Shaw´s corner Foto Ivo Holmqvist

Engelska mil 1: Shaw´s Corner

Den andra bok som Jan Olof Olsson-Jolo gav ut efter debuten med ”Kungens Köpenhamn” hette ”Engelska mil” och var illustrerad av Birger Lundqvist. Omslaget är vackert, med kåsörens och ...

Av: Ivo Holmqvist | 03 augusti, 2016
Resereportage

Liv som inte förtjänar att leva

From the viewpoint of racism, there is no exterior there are no people on the outside. There are only people who should be like us and whose crime is not ...

Av: Kristian Pella | 24 juni, 2011
Agora - filosofiska essäer

Über allen Gipfeln

Kopparstick av Evert A Duyckinick. Über allen Gipfeln Über allen Gipfeln ist Ruh, in allen Wipfeln spürest du kaum einen Hauch; die Vögelein schweigen im Walde. Warte nur, balde ruhest du auch. – Johann Wolfgang von Goethe

Av: Karl-Gösta Engquist | 13 november, 2007
Utopiska geografier

På jakt efter Don Quijote

Alcalá de Henares - en behaglig och vacker stad belägen tre mil öster om Madrid - är känd för åtminstone tre saker: storkarna, universitetet och Cervantes. Ett hundratal storkpar lever ...

Av: Johan Werkmäster | 18 oktober, 2010
Kulturreportage

Hämta andan och anden i Wien



Wien HeldenplatzWienarna hämtar andan på söndagarna. Efter en veckas hård stress är det en utmärkt idé. På Heldenplatz möts lokalbefolkningen och turisterna som med kameror på magen eller mobiltelefoner i händerna flockas kring de vackra byggnaderna.

På denna historietyngda plats spelar ungdomar jojo-tennis mitt på den bilfria gatan. Här samsas de med Fiaker, de hästdroskor som forslar nyfinka turister runt Ringstrasse och in i de centrala delarna av Wien. Hästarnas ögon omgärdas av skydd, så att de inte besväras för mycket av den mobila omgivningen. Några grabbar i 20-årsåldern blåser upp gigantiska luftbubblor som de låter sväva fritt och sedan försvinna upp i skyn, där de så småningom upplöses i intet. Såväl barnens som de vuxnas ögon iakttar skeendet med spänning. Med nackarna sträckta upp mot skyn njuter de av skådespelet.

På gräsmattan spelar några ungdomar en fotbollsmatch. Åskådarna sitter bredvid på sina medhavda filtar och hejar på. På kaféet invid porten till Michaelerportalen serveras kaffe av alla de olika sorterna som Wien är så berömt för, ”kleine und grosse Schwarze oder Braune, Capuccino, Espresso”, därtill allehanda bakverk som Apfelstrudel, Topfenstrudel, Milchrahmstrudel, Sachertorte.

Inga rop, inga skrik förekommer, inga hårda uppmaningar om allt som man annars brukar få skäll och böter för, det myckna som är otillåtet i denna kulturstad: ”förbud att beträda gräsmattan, förbud för hundar, förbud att skräpa ned, förbjuden genomgång…”. Det känns som om alla har kommit överens om söndagsfriden.

SåpbubblorJag går in genom Michaelertor. Själva kupolen är på insidan täckt av ett nät, så att duvorna inte flyger upp och förgås i kopparkupolen. En violinist spelar passande nog en solokonsert av Mozart, eftersom det är här som allt det som turisterna har kommit till Wien för att se och höra erbjuds och presenteras med hjälp av biljettförsäljare iklädda tidstrogna 1700-talskläder.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Över huvudtaget kramar man musten ur den dåtida stackars Mozart. Man visar upp allt som finns bevarat och mer därtill. Guidningar i hans lägenhet i Mozarthaus på Domgasse 5, Mozartkonserter fyra gånger i veckan året runt i Musikvereins gyllene sal och i Brahms-salen. Konserter på slott Schönbrunn med orkesterns medlemmar utspökade i tidstrogna kläder, Mozart-Requiem i Karlskirche och i många andra kyrkor i Wien. Allt samtidigt. Dessutom spelas Mozartoperor dagligen i Wiens många operahus; på Staatsoper, Volksoper, Kammeroper, Theater an der Wien.

Hur många Mozartorkestrar och ensembles det finns i Wien och i Österrike, vet jag faktiskt inte. För att inte tala om biljettpriserna som varierar mellan 12 och 250 Euro. Undrar vad Mozart skulle sagt om detta. Annat vad det på hans tid, då var han inte mycket värd, minsann!

I Österrike stadgas söndagsstängt i butiker och affärer. Glömmer man att köpa mjölk senast klockan 18.00 eller 19.00 på en lördag, får man klara sig utan sådan ända tills kommande måndagsmorgon klockan sju. En gång dristade jag mig till att fråga slaktaren när han skulle börja hålla affären öppen på söndagar och han röt ilsket åt mig och kastade nästan ut mig. ”Hur kunde jag föreslå en sådan människofientlig idé?”

Däremot är alla museer och utställningar öppna en dag som denna. På Albertina visas fram till januari 2014 en omfattande utställning med omkring 160 verk av Henri Matisse och Fauves, vars bilder numera räknas bland pionjärerna inom Modernismen. Dessutom visas verk av André Derain, Maurice de Vlaminck, Georges Braque och Kees van Dongen.

Wien AlbertinaHenri Matisse var ledaren och gav röst åt de så kallade ”vilddjuren” Fauves. År 1905 sörjde han och hans grupp för stor uppmärksamhet på ”salon d'Automnen”, den 3:e höstsalongen i Paris. Deras bilder röt bokstavligen från väggarna. Publiken var chockad av de våldsamma, till synes snabbt utförda penseldragen och de färgglada, intensivt lysande färgerna. Motiven var irrelevanta, det som verkligen betydde något var själva uttrycket.

Matisse målade med stora färgkontraster i rött - grönt och blått – orange. Enligt hans konstuppfattning skulle inte realiteten i sig vara viktig, inte det synbara, utan verket skulle avspegla konstnärens upplevelse av det sedda.

Raoul Dufy och Albert Marquet målade i signalfärger och modellerade kvinnokroppar i lera och göt i brons. Deras förebilder var afrikanska skulpturer.

Förutom de berömda målningarna visar utställningen också konstnärernas teckningar, bronsstatyetter, keramik- och stenskulpturer.

Fauvismen varade i tre år, mellan 1905 – 1908, men anses ändå vara 1900-talets första avantgardistiska och avgörande rörelse. Den hade epokgörande betydelse för utvecklingen av Modernismen. Efter 1909 skingrades medlemmarna i Fauves och gick sina egna vägar:

André Derain reste till London målade sina känslor för och intryck av Hyde Park, Themsen, Waterloo Bridge, London Bridge och Big Ben i lysande färger. Han arbetade även med skulpturer i trä och sten.

Georges Braques måleri utvecklades också. Han blev nyfiken på geometrin, studerade perspektiv och ljuseffekter under några år, förminskade arkitektoniska strukturer till geometriska figurer och fann en ny passion. År 1908 började han att samarbeta med Pablo Picasso, som liksom han själv var influerad av Paul Cézannes måleri. Resultatet blev kubismen. De två konstnärerna arbetade sida vid sida med olika målningar med komplexa mönster och mångfacetterade former med hjälp av monokromatiska färger.

Holländaren Kees van Dongen målade kvinnoakter och cirkusmotiv med grova häftiga penseldrag och intensiva färger i vågade kontraster.

Wien FlanörerAlbert Marquet återgick till impressionismen, han började måla i rena färger med en reserverad, linjär stil. På grund av hans många resor blev hamnarna ett viktigt ämne i Marquets konstnärskap. Målningarna av hamnarna i Neapel, Hamburg, Marseille, Rouen och Le Havre och i Venedig, skildrar ljusreflektioner på vattenytan. Han målade också utsikten över Seine i Paris vid olika tider på dygnet och under olika årstider. Verken avslöjar konstnärens förkärlek för en grå, dimmig eller regnig atmosfär, som han lyfter fram genom att på ett imponerande sätt applicera en tunn ljus nyans av grått och svart över vattenytan.

Maurice de Vlaminck fortsatte med sina starka färger, men han kom också att ägna sig åt afrikansk exotism i form av skulpturer, masker och relikfigurer, något som Picasso uppmärksammade och inspirerades av.

Henri Matisse kom att ägna sig åt teckningar och skulpturer av kvinnoakter. Även han stod under starkt inflytande av Paul Cézanne. Istället för att beakta anatomiska regler och verkliga proportioner inspirerades han av afrikanska skulpturer. Hans skulpterade svarta kvinnokroppars hud liknar mest ormens oregelbundna skinnstruktur.

En annan utställning på Albertina som väcker mitt intresse är ”Dreaming Russia”- rysk, nykter, samhällskritisk nutidskonst i form av måleri, fotografi och installation. Verken handlar om Rysslands förflutna, låter bilder och händelser uppstå i betraktarens ögon och formulerar förhoppningar, drömmar och framtidsvisioner. Många verk sägs ironisera typiskt ryska klichéer, men frågan är om de inte är allmängiltiga.

Här uppmärksammas ryssen Sergey Shestakovs verk om Tjernobyl ”Reise in die Zukunft” (Resa till framtiden), där han visar en nallebjörn som sitter lutad mot fönstret på en fönsterkarm, värmeelementet under nallebjörnen är nästan sönderrostat och brunaktigt liksom allt annat runt omkring. Jag tänker på framtiden och ryser.

En socialkritisk installation av ukrainaren Sergey Bratkov visar en stor gyllene slant i form av en fullmåne som sägs bringa oss allt här i världen: kärlek, lycka, skönhet, perfekt utseende… Allt tros kunna köpas för pengar.

En vanlig söndag i Wien. Jag styr stegen hemåt. Upplyft men samtidigt fylld av många nya tankar och intryck.

 

Lilian O. Montmar
Foto: Mats Olofsson
http://home.swipnet.se/Alerta

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Jonas Wessel. Embryots iakttagelser

Far har imponerande ärr efter cykelolyckan, som skedde i alléns dystra dunkel. I fallet sprack en luktflaska av kristall och man meddelar om tidssjukdomar via telefon från Marrakech. Far avfärdar det som efemära fenomen och förgyller ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 16 december, 2013

Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 11 juni, 2013

Knut Hamsun porträtterad av  Alfredo Andersen

Randanmärkningar om glädjens villkor. Del 1

Om det inte finns glädje i människolivet är det inte mycket värt. Det är då knappast mödan värt att sträva vidare. Den som inte vet vad glädje är kan inte ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 19 augusti, 2017

Burroughsparasiten

”Every man has inside himself a parasitic being who is acting not at all to his advantage.”– William S. Burroughs  Jag ser dig i din Brooks Brothers-kostym med väst, din blårandiga ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 14 april, 2013

Frost

Märkligt det, vad det nu kan benämnas som, kännas som, vara eller förnimmas som. Det som fyller upp en tomhet, det som ständigt är, när inget finns att ta på ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 04 mars, 2014

Gustav Holm, tredje från vänster  i Qaqortoq, Greenland, år 1894

Min farfar var aldrig på Svalbard

När jag ser den svenska sångerskan Tove Styrke som går omkring i de övergivna skolsalarna, de ödsliga korridorerna och den tömda simbassängen i musikvideon till låten Borderline så kommer jag ...

Av: Mathias Jansson | Kulturreportage | 19 juni, 2016

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 01 Maj, 2017

Dansk humor enligt redaktören Claus Christensen

Bäste Claus Christensen, Tack för länken till din artikel om filmkaraktären Zelko och om undertecknad. Den verkar vara åtminstone 8 månader gammal och jag undrar varför du inte bekantade mig med den ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 02 april, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.