Svenska sällsamheter

Vårt lands tidigaste ”skräcktanter” lyfts fram i antologin Skymningstankar och nattvakor (Aleph bokförlag, 2014) med underrubriken Svenska sällsamheter 1 under Rickard Berghorns redaktörskap; han har gjort urvalet och presenterar författarna ...

Av: Bertil Falk | 21 maj, 2014
Essäer

Rettferdigheten

Forord Platon var opptatt av spørsmålet om rettferdighet. Grovt sagt kan en uttrykke dette spørsmålet slik. For det første, at det er om lederens intellektuelle, etiske og sosiale egenskaper, det vil ...

Av: Thor Olav Olsen | 01 december, 2014
Agora - filosofiska essäer

Språk, tidsuppfattning och historietänkande i bäcken som flyter förbi. Intervju med Kim Thúy

När den kanadensiska debutanten Kim Thúy för ett litet tag sedan besökte Sverige för lanseringen av boken Ru, en fragmenterade minnesbild över en immigrants och en flyktings livsbana, träffade Tidningen ...

Av: Anna Nyman | 02 maj, 2011
Litteraturens porträtt

I New York med E.B White

E.B Whites som ung I min hyresvärdinnas bokhylla hittar jag en tunn bok, knappt tjockare än ett flygpostbrev, E.B Whites "Here is New York". Mitt ressällskap har gett sig iväg på ...

Av: Anette Kindahl | 11 oktober, 2009
Resereportage

Det sicilianska bröllopet



Vi startar från Palermo tidigt på eftermiddagen- Men har du en lämplig klänning? frågar min kusin misstänksamt.

Mina sicilianska kusiner, har blivit bjudna till ett bröllop och vänligt nog har de bestämt sig för att ta mig med, deras svenska kusin, som just anlänt från de djupa skogarna i norr. Att gå till ett bröllop i Italien utan “de rätta” kläderna, “de rätta” skorna och “den rätta” väskan är en dödssynd. Gästerna på bröllop är alltid klädda oklanderligt. De är sublima i sin perfektion, det närmaste man kan komma gudomligheten.

Det är inte bara kläder och accessoarer det handlar om, det är mer än så. De är alla så polerade, släta och väldoftande. Med samma friskhet som en tidig vårmorgon. De är så vackra och förtrollande att man kan bara dö. Detta gäller män, kvinnor, gamlingar och barn. Åldern spelar inte den minsta roll. Lyckligtvis har jag med mig en sidenklänning med små svarta och vita blommor.

Den väger inte mer än två gram, perfekt för att resa med Ryanair, där varje gram räknas. De förlovade är från Palermo och bor i samma hus som mina kusiner. Bröllopsparet bor på översta våningen och min kusin och hennes man på den första.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

ett enormt och stramt palats. Är det en synvilla jag ser?Vi startar från Palermo tidigt på eftermiddagen, i riktning mot naturreservatet -Ficuzzas Skog- i närheten av Corleone. Medan min kusins urgamla lilla röda Fiat segar sig långsamt fram på en kurvig och smal väg, tänker jag på dessa berömda maffioso från Corleone, de olika Riina och Provenzano som i åratal lyckades gömma sig mellan dessa berg, i en bondgård eller till och med i centrala byn. Gömda?

Vi är nu långt borta från kaoset i Palermo, från det påträngande, ständigt, rent av kriminella tutandet av bilister och den ändlösa strömmen av buckliga bilar. Här i bergen börjar vi andas. Vi dyker sakta ner i en levande och vild natur. Plötsligt skymtar på avstånd i all sin ensamhet, ett enormt och stramt palats. Är det en synvilla jag ser?

Den står värdigt framför höga berg, omgiven av skogen.

- Välkommen till " kungliga jaktstugan" uppförd anno 1799 för Ferdinando den förste, kung av de två Sicilierna. Säger min kusin medan han parkerar sin dammiga Fiat.

En riktigt enastående plats att gifta sig på, tänker jag.

 Ferdinando (Antonio Pasquale Giovanni Nepomuceno Serafino Gennaro Benedetto) di Borbone, tog sin tillflykt hit efter förlusten av Neapels kungadöme.

- Han var en okunnig och oförskämd man, ointresserad av statsangelägenheter, säger min kusin.

La sposa (bruden)Jag blir nyfiken och undersöker saken genast på min iPhone. Det visar sig att Ferdinando hade lämnat makten i händerna på sin österrikiska fru Maria Carolina. En kvinna som beskrivs som "mycket ambitiös, hänsynslös, bortskämd, arrogant". Makarna brast ofta ut i våldsamma gräl, som alltid brukade lämnade kungen desperat och deprimerad. Upprepade gånger bad han sin far, kungen av Spanien, att befria honom från denna mardröm. Mardrömmen var hon , Carolina. Hon var inte vacker men sensuell och attraktiv, blek, blond, upplyst och libertin. De två var skamlöst otrogna mot varandra med de många älskare och älskarinnor som det vimlade av i palatset.

Det hade inte gått tre månader sedan Carolinas död, som Ferdinando gifte om sig med sin favorit, den sicilianska hertiginnan Lucia Migliaccio. Bröllopet ägde rum i samma kyrka, utsmyckad i marmor och vita blommor, där vi ska fira bröllopet idag.

Gästerna börjar anlända, alla ser fantastiska ut. Min kusin har på sig sin eviga blåa klänning. En dyr liten sak, som hon burit på alla de bröllop hon varit med på under det senaste decenniet. Det är en blå klänning som lämnar axlarna bara, kompletterad med en förfärlig liten mantel i samma färg. Den passar henne perfekt, särskilt håret med de blonda lockarna. Hennes man är också perfekt. Med en elegant mörk kostym, glänsande hår, ett supertrimmat skägg och, till skillnad från sin fru, omgiven av ett moln av parfym. Vi går in i kyrkan. Den är liten och den fylls snabbt. Bruden och brudgummen kommer sist.

 Hon rör sig långsamt, insvept i en traditionellt vit klänning med släp. Hon har samma sicilianska skönhet som Lucia, svart och tjockt hår, fylliga och mjuka läppar.

Han är kortare, sobert klädd i blått och förhoppningsvis intelligentare än Ferdinando.

Det är faktiskt sant skogen brinnerDet har inte gått en kvart sen ritualens början, när jag ser en människa komma andfådd. Det är en man från byn eftersom han fortfarande har sina arbetskläder på sig. Han ser förvirrad, något bedrövad ut. Han ser sig osäkert omkring men bestämmer sig till slut:

- Skogen brinner! Elden är nära! Skriker han.

En liten skara som är nära ingången går ut mycket snabbt och jag med dom.

Det är faktiskt sant, skogen brinner. Jag förväntar mig att se alla gäster, inklusive brudparet och prästen, springa för livet ut ur kyrkan för att rädda sitt skinn. Lågorna är fortfarande en bit bort, men siroccovinden blåser i vår riktning. Till min stora förvåning, kommer ingen ut. Man kan höra prästens röst inne i kyrkan, han fortsätter ritualen med oförminskad energi.

Detta äktenskap, brand eller icke-brand, måste ske.

Samtidigt kommer brandmännen med tjutande sirener, minst tre enheter. Jag ser dem springa in i skogen med pumpar och brandposter, gulaktiga rökmoln förorenar snabbt atmosfären. Jag återgår lugnt till kyrkan och ser med förundran på dessa människor. Majoriteten av gästerna har stannat på sin plats.

En liten skara som är nära ingången går ut  mycket snabbt och jag med dem.Hade detta hänt i Sverige, resonerar jag, hade alla kommit ut i full galopp och de lokala myndigheterna hade stängt kyrkan och hela palatset av"säkerhetsskäl" !

Men här går allt sin gilla gång och brudgummen kan kyssa bruden. Vigseln är över. Men nu verkar alla ha fruktansvärt bråttom ut. Rädda för elden? Inte en chans. Gästerna vill bara placera sig på de mest strategiska platserna för att fotografera paret och kasta ris på dem.

Det var exakt för ett år sedan som äktenskapet ägde rum, nu väntar de barn.

Jag tänker på Ferdinando och Carolina som fick arton barn tillsammans ... helt andra tider!

 

Nadia Scapoli, text och bilder

 

gäster 

 

mina kusiner framför den kungliga jaktstugan 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Roman Charity och amning i konsten

Den gamla mannen suger girigt på den unga kvinnans fasta bröst. Motivet med sina erotiska undertoner lockade många konstnärer under 1600- och 1700-talet. Peter Paul Rubens målning av Roman Charity ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 23 december, 2014

Rettferdigheten

Forord Platon var opptatt av spørsmålet om rettferdighet. Grovt sagt kan en uttrykke dette spørsmålet slik. For det første, at det er om lederens intellektuelle, etiske og sosiale egenskaper, det vil ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 01 december, 2014

Solidarisk matematik

Åldringsvård är inget uppenbart sexigt ämne. Åldringsvård vilar ofta i medieskugga istället för att synas som en av samhällets stora angelägenheter. Ibland faller ljuset in trots allt. För några år ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 18 maj, 2009

 från Nörrebro i Köpenhamn

Urbanismer eller på den andra sidan av staden

I Paris finns en standardmeter i extra beständigt metall som utgjorde referens till snart sagt allt som skulle mätas i den naturvetenskapliga begynnelsen på 1700-talet.

Av: Jesper Nordström | Essäer om konst | 17 juni, 2016

Lars Lerin – Ständigt aktuell

Att måla är att ”gå i närkamp med ledan”, att ”hålla ångesten stången”, har Lars Lerin sagt i en intervju. Verk av konstnären, en av Nordens främsta akvarellister, har visats ...

Av: Eva-Karin Josefson | Konstens porträtt | 04 september, 2012

World Trade Center 12 april  2001. Foto: Ubcule/Wikipedia

”And the walls came tumbling down…”

I den nya upplagan av Svenska Akademiens ordbok, SAOL, har niotusen obsoleta ord rensats ut för att ge plats åt mängder av nyord, rapporterar Svenska Dagbladet som listar något av ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 12 april, 2015

Boliviansk regissör med avstamp i italiensk neorealism

Intervju med Tonchy Antezana   Radio Bolivia är en före detta förening, men i dag ett aktiebolag för vilket den bolivianske intellektuelle Gabriel Paleque är ansvarig. Radiostationen har en viktig funktion för ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 29 september, 2010

Fødsel og død, livsmening og livstid

Forord Vårt liv i verden begynner med fødselen og ender med døden. Således er hvert enkelt liv tilmålt, skjønt ingen av oss kjenner dagen og timen for vår utgang. I videre ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts