ett hemligt kapell.

Sida 2

 

 

Bran, Draculas mystiska slott och drottning Marie av Rumäniens residens

Uppe på en klipphöjd på det bergiga landskapet tornar rakt upp mot himlen ett fantasieggande fyrtornigt slott, "Draculaslottet", skickligt anpassat till en smal och otillgänglig bergspik. Som vanligt var på medeltiden byggde man fästningar mot fientliga grannfurstar som ville vidga sina domäner, men framför allt mot de mongoliska erövrarnas attacker som på 1200-talet förstörde den ursprungliga fästningen av trä. Sachsarna från Brasov ersatte fästningen med sten i stället, som under följande århundrade användes i försvaret mot ottomanernas attacker. Senare användes slottet som tullstation för handelsvägen som gick genom bergspasset mellan Transsylvanien och Valakiet. Slottet hette passande Bran som betyder "grind", således en väktare över passagen nedanför.

Det har ingenstans nämnts i dåtida dokument att Vlad Tepes (Dracula), Valakiets härskare 1448–1476, skulle ha haft någon anknytning till fästningen. Däremot lär han 1459 ha passerat området med sin trupp mot Brasov för att plundra staden efter tvister mellan valakiska härskare och Brasovs köpmän.

Det har ingenstans nämnts i dåtida dokument att Vlad Tepes (Dracula), Valakiets härskare 1448–1476, skulle ha haft någon anknytning till fästningen.

Brans slott ägdes av sachsarna men övertogs av staden Brasov 1533 på grund av obetalda skulder. Därefter gjordes många omfattande renoveringar av slottet som då fick en militär roll fram till mitten av 1800-talet.

1920 blev slottet ett kungligt residens för Rumäniens kungahus då drottning Marie tillsammans med sin make kung Ferdinand I flyttade in. Det var drottning Maries förtjänst att Versaillesfördraget 1919 gav Transsylvanien till Rumänien, vilket innan första världskriget hörde till Österrike-Ungern. Hon var drivande till att ansluta Rumänien i kriget på de allierades sida och anmälde sig dessutom som frivillig att vårda krigsskadade och sjuka. Hon hade börjat prisas som "soldatdrottning".

Efter kriget deltog drottningen i fredskonferensen i Versailles där hon mottog beröm för sina karismatiska tal. Och för att belöna kungaparet för dess politiska framgångar donerade Brasovs borgmästare Brans slott till kungaparets ägo, som en gåva från folket, som han fått äran att förmedla under överlåtelsen.

Marie var sondotter till drottning Victoria av Storbritannien och dotterdotter till tsar Alexander II. Hon var 17 år när hon 1893 gifte sig med prins Ferdinand, vilket arrangerades av hennes mor. Marie var vacker, bildad och folkligt omtyckt men hon tyckte illa om sin tio år äldre gemål. Det blev känt att hon kom att ha flera kärleksförhållanden utanför och rykten spred sig också att inte alla av hennes sex barn skulle vara Ferdinands, men den hemligheten tog hon med sig i graven.

1914 ärvde Ferdinand kronan efter sin far Carol I av Rumänien, men på grund av första världskriget kröntes paret först 1922 till landets kung och drottning.

 

dra. 6 P8303559

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Inredningen är nästan asketiskt skön för att vara ett kungligt residens. Man ser drottningens egen personliga smak prägla alla utrymmen med rikt snidade möbler från olika tidsepoker, mest från tysk renässans, och handknutna mattor med rött inslag. Drottningens favoritfärg var röd och hon gick ofta klädd i broderad vit överdel med röd klänning. Alla rum hade eldstad eller kakelugn. Hon hade låtit installera telefon, elektricitet och rörledningar med kallt och varmt vatten med avlopp, även en hiss från parken nedanför upp till slottet.

Drottning Marie

Hit drog hon sig undan emellanåt när statsangelägenheterna så tillät det. Hon hade lagt ned sin själ i att inreda slottet. Hon hade även inrett rummen för kungen och deras sex barn så att de kunde komma på besök. Ännu idag känns rummen levande som om hon bara var ute i trädgården för att välja passande blommor till alla rum. Hon älskade och vördade sitt slott så mycket att hon lär ha sagt: "Jag bjuder hit bara de människor jag tycker om."

I musikrummet finns drottning Maries boksamling med varierande titlar så som Enchanted Sand (D.J.Hall), Le Nouvel Opera de Paris (Charles Garnier), Vanessa (Hugh Walpole). Boken som särskilt sticker ut är Arabia Deserta av C.M. Doughty, en bok som T.E. Lawrence studerade i tio år och kallade för "a bible of its kind".

Drottning Maries intresse för orienten ser man också på hennes sommarresidens i Balchik vid Svarta havet (dagens Bulgarien) som hon lät bygga med ett torn som liknar en turkisk minaret. Huset omgavs med stora trädgårdsanläggningar där hon sägs ha promenerat tillsammans med sin turkiske 20-årige älskare.

Drottning Maries intresse för orienten ser man också på hennes sommarresidens i Balchik vid Svarta havet (dagens Bulgarien) som hon lät bygga med ett torn som liknar en turkisk minaret.

Efter kung Ferdinands död 1927 började Marie skriva sina memoarer "The Story of My Life". Själv dog hon 1938 och i sitt testamente till sitt land och folket, som hon älskade, önskade hon att hennes hjärta skulle begravas separat i Balchik, inne i dess kapell "Stella Marie". Två år senare flyttades hjärtat till Bran för att bevaras i slottets kapell, men 1971 flyttade kommunistregimen hjärtat till

Nationalhistoriska muséet i Bukarest. Medborgarna i Bran har dock begärt att få tillbaka hjärtat. Men det blev annorlunda alldeles nyligen.

Vid en kunglig ceremoni i november 2015 fördes hjärtat ut till sista vilan från Nationalmuseet till slottet Pelisor i Sinaia, som är ett av de rumänska kungahusets tre nuvarande residens belägen 45 km söder om Brasov och inte särskilt långt från Bran. Hjärtat insattes i Pelisors slottsal Gyllene Rummet och förklarades som kungligt kapell.

Även om inte Brans slott varken varit säte för furst Vlad III Dracula eller Stokers demoniserade romanfigur greve Dracula, så får slottet leva med den invaderande vidskepelsen för alla vampyrfans som efter besöket tränger sig vid souvenirstånd med allehanda krimskrams. Men slottet självt inbjuder mycket till naturälskares fantasi med sitt läge i vildmarken där björnar traskar i skogen och vargarna jagar med lysande ögon efter villebråd och ylar om natten medan eolharpan viner i de otaliga vrårna i slottets torn och vrån innanför.

Slottet drar årligen över 400 000 besökare som får gå uppför och nedför på slottets alla trappor på fyra plan. I ett av tornen finns en hemlig smal gång med 33 trappsteg som leder till en balkong med vidsträckt utsikt mot alla väderstreck. Skogstäckta berg, varierande och harmoniskt landskap med kullar, dalar och flod som alltigenom kännetecknar det sköna Rumänien öppnar sig. Nedanför i trädgården finns ett etnologiskt museum som hjälper besökaren att föreställa sig hur allt kunde se ut genom århundraden tillbaka.

Efter kommunismen fall utfärdades en lag (2005) om återlämnande av olagligt beslagtagna egendomar till sina forna ägare. Den Habsburgska familjen ville sälja sitt slott till Brans kommun när det blev för dyrt för dem själva att underhålla byggnaden. Slottets pris ansågs för högt och för att hindra att försäljningen skulle leda till att hotellkedjor kom över slottet, gjordes en gemensam sak att göra slottet till ett privat museum 2009 och på så sätt skydda regionens ekonomiska bas.
Familjen lät sig hälsa: "Livets gång kan inte vändas tillbaka och återlämnandet för med sig sina ekonomiska uppoffringar ... Vi skulle vilja att Brans slott förblev en symbol för allt hedervärt och gott i Rumänien."

"This, my castle, is the house where the four winds meet. But its walls are four feet thick."
(Detta, mitt slott, är ett hus där fyra vindar möts. Men dess väggar är fyra fot tjocka.)
– Drottning Marie

Video: Marja Jacobson Brasov, Bran, Rasnov

Tarja Salmi-Jacobson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Ur omslaget av Vad hände när och var? : Historisk atlas

Vad hände när och var?

År 2000 höll jag ett seminarium på Bokmässan i Göteborg. Då mötte jag en tjugoettårig Kristoffer Lind, som var där med ett nystartat förlag, Lind & Co. Kristoffer och jag ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 29 januari, 2016

Geten i konsten – en riktig syndabock

Det är inte roligt att vara get i konsten. Det blev snett redan från början när man i den judiska traditionen började utse en syndabock. Ursprungligen var syndabocken ett offerdjur ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 Maj, 2013

Är öst verkligen öst, väst verkligen väst?

Jag for västerut till USA och där till Kalifornien och västkusten. Därifrån vidare västerut till Hawaii. Om jag fortsatt västerut hade jag kommit till Japan. En hel del japaner hade ...

Av: Anna-Karin Svedberg | Essäer om samhället | 06 Maj, 2016

Den Gudomliga komedin (del 1)

Dante Alighieri föddes i florens 1265. Han var bl.a. apotekare och läkare, samt deltog aktivt i stadens politiska liv. Han dömdes i en partistid 1302 till egendomsförlust och landsflykt. Han ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer om litteratur & böcker | 11 februari, 2010

Konstmässan Markets natur

Konstmässan ”Market” håller på att bli institution. Det är bara en kort tidsfråga innan 10-års jubiléet står för dörren. Men där är vi inte än, detta är sjunde upplagan av ...

Av: Allan Persson | Essäer om konst | 22 februari, 2012

Memoarer skrivna ur hjärtat av Europas största katastrofer. Intervju med Norman Manea

Rumänien har varit landet det brusats om, när det paratades Nobelpris 2012 och passande står också landet som huvudtema för nästa års bokmässa, 2013. Även ifall priset detta året gick ...

Av: Linda Johansson | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2012

Arkitekturen i Rotterdam

Det är ett typiskt Holländskt landskap från slutet av 1800-talet. Två tredjedelar av målningen består av himmel och den resterande är mark. I förgrunden en väderkvarn och i bakgrunden en ...

Av: Mathias Jansson | Kulturreportage | 01 oktober, 2009

Det skandalösa korset

"Tror ni han kommer?" Jerusalem kokar av förväntningar. Tiotusentals pilgrimer fyller staden. Rykten går om en märklig profet. En kraftfull predikant, en mirakelman och undergörare, vän till de små och svaga ...

Av: Mikael Löwegren | Essäer om religionen | 07 april, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.