Vilket språk talar Gud? — om bibelns väg till Sverige

Fader war i himiriki hælecht hauis thit namn. til kom os thit rike. warde thin wili hær i iordhriki swa sum han warder i himiriki. wart daglict brød gif os ...

Av: Thomas Notini | 11 mars, 2013
Essäer om religionen

Chimos Vänkväll firar 10 år den tionde september

På lördag fyller en av Stockholms, kanske Sveriges mest unika kulturklubbar tio år. Den heter Chimos Vänkväll och håller till på biografen Tellus i Midsommarkranen i södra Stockholm. Där har ...

Av: Frippe Nilsson | 08 september, 2011
Allmänna reportage

Vyn är densamma av Einar Askestad

Författare med åtta böcker utgivna inklusive novellsamlingen ”Frånfällen”, hösten 2010, som den senaste, född i Kalix av österrikisk mor och norsk far, uppvuxen i Portugal, Spanien, Österrike och Sverige. Efter ...

Av: Einar Askestad | 24 oktober, 2011
Utopiska geografier

Tillblivelseakter - möte, uppbrott och samtidighet i Joan Mirós måleri

TEMA KONST   ”In the work of art, paths are laid out for the beholder’s eye, which gropes like a grazing beast […]. The pictorial work springs from movement, it is ...

Av: Jonas Lindahl | 10 mars, 2008
Essäer om konst

Marknadstorget Rynek i Gamla stan. Foto: Johan Werkmäster

Wroclaw – Europas kulturhuvudstad 2016



”Wroclaw har en historia att berätta, en historia som är ovanlig, tragisk och fängslande.” Så står det att läsa i inledningen till en 140 sidor tjock broschyr som presenterar vad som ska ske när denna centralort i landskapet Nedre Schlesien i sydvästra delen av Polen blir Europas kulturhuvudstad 2016.

Dvärgar i Wroclaw. Foto: Johan Werkmäster

Dvärgar i Wroclaw. Foto: Johan Werkmäster

Wroclaw heter Breslau på tyska och var en gång i tiden Tysklands tredje största stad efter Berlin och Hamburg.
Det nya konserthuset. Foto: Johan Werkmäster

Det nya konserthuset. Foto: Johan Werkmäster

Annons:

Wroclaw heter Breslau på tyska och var en gång i tiden Tysklands tredje största stad efter Berlin och Hamburg. De judar och polacker som levde där försvann under nazitiden; de flydde, fördrevs, mördades eller sändes till koncentrationsläger. Staden låg för långt österut för att i nämnvärd omfattning skadas av de allierades bombanfall. Men Breslau kom ändå att till stora delar ödeläggas våren 1945 under den sovjetiska arméns slutoffensiv. De flesta invånarna hade då redan flytt men kvar fanns cirka 200 000 människor i en belägrad stad som efter hårda strider tvingades kapitulera i början av maj.

I samband med krigsslutet ritades den europeiska kartan om. Breslau blev Wroclaw, en del av Polen. Kvarvarande befolkning deporterades till Tyskland. Polens östra delar annekterades av Sovjetunionen och invånarna där tvångsförflyttades västerut. Majoriteten av polackerna i Lwów (nuvarande Lviv i Ukraina) fick flytta in i tomma hus i spökstaden Wroclaw. Där skulle vilsna, ofta skräckslagna människor med rötter i en helt annan trakt finna en ny framtid och skapa sig en ny kultur. Vilket de faktiskt lyckades med.

Idag är Wroclaw en ganska välmående stad, Polens fjärde största med drygt 630 000 invånare, belägen i ett slättlandskap där floden Oder förgrenar sig i ett antal bifloder som omsluter de tolv öarna – förbundna med bortåt 130 broar – som staden består av. Visst finns spår av andra världskriget kvar men större delen av centrum har byggts upp igen och nära nog återställts till ursprungligt skick. Det gäller inte minst det gigantiska marknadstorget Rynek i Gamla stan, med rådhuset från 1200-talet i dess mitt, omgivet av medeltida köpmanshus som vänder färggranna gavlar mot det, speciellt på kvällstid, intensiva folklivet på torget.

Det finns gott om vackra kyrkor och andra pampiga byggnader i staden men som tillfällig besökare får man inte missa att också rikta blicken neråt, mot marknivån där små dvärgar eller tomtar, krasnale, huserar. De är ett slags hyllning till den underjordiska, anarkistiska organisationen Det orange alternativet som bildades i Wroclaw på 1980-talet under den kommunistiska eran och som på olika sätt protesterade mot regimen och uppmuntrade till civil olydnad. Deras symbol var en dvärg som graffitiartister ofta målade på väggar där regimkritiska texter hade utplånats.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

en av stadens många broar Foto Johan Werkmäster

En av stadens många broar. Foto: Johan Werkmäster

Under det senaste decenniet har dvärgarna – skapade av olika konstnärer – i accelerande hastighet återkommit på stadens gator, numera vanligtvis i form av ett par decimeter höga mässingsvättar som i skilda skepnader dyker upp på alla möjliga platser, de flesta av dem i Gamla stan. Idag finns det i Wroclaw flera hundra gnomer, vilka har blivit en av stadens största turistattraktioner. På turistbyrån finns speciella broschyrer med kartor för den som vill följa i det gåtfulla folkets spår.

Tillströmningen av utländska turister har ökat markant under de senaste åren. Europamästerskapen i fotboll 2012 arrangerades gemensamt av Polen och Ukraina i tolv olika städer och Wroclaw var en av dem. Och flygplatsen har blivit ett nav för lågprisbolagen Ryanair och Wizz Air.

Och nu ska alltså Wroclaw – tillsammans med San Sebastián i spanska Baskien – bli Europas kulturhuvudstad 2016. Det nybyggda, i september invigda konserthuset kommer att spela en huvudroll men mångt och mycket av den kreativa kraften får också sitt utlopp annorstädes – på gator och torg, broar och vatten, bakgårdar och gångtunnlar, teatrar och gallerier.

Programmet (som kan laddas ner på webbplatsen wroclaw2016.pl) omfattar cirka 250 evenemang uppdelade på åtta huvudkategorier: arkitektur, film, litteratur, musik, opera, performance, bildkonst och teater. Startskottet går under helgen 15-17 januari då kulturhuvudstadsåret invigs med pompa och ståt.

Vid en första snabb genombläddring av det digra programmet drabbas jag av en sorts uppgiven vilsenhetskänsla. Hur ska man kunna välja och vraka bland allt som bjuds? Antagligen bör man bara resa till Wroclaw några dagar och ta del av det som går av stapeln just då.

Kanske kan första maj vara ett bra datum. Då är det, för trettonde året i rad, dags för Thanks Jimi Festival, en hyllning till Jimi Hendrix. Höjdpunkten är när tusentals gitarrister – tillresta från hela Europa, amatörer och professionella, unga och gamla – samlas för att tillsammans spela Jimi Hendrix genombrottslåt "Hey Joe". 2014 deltog 7344 gitarrister, ett toppresultat som finns med i Guinness Rekordbok. Men 2016, under kulturhuvudstadsåret, hoppas man förstås att än fler gitarrister ska vallfärda till detta lika spektakulära som egendomliga arrangemang. Om inte annat så för att njuta av Wroclaws speciella atmosfär.

Johan Werkmäster

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

dagen efter orden del 2

               

Av: Bröderna Blomqvist | Kulturen strippar | 20 april, 2012

Köpenhamnskan. Foto-collage:  Cavefors

Mitt möte med en köpenhamnska

I samband med invigningen av Öresundsbron för åtskilliga år sedan, skrevs det i Malmötidningarna många artiklar om det nordeuropeiska broderfolket, med betoning på bröder, på andra sidan Øresund. Vad jag ...

Av: Bo I. Cavefors | Kulturreportage | 14 september, 2015

Marcus Myrbäck

Den kristna erfarenheten

Idag är det en återkommande tanke att religiös utövning är en för individen privatsak, någonting som sker inom den enskilda människan, som inte låter sig definieras av någon annan eller ...

Av: Marcus Myrbäck | Gästkrönikör | 28 februari, 2017

Inge Schiöler – Den västsvenske färglyrikern

Stränderna stiger i evig renhet ner pärlemorsvala av sandsom i var skiftande minsta skärva serspeglat himmelens land. Mångfald, enhet är stigen ingen går,ljus som bretts ut av en handsom allt att tyda ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 09 januari, 2013

En svensk antisemitisk historia

Boken Lurifaxiana tillhör de råaste antisemitiska texter som publicerats på svenska. Med titeln Lurifaxiana ville författaren säga att boken handlade om lurifaxarna, det vill säga judarna. Det var inte skämtsamt ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om samhället | 16 februari, 2009

Adonis - en världspoet

Adonis - en världspoet   Den numera i många länder välkände syrisk-libanesiske poeten Adonis kan närmast kallas en världspoet. Adonis, pseudonym för Ali Ahmad Said Esber, är född i Syrien men har ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 12 oktober, 2006

Gabriela Melinescu reser hem

”Hemma utomlands” ( 2003) Den rumänskfödda författaren Gabriela Melinescu. går omkring i Stockholm, promenerar, sitter i Kungsträdgården och betraktar statyn av Karl XII, som får ett positivt porträtt (invandrarkungen). Man firar ...

Av: Mats Myrstener | Litteraturens porträtt | 15 november, 2012

Andlig fattigdom i en rik värld

Människan är det enda djur som har tråkigt  (Erich Fromm) Den tysk-amerikanska psykoanalytikern, sociologen och filosofen Erich Fromm (1900-1980) har i sin moderna klassiker Att ha eller att vara? (2006) beskrivit ...

Av: Nina Michael | Essäer | 01 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.