Folkbildaren Bo Johansson ger ut en ny diktsamling

Det knippe tankar och känslor som du kallar ditt ”jag” är format av traditioner och konventioner i det samhälle du lever i. Att känna sig själv är att känna den ...

Av: Lilian O. Montmar | 08 augusti, 2012
Essäer om litteratur & böcker

De farligaste är dem som inget har att dölja

Min vän tittar på mig och rynkar bekymrat ögonbrynen. Hon tar en djup klunk ur sin kaffemugg och säger sedan långsamt de ord som jag hört från så många de ...

Av: Jessica Johansson | 26 Maj, 2011
Jessica Johansson

Roberto Bolaños svarta karneval

Roberto Bolaño (1953-2003) är en av de senaste årens största internationella författarsuccéer. På svenska finns sedan i fjol inte bara de båda stora romaner som grundlagt hans berömmelse, De vilda ...

Av: Ulf Lindberg | 10 januari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

 Sara Bergmark Elfgren - Tillbaka med en ny bok, Norra Latin, och bättre än någonsin. Foto B Graham

Shakespeare, spöken, drömmar, hets och tonårsangst i lysande skolskildring

Sara Bergmark Elfgrens nya bok Norra Latin är överjordiskt bra och skapar sin egen typ av magi. En magi som man inte kan sätta i något fack. Sara Bergmark Elfgren har gått förbi fantasy ...

Av: Belinda Graham | 07 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Great Rift Valley  Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Etiopien, människans urhem och en tidig biblisk oas



Med ens man via landsvägen passerat gränsen från Sudans savannlandskap till Etiopien börjar uppklättringen till hisnande bergshöjder upp till 3000–4000 meter, ner till dalar på grusiga serpentinvägar och upp igen. Ibland över en naturlig åsbro med branta stup, ned till djupa dalgångar på vardera sida och var man än tittar reser sig praktfulla förkastningsbranter. Det är så vackert att även höjdrädda kan överväldigas av landets svindlande skönhet och glömma sin rädsla. 
Lejonet av Judas stam har segrat. Foto Tarja Salmi-Jacobson

Lejonet av Judas stam har segrat. Foto Tarja Salmi-Jacobson

Italien hade koloniserat grannlandet Eritrea 1890, men i ett försök att kolonisera också Etiopien led de italienska trupperna ett förkrossande nederlag 1896. Dock fick Mussolini före andra världskriget för sig att återupprätta Italiens skamfilade heder från dess tidigare förlust och ockuperade Etiopien under fem år från 1936 till 1941. Med Storbritanniens hjälp kastades de italienska fasciststyrkorna ut ur landet och man återinstallerade det feodala kejsardömet med Haile Selassie på tronen.
Lucy . Namnet gav arkeologerna henne inspirerade av Lucy in the Sky With Diamonds

Lucy . Namnet gav arkeologerna henne inspirerade av Lucy in the Sky With Diamonds

Annons:

Etiopien klyvs diagonalt av Great Rift Valley, en enorm förkastningsspricka i fogen av den afrikanska och den arabiska kontinentalplattan som rört sig från varandra sedan 30 miljoner år tillbaka: ett gravsänkesystem på land som sträcker sig från Syrien ända ned till Moçambique och är 30–100 km brett. Förkastningens högsta bergstopp når upp till 4600 meter.

Marken rör sig ständigt i området såsom nyligen för tio år sedan i Afaröknen med dramatiska följder då det bara på några dagar bildades en spricka som är 56 km lång, 10 km djup och i vissa delar 6 m bred. Forskarna tror att ett nytt hav kan bildas i detta så eruptiva landskap när sänkan sjunker och hav tränger in i driften som redan ligger ett hundratal meter under havsnivån; det skulle i så fall ske inom en miljon år beroende på dessa tektoniska plattors rörelser i tiden.

Etiopien hör till ett av världens äldsta länder, och är även det mänskliga släktets första vagga och urhem. I sex miljoner år har människosläktet levt i detta område. Den moderna kulturskapande människan, homo sapiens, härstammar från en och samma "Eva" just härifrån och spred sig framgångsrikt till alla världens hörn. Vi är således alla kusiner med varandra med bara två-tretusen generationer mellan oss!

Lucy 

Vår berömda urmoder Lucy, som hittades 1974 i Afarregionens nordöstra del, kan besökas på Naturhistoriska museet i Addis Abeba. I de första rummen kan man följa det evolutionära utvecklingsförloppet sedan livet uppstod på vår planet och sist kommer man till det "allra heligaste", rummet där Lucy står innanför en glasmonter! Det kändes faktisk lite högtidligt att få se henne. Hon är 120 cm lång och gick på två ben för 3,2 miljoner år sedan. Hennes långa och krökta fingrar tyder på att hon även kunde klättra i träd, hävdar några forskare, men benfynd som skulle bekräfta den teorin saknas.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I nära sex miljoner år har människornas tidigaste förfäder, hominider, levt i Etiopien. Arkeologiska fynd och de senaste årens DNA-forskning kartlägger att den moderna människan härleds från en enda människoart som levde i Afrika för 100.000–200.000 år sedan. Cirka tvåhundra individer beslöt sig för att lämna sina hem och påbörjade den mänskliga historiens längsta frammarsch och som idag på allvar siktar mot målet att erövra till och med andra planeter.

Det var alltså vår art, homo sapiens, men vi var ingalunda helt ensamma på vår planet utan råkade på flera avlägsna medlemmar av homogrenen under vår framfart. Numera vet man också att det förekom parning med åtminstone två närbesläktade hominider. Först efter att de sista upprättgående hominiderna försvann från den indonesiska ön Florens, har vi helt ensamt dominerat jorden vilket skedde först så sent som bara för 12.000 år sedan.

Myter och fakta, etiopernas tvinnade självbild

Etiopiernas nationalepos, Kebra Negast (Konungarnas ära) berättar att den etiopiska kungalängden härstammar från en kärleksnatt mellan israeliternas kung Salomo och drottningen av Saba cirka 950 år före vår tideräkning. Drottningen hade hört rykten om en mäktig och vis kung som lät bygga ett praktfullt tempel i Jerusalem, kanske kunde hon knyta till sig en handelspartner och bilda en allians mellan två mäktiga riken? I alla fall kunde ett besök vara värt att ta reda på den saken. Med den historiska förevändningen att själv ta reda på ryktenas sanningshalt företog hon med sitt följe en enormt tidskrävande resa. Besöket skulle få ödesdigra konsekvenser visade det sig, som ännu lever kvar i etiopiernas nationella självbild. Målade bildserier minner om dessa tu och finns att se här och var i landet, i likhet med denna bildfasad till ett hantverksgalleri i staden Gondar i norr.

 

terza

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

En gammal myt kan berätta att nationens tidiga födelse började som en hjältesaga. En drake plågade Tigreyfolket i landets norra delar. För att bli av med landsplågan vände sig folket till den starkaste mannen bland dem och utlovade honom att bli deras kung om han lyckades döda draken, vilket han också gjorde. Efter en tid blev kungen far till ett flickebarn som fick namnet Makeda. Hon efterträdde sin far och blev landets drottning, drottningen av Saba.

Makeda

Kebra Negast berättar att när drottningen Makeda återvände hem till Aksum från sin Jerusalemresa var hon gravid och födde snart en son som fick namnet Menelik. Vid 20-årsålder skulle sonen ha tillbringat några år hos kung Salomo i Jerusalem. Han blev tillfrågad om han ville efterträda sin far och bli israeliternas konung. Menelik tackade nej, och när han skulle återvända till Etiopien för att bli kung där, lät kung Salomo tillverka en kopia av den förgyllda förbundsarken, tabot, som innehöll Mose stentavlor med Guds tio bud. Jerusalems överstepräst skulle ha tagit med sig arken när han på kungens uppmaning reste med till Etiopien och då skulle han i hemlighet ha bytt ut kopian mot originalet. Arken påstås i dag finnas inlåst i ett annex till Maryam Seyon-kyrkan i staden Aksum i norra Etiopien. Ingen har sett arken utom den utvalde munken vars uppgift är att vakta den nästan 3300 år gamla arken, och innan sin dö ska han ha utsett en munk till sin efterträdare för att inneha detta ensammandat.

För några år sedan intervjuades patriarken av den etiopisk-ortodoxa kyrkan Abune Paulos i den brittiska Tv-kanalen om arkens äkthet. Han fick frågan varför kyrkan inte tillåter arkeologer att undersöka arken, och varför den hålls hemlig från allmänheten. Patriarken hade svarat: "Vi tror att vi har förbundsarken, men vi behöver inte bevisa dess äkthet eller existens till någon."

En annan myt berättar hur patriarken Noa välsignade sina söner och utdelade åt dem var sitt landområde. Sonen Ham fick nordöstra Afrika och utvandrade söderut. Med tiden kom den hamitiska stammen fram till Abayfloden (Nilen) och etablerade sig längs floden i Nubien. Där uppstod den kushitiska högkulturen som varade i nästan tusen år. När den kushitiska kulturen försvann på 300-talet, återuppstod hamitstammen som fågel Fenix ur askan i trakten av staden Aksum, som sedermera blev det salomoniska kungadynastins centrum. Under samma tid fördes kristendomen till Aksum av två syriska kristna (Frumentius och Aedissius) och när den aksumitiske kungen Ezana konverterade till kristendomen gav han kristendomen statsreligionens status 341 e.v.t. Staden förstördes långt senare av muslimer på 1500-talet men den har kvarstått som ett kristet centrum och är ännu i dag en helig vallfärdstad. Varje år i januari anordnar stadens präster och munkar en procession genom gatorna bärande på en kopia av förbundsarken. Tusentals festklädda etiopier följer med i det färgsprakande hyllningståget och dansar och sjunger till åminnelse av sitt folks gammalbibliska ursprung.

Lejonet

Etiopiens kungliga symbol, lejonet, hänförs också till den första hamitiska perioden med intensiva lejonjakter vid Nilen där stammen hade slagit sig ned; till och med att levande lejon bands till att vakta kungliga palats. Menelik I kallades för lejonkungen och därav har alla etiopiska kungar haft samma hederstitel. Etiopierna menar också att deras första kung omnämns i Bibelns myter. (Gen. 49:9 och Upp. 5:59). Därför är den etiopisk-ortodoxa kyrkan också så nära förankrad i Moseböckerna och judendomen. Den sista etiopiske kejsaren Haile Selassie, som dog 1975, påstod sig vara den 225 ättlingen till Menelik I. Hans fullständiga titel löd: Hans kejserliga majestät, kejsare Haile Selassie I, Lejonet av Juda, Guds utvalde, konungarnas konung av Etiopien.

Det finns gott om omtvistade och spännande muntliga och nedtecknade traditioner om Etiopiens tidiga historia; den ena märkligheten är väl så god som en annan och ger styrka i ett folks identitetssökande.

Det tidiga aksumitiska riket, som uppstod någon gång året 100 f.v.t, hade sin blomstringstid under flera århundraden e.v.t. Redan romarna idkade handel med Aksum i Abessinien (norra Etiopien) som hade blivit ett stort handelscentrum för elfenben, guld och rökelse. Även elefanter användes som handelsvara därför att flera olika rikens krigshärar använde dem som tanks. Lokalt producerades järn, kaffe och tef (fröväxt, basen för surdegsplättar Injera).

Aksumriket var först att använda egen myntenhet söder om Sahara. Prägeln i mynten röjer ett bysantiskt inflytande. De var tillverkade av en blandning av tre metaller. Mynten hade börjat bli ett nödvändigt betalningsmedel för utlandshandel som sköttes från hamnstaden Adulis (dagens Eritrea) varifrån man fraktade guld, elfenben och slavar världen över. Dit kom bl.a. romerska handelsmän som hade med sig lyxvaror som vin och olivolja. Aksum självt tillverkade inga produkter för utlandshandeln, men organiserade, medlade och bevakade hamnen med dess omfattande byteshandel.

Aksumriket

Under Aksumrikets långa och blomstrande period kunde också en större judisk grupp etablera sig här och de lyckades även bilda ett eget kungarike med ledning av deras drottning Judit. I Aksum hade också profeten Muhammeds närmaste anhängare fått fristad öster om Tigray när de flydde förföljelserna i Arabien 615 e.v.t. och därför hade riket av tradition länge haft goda relationer till muslimerna. Men det tog slut med stadens förstörelse 1535 då sultanen av Adal österifrån anföll och besegrade Abessinien för en kortare tid.

Judarnas autonoma period tog slut vid den här tiden. Kejsaren Susenyos hade nyligen konfiskerat deras jordar, man brände deras religiösa urkunder och många tvingades att konvertera till kristendomen, andra såldes som slavar. Man tror att benämningen 'falāšā' som bl.a. betyder jordlös, nu togs till bruk när man syftade på judarna.

 

quarta

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Cirka 6 km norr om staden Gondar finns en liten by, Wolleka. Där tillverkar kvinnor hantverksprodukter till försäljning. Ploughshare Women Chraft Training Center hjälper drygt 40 ensamstående falashamödrar att försörja sina familjer genom keramik tillverkning och småjordbruk. Mitt i byn står en enkel synagoga, mesgid, som till utseendet inte skiljer sig från fattiga byars kyrkor eller moskéer utom med respektive symboler, så som här med en målad Davidsstjärna. Innan kristendomens dominans var judendomen den rådande religionen i stora delar av nordvästra Etiopien koncentrerad kring sjön Tana.

Etiopiens svarta judar kallar sig själva Beta Israel (Israels hus). De talar inte hebreiska utan ett annat semitiskt språk ge'ez; ett gammalt liturgiskt språk som också används i koptiska kyrkor i Etiopien. Falasherna följer Toras föreskrifter om sabbat, omskärelse, dietlagar och liknande. Hur falasher har kommit till Etiopien är oklart, men Israel har erkänt deras judiska identitet och förklarat dem rätten till aliyah, lagen om återvändande. Falasherna kan vara ättlingar till Dans stam som utvandrat från Kaanaan redan före Babylons fångenskap. De kan också vara ättlingar till kung Salomos son Menelik, anses av flera judiska sakkunniga.

I mitten av 1700-talet kom en skotsk upptäcktsresande i kontakt med dem, men det var först på 1930-talet denna grupp blev mer känd för omvärlden. Under flera omvälvande politiska skeenden hade falashernas situation blivit svår i landet och det resulterade i att staten Israel ville ta emot dem och inledde förhandlingar med Etiopiens regimer för att ge dem tillstånd att emigrera. Till slut mellan 1984 och 1990, kunde israeliska flygplan hämta cirka 36 000 av dem i skytteltrafik och i dag är deras antal i Israel drygt 100 000.

Operation Moses

De första transporterna, Operation Moses, skedde från Sudan, och under Operation Salomo några år senare, inrättades en luftbro från Addis Abeba som på 36 timmar med 34 El Al jetplan flög drygt 14 000 falasher till Israel. Man räknar med att i framtiden kunna hämta alla falasher som ännu finns kvar i Etiopien och som lever utstötta under svåra omständigheter. Idag pågår fortlöpande arbete med familjeåterförening som en naturlig följd till ett stort antal människor flyttar och emigrerar. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu deklarerade 2010 att Israel har en moralisk skyldighet att hämta de återstående falasha mura's (på 1800-talet tvångskonventerade till kristendom) eftersom dessa är "frön av Israel: män, kvinnor och barn som för närvarande befinner sig under sämsta levnadsvillkor".

 

quinta

Medhane Alem (Världens frälsare) katedral i Addis Abeba. Foto: Tarja Salmi-Jacobson

I mer än 1700 år har den etiopiska grenen av kristendomen varit landets statsreligion som administrerades av det koptiska patriarkatets huvudsäte i Alexandria fram till 1959. Då fick den etiopiska ortodoxa kyrkan ett eget patriarkat. Med islams utbredning i Afrika har Etiopien genom århundraden fått hålla stånd mot islams påverkan vilket ytterligare förstärkt dess unika särprägel på hela kontinenten. Etiopien är dessutom det enda landet i Afrika där kristendomen inte är ett kolonialt arv.

Det är också den äldsta självständiga staten i Afrika. Italien hade koloniserat grannlandet Eritrea 1890, men i ett försök att kolonisera också Etiopien led de italienska trupperna ett förkrossande nederlag 1896. Dock fick Mussolini före andra världskriget för sig att återupprätta Italiens skamfilade heder från dess tidigare förlust och ockuperade Etiopien under fem år från 1936 till 1941. Med Storbritanniens hjälp kastades de italienska fasciststyrkorna ut ur landet och man återinstallerade det feodala kejsardömet med Haile Selassie på tronen. Kejsaren avsattes 1974 genom en kommunistisk militärkupp och landet fick ett afrostalinistiskt styre och all mark förstatligades. Den etiopisk-ortodoxa kyrkan förlorade sin ställning som statskyrka och blev jämställd med landets övriga religiösa samfund.

Även denna regim störtades och landet styrdes 1991–2012 av en enväldig premiärminister trots att landet är en federal republik som administreras av två privilegierade städer och nio autonoma etniska regioner (EPRDF). Hans efterträdare Hailemariam Desalegn är vatteningenjör och (som en kuriositet) har studerat bl.a. i Finland där han tog magisterexamen på Tammerfors tekniska universitet.

Etiopien har inte längre någon statsreligion sen 1974, men majoriteten av Etiopiens 98 miljoner invånare är kristna (en tredjedel är sunnimuslimer). Landets kultur är starkt knuten till dess gammaltestamentliga historia och den etiopisk-ortodoxa kyrkans särprägel och föreställningsvärld som också ges i uttryck inom klassisk litteratur, bildkonst, arkitektur och sakral musik.

Tarja Salmi-Jacobson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

En fåfängans marknad, ändå nödvändig

En fåfängans marknad, ändå nödvändig Tidningen Kulturens Guido Zeccola besöker oskuldsfullt Göteborgs bokmässa, diskuterar italienska kungahus med en Bernadotte och lyssnar till Edenborgs obscena predikningar. Jag hade aldrig varit på bokmässan ...

Av: Tidningen Kulturen | Kulturreportage | 28 september, 2006

Den gamla hyttan, ett bedagat kulturslott svept i minnets digitaliserade klichéer. Det sceniska…

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Benny Holmberg | Reportage om scenkonst | 08 september, 2013

Litteraturen och verkligheten. Altstadt, Linderborg och Lundberg

Verkligheten kan ibland vara besvärlig. Kristdemokraternas ledare talade för några år sedan om 'verklighetens folk' och försökte genom denna definition hopfogad som en sanningsägande metafor ta fram en opinion som ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 26 april, 2013

Är Kolumbusdagen värd att firas?

Världen våndas under deras förtryck som vill den väl (Rabindranath Tagore) Kolumbusdagen firas i USA sedan år 1937 den andra måndagen i oktober till minne av Kristoffer Kolumbus ankomst till Amerika ...

Av: Nina Michael | Reportage om politik & samhälle | 12 oktober, 2013

Tidens heliga fullbordan

Oavsett i vilken grad vi är medvetna om det så är vår egen person i sin djupaste identitet formad av det mysterium som utgör "det historiska". Historien låter sig inte ...

Av: Simon Henriksson | Essäer om religionen | 15 mars, 2010

Veckan från hyllan. Vecka 16-2013

Margret Thatcher har gått bort. Tillräckligt mycket har redan sagts om henne från olika håll, beroende på de egna ideologiska preferenserna, jag har just ingenting att tillägga. Men kan inte ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 13 april, 2013

Schamanen, författaren och poeten Ailo Gaup är död

När människor dör försvinner kontakten med dem på ett världsligt plan. Sorg och en stor känsla av förlust tar över. Alla bär minnen som de inte riktigt vet hur de ...

Av: Katrin Nordgren | Övriga porträtt | 30 september, 2014

Tjugotalets New York: smuggelsprit på speak-easies

”Kräftor kräva dessa drycker” stod det med en fyndig allitteration på en affisch där en barsk Albert Engström gav sig in i kampanjen kring ett rusdrycksförbud i Sverige 1922. Som ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 27 april, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts