Japansk, expressiv seriekultur i Sverige

Manga är ett intressant fenomen. Det handlar om en import från Japan, som hos oss i första hand tilltalar barn och ungdom. I Japan lär manga vara långt mycket mer ...

Av: Bertil Falk | 20 februari, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Kim Larsson - SS/opiat/ambientia

Kim Larsson bor i Stockholm och är redaktör på nättidskriften Eremonaut, sjösatt 2010. Hans har tidigare studerat teatervetenskap, litteraturvetenskap och filmvetenskap, och är fil. mag. med filmvetenskap som huvudämne. De motvilligt ...

Av: Kim Larsson | 18 juni, 2012
Utopiska geografier

Ernst Rydén. Dikter

Jag heter Ernst Rydén, 21 år gammal. Jag flyttade nyss från Stockholm till Lund. Mitt skrivande uppstod i skolbänken på tråkiga lektioner, det såg bättre ut att stirra in i ...

Av: Ernst Rydén | 07 april, 2014
Utopiska geografier

Regissör Elisabet Ljungar, Gabriel Souvanen (Jean-Martin Charcot) och Charlotta Larsson (Blanche Wittman) Foto: Göran Jarmar

En annalkande urpremiär: intervju med operaregissören Elisabet Ljungar

Norrlandsoperans uruppförande av den nyskrivna operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe och regisserad av Elisabet Ljungar, närmar sig. Amanda Lodding ringde upp Elisabet för en pratstund om ...

Av: Amanda Lodding | 24 september, 2014
Musikens porträtt

Marknadstorget Rynek i Gamla stan. Foto: Johan Werkmäster

Wroclaw – Europas kulturhuvudstad 2016



”Wroclaw har en historia att berätta, en historia som är ovanlig, tragisk och fängslande.” Så står det att läsa i inledningen till en 140 sidor tjock broschyr som presenterar vad som ska ske när denna centralort i landskapet Nedre Schlesien i sydvästra delen av Polen blir Europas kulturhuvudstad 2016.

Dvärgar i Wroclaw. Foto: Johan Werkmäster

Dvärgar i Wroclaw. Foto: Johan Werkmäster

Wroclaw heter Breslau på tyska och var en gång i tiden Tysklands tredje största stad efter Berlin och Hamburg.
Det nya konserthuset. Foto: Johan Werkmäster

Det nya konserthuset. Foto: Johan Werkmäster

Annons:

Wroclaw heter Breslau på tyska och var en gång i tiden Tysklands tredje största stad efter Berlin och Hamburg. De judar och polacker som levde där försvann under nazitiden; de flydde, fördrevs, mördades eller sändes till koncentrationsläger. Staden låg för långt österut för att i nämnvärd omfattning skadas av de allierades bombanfall. Men Breslau kom ändå att till stora delar ödeläggas våren 1945 under den sovjetiska arméns slutoffensiv. De flesta invånarna hade då redan flytt men kvar fanns cirka 200 000 människor i en belägrad stad som efter hårda strider tvingades kapitulera i början av maj.

I samband med krigsslutet ritades den europeiska kartan om. Breslau blev Wroclaw, en del av Polen. Kvarvarande befolkning deporterades till Tyskland. Polens östra delar annekterades av Sovjetunionen och invånarna där tvångsförflyttades västerut. Majoriteten av polackerna i Lwów (nuvarande Lviv i Ukraina) fick flytta in i tomma hus i spökstaden Wroclaw. Där skulle vilsna, ofta skräckslagna människor med rötter i en helt annan trakt finna en ny framtid och skapa sig en ny kultur. Vilket de faktiskt lyckades med.

Idag är Wroclaw en ganska välmående stad, Polens fjärde största med drygt 630 000 invånare, belägen i ett slättlandskap där floden Oder förgrenar sig i ett antal bifloder som omsluter de tolv öarna – förbundna med bortåt 130 broar – som staden består av. Visst finns spår av andra världskriget kvar men större delen av centrum har byggts upp igen och nära nog återställts till ursprungligt skick. Det gäller inte minst det gigantiska marknadstorget Rynek i Gamla stan, med rådhuset från 1200-talet i dess mitt, omgivet av medeltida köpmanshus som vänder färggranna gavlar mot det, speciellt på kvällstid, intensiva folklivet på torget.

Det finns gott om vackra kyrkor och andra pampiga byggnader i staden men som tillfällig besökare får man inte missa att också rikta blicken neråt, mot marknivån där små dvärgar eller tomtar, krasnale, huserar. De är ett slags hyllning till den underjordiska, anarkistiska organisationen Det orange alternativet som bildades i Wroclaw på 1980-talet under den kommunistiska eran och som på olika sätt protesterade mot regimen och uppmuntrade till civil olydnad. Deras symbol var en dvärg som graffitiartister ofta målade på väggar där regimkritiska texter hade utplånats.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

en av stadens många broar Foto Johan Werkmäster

En av stadens många broar. Foto: Johan Werkmäster

Under det senaste decenniet har dvärgarna – skapade av olika konstnärer – i accelerande hastighet återkommit på stadens gator, numera vanligtvis i form av ett par decimeter höga mässingsvättar som i skilda skepnader dyker upp på alla möjliga platser, de flesta av dem i Gamla stan. Idag finns det i Wroclaw flera hundra gnomer, vilka har blivit en av stadens största turistattraktioner. På turistbyrån finns speciella broschyrer med kartor för den som vill följa i det gåtfulla folkets spår.

Tillströmningen av utländska turister har ökat markant under de senaste åren. Europamästerskapen i fotboll 2012 arrangerades gemensamt av Polen och Ukraina i tolv olika städer och Wroclaw var en av dem. Och flygplatsen har blivit ett nav för lågprisbolagen Ryanair och Wizz Air.

Och nu ska alltså Wroclaw – tillsammans med San Sebastián i spanska Baskien – bli Europas kulturhuvudstad 2016. Det nybyggda, i september invigda konserthuset kommer att spela en huvudroll men mångt och mycket av den kreativa kraften får också sitt utlopp annorstädes – på gator och torg, broar och vatten, bakgårdar och gångtunnlar, teatrar och gallerier.

Programmet (som kan laddas ner på webbplatsen wroclaw2016.pl) omfattar cirka 250 evenemang uppdelade på åtta huvudkategorier: arkitektur, film, litteratur, musik, opera, performance, bildkonst och teater. Startskottet går under helgen 15-17 januari då kulturhuvudstadsåret invigs med pompa och ståt.

Vid en första snabb genombläddring av det digra programmet drabbas jag av en sorts uppgiven vilsenhetskänsla. Hur ska man kunna välja och vraka bland allt som bjuds? Antagligen bör man bara resa till Wroclaw några dagar och ta del av det som går av stapeln just då.

Kanske kan första maj vara ett bra datum. Då är det, för trettonde året i rad, dags för Thanks Jimi Festival, en hyllning till Jimi Hendrix. Höjdpunkten är när tusentals gitarrister – tillresta från hela Europa, amatörer och professionella, unga och gamla – samlas för att tillsammans spela Jimi Hendrix genombrottslåt "Hey Joe". 2014 deltog 7344 gitarrister, ett toppresultat som finns med i Guinness Rekordbok. Men 2016, under kulturhuvudstadsåret, hoppas man förstås att än fler gitarrister ska vallfärda till detta lika spektakulära som egendomliga arrangemang. Om inte annat så för att njuta av Wroclaws speciella atmosfär.

Johan Werkmäster

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Jag njuter av ljudet ner en el-maskin dividerar (beaktat, men återbruka?

Knappt kunnat sova den här veckan. Varit så orolig. Sett hemska bilder framför mig och även nattmara där mina skrivmaskinsvalser slungas ut i trafikkaoset och strittat rakt in som kilar ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 22 april, 2013

Mystika djup ”I denna ljuva sommartid”

Paul Gerhardt, tysk diktare, lärare och präst."I denna ljuva sommartid" är hans mest sjungna psalm: Paul Gerhardt är namnet på det tyska språkområdets 1600-talsdiktare framför andra. Under 2008 firades fyrahundraårsjubiléet ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om litteratur & böcker | 19 oktober, 2008

Paradoxer och ortodoxer inom svensk lärarutbildning

Anders Zorn Då lärarutbildningen är ett brinnande ämne för närvarande, kunde det vara intressant med några inblickar i denna utifrån ett lärarperspektiv. Jag ska här dra nytta av Tidningen Kulturens obundna ...

Av: Hans Färnlöf, docent | Essäer om samhället | 21 april, 2008

Melker Garay. Foto: Gian-Luca Rossetti

Melker Garay. Gud finns bortom Gud.

Melker Garay är en mångfacetterad författare som Tidningen Kulturen har bland sina medarbetare. I allt från filosofiska berättelser till hyllade novellsamlingar har Melker Garay, född 1966 i Chile och boende ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 12 augusti, 2015

En intervju med Aija Terauda

Många europeiska skådespelerskor har prövat lyckan i Hollywood, men ofta (med undantag möjligen av Marlene Dietrich och Greta Garbo) har de blivit kända för vissa stereotypiska roller. De mest kända ...

Av: Roberto Fogelberg | Filmens porträtt | 21 augusti, 2011

Elsa Grave och grabbarna Om poetissors plats bland kulturens alfahannar

De berömde henne, åtminstone enligt vissa baksidestexter. Olof Lagerkrantz, poet och DNs kulturredaktör; Karl Vennberg, poet och Aftonbladets kulturredaktör. Elsa Grave var, enligt den elitistiska jargongen, ”betydande”. Detta var under ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 26 november, 2013

Frida Andersson, ”Ett hjärta av guld”. Foto och grafik: Julia Ingo.

Intervju: Frida Andersson

En och annan finlandssvensk artist, skådespelare eller annan kulturarbetare söker sig till Sverige, kanske främst för att nå en större publik. En av dem är sångerskan och låtskrivaren Frida Andersson.

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 25 april, 2016

Jonas Wessel: Ett meddelande från prinsessan Månuggla

  … med grön hud för 800 år sedan. Deras kroppsvätskor kan producera halvrasavkommor … i kosmos. Mörk är mockan som mejar ner … som en skörd. Var hälsade. Jag är ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 23 september, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.