Om strukturene og relasjonene mellom individet, samfunnet og kulturen. Del I

En kortfattet innføring i samfunnsfilosofiske problemstillinger Denne artikkelen er om maktmekanismer, der enkelte av disse er åpne, mens andre virker i det skjulte. For det meste snakker jeg om anonyme strukturer ...

Av: Thor Olav Olsen | 16 januari, 2013
Agora - filosofiska essäer

Nyårsdikt av Percival

JAGUAREN

Av: Percival | 28 december, 2015
Utopiska geografier

Långfredag

långfredagen har alltid fascinerat mig kyrkorna är tomma gud är borta en frånvaro som krossar tungt är tungt, konkret som världens smärta i döden är gud mer närvarande än i sin reella närvaro det är denna icke-närvaro ...

Av: Guido Zeccola | 20 april, 2009
Utopiska geografier

”De dricker energi, kaffe och jobbar”

Det är samtiden jag lyssnar till. I smyg, jag deltar inte, känner inte, vet inte varför ordet ”samtid” pressar fram någon typ av besatthet inom mig. Jag vill berätta om ...

Av: Linda Bönström | 26 april, 2013
Gästkrönikör

Tankar om lyckan av att kunna läsa och skriva



Skolavlutning. Hurra! Hurra! Hurra! Hurra! I sitt nobeltal framhöll 2010-års nobelpristagare i litteratur MarioVargas Llosa värdet av att kunna läsa med följande ord:" Läsningen förvandlade drömmen till liv och livet till dröm, och den gjorde litteraturens universum åtkomligt för den lilla människa som var jag. Min mor berättade att det första jag skrev var fortsättningar på berättelser som jag läste, för att jag var ledsen över att de tog slut eller ville ändra på slutet. Och kanske är det detta som jag har ägnat mig åt i hela mitt liv utan att veta om det: att medan jag själv växte, mognade och åldrades, i tiden förlänga de berättelser som fyllde min barndom med hänförelse och äventyr."

Inte alla vuxna äger den rikedomen. Vi som dagligen sysslar med text har svårt att föreställa oss att leva utan att kunna läsa. Men vart femte grundskolbarn kan inte läsa tillräckligt för att förstå innehållet i en text. Hur ska ett barn och en ung person kunna utvecklas intellektuellt, kunna delta aktivt i samtal om händelser i närområdet och ute i världen utan att kunna läsa? Hur ska en människa kunna förkovra sig och få ett rikare inre liv, kunna tillgodogöra sig kunskap utan att förmå tyda en text? En funktionell analfabet är i underläge och kan lätt bli offer för irrläror och indoktrinering, något som kan bli till stor skada för individen själv och för samhället i övrigt.

Vi lärare har i flera år varnat för att klyftorna i svensk skola ökar allt mer. Sveriges elever uppvisar allt sämre läsförståelse och minskade kunskaper i matematik och naturvetenskap. Nu konstaterar Skolverket den nedåtgående och oroande trenden. I klara siffror visar utvärderingen av PISA 2009  som mäter 15-åringars läsförståelse, kunskaper i matematik och naturvetenskap i 65 länder att svenska elever tappat mark i såväl kunskaper som likvärdighet de senaste tio åren.

I en tidigare rapport från Skolverket med titeln "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola", lyfts en utveckling mot segregering, individualisering och differentiering fram som orsaker till varför våra elever inte når målen.  Rapporten visar bland annat att eleverna behöver arbeta mer på egen hand och i homogena elevgrupper i skolarbetet. Skolverket har även vid flera tillfällen påtalat brister vad gäller särskilt stöd för elever med särskilda behov. "Det är hypoteser som även kan förklara bilden i PISA 2009", säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på Skolverket.

Huvudämnet denna gång är läsförståelse och de asiatiska länderna och Finland ligger som vanligt i topp. Men Sverige, som under flera decennier också tillhört toppskiktet, placerar sig på 15e plats, vilket motsvarar en genomsnittlig OECD-nivå. Jämfört med PISA 2000, då läsförståelse också var huvudämne, har Sverige tappat 19 poäng. Försämringen gäller både låg- och högpresterande elever, men det är de potentiellt svagaste eleverna som tappat mest under tioårsperioden.

Även i matematik har de svenska resultaten försämrats, både bland hög- och lågpresterande elever. Jämfört med PISA 2003 har Sverige tappat 15 poäng i matematik och ligger nu på en genomsnittlig nivå.  I naturvetenskap ligger Sverige 6 poäng under OECD-genomsnittet och trenden är nedåtgående. Andelen elever som inte når upp till en grundläggande nivå i naturvetenskap har ökat till nästan 20 procent.

I alla ämnen som PISA mäter har de svenska resultaten varit mer negativa för pojkarna än för flickorna. Skillnaderna i läsförståelse mellan flickor och pojkar har ökat från 37 till 46 poäng under tioårsperioden, meddelar Skolverket i sin rapport.

Vad är det då som kan orsaka de stora skillnaderna? I språk av kinesiskans typ måste man ju lära sig många tusentals "skriftbilder", eftersom varje ord har sin egen "bild". I Shanghai är det endast fyra procent av eleverna som inte klarar av läsförståelsen. Var femte elev löser komplicerade läsuppgifter i Shanghai, motsvarande siffra i Sverige är vart tionde barn.

I språk med ett alfabetiskt system, som svenskan, räcker det med att lära in kopplingen mellan ett begränsat antal språkljud och deras respektive tecken. I läsning består teknikdelen av att en rad tecken som är skrivna i korrekt ordning vilka ska omvandlas till språkljud. Språkljuden tonas samman till ord och dessa ord avgränsas från varandra för att ge betydelse. När tekniken fungerar uppstår möjligheten att fritt och lätt komma åt ett budskap som någon annan skapat för att just jag som läsare ska kunna ta del av skribentens tankar.

I skrivning är teknikdelen den samma, men i omvänd ordning. Det är mina egna unika tankar och funderingar som med hjälp av tekniken ska präntas ned för att andra ska kunna nås av just det jag har att berätta. Här innebär alltså teknikdelen att språkljuden i mina ord ska omvandlas till en räcka tecken; tecknen ska skrivas i korrekt ordning och hållas samman på ett sådant sätt att orden blir klara och tydliga och hålls separerade från varandra.

Den tekniska delen i läsningen och skrivningen kräver överinlärning för att automatiseras. Först då sätter sig teknikkunskapen i "ryggmärgen" och fungerar. Målet är att eleverna på olika nivåer ska kunna uttrycka sina tankar begripligt och korrekt i tal och skrift samt kunna ta del av och kritiskt granska andras tankar i tal och skrift. I bildningsprocessen finns olika yttre mål. Förmågan att lära nytt, förmågan till kritiskt och flexibelt tänkande, planeringsförmåga och förmåga till analys och syntes.

Förmågan att lyssna äger en hörande person även om hon inte är läs- och skrivkunnig. Att lyssna till högläsning av en välskriven och spännande text är också ett sätt att få del av det skriftspråk som barnet är på väg emot. Lyssnandet utvecklar vokabulären, grammatiken och variationen i ordvalet och det är därför mycket viktigt att föräldrar tar sig tid att läsa för sina barn från allra första början.

Under arbetets gång ansvarar barnet för sin inlärning genom att reagera, rapportera, fråga och hämta material ur sin egen värld och sitt eget språk. Ska eleven kunna ta detta ansvar krävs det att läraren ger eleven förutsättningar för att kunna uppfylla detsamma. Eleven måste våga fråga, läraren måste ta sig tid att svara. Elever som är medvetna om sin egen inlärning får en individualiserad inlärningsprocess, något som annars är omöjligt, eftersom lärarens iakttagelser utifrån aldrig kan nå lika långt som elevens egna inre reflektioner över lärandet. Genom samarbetet mellan en medveten elev och en analyserande, lyssnande och metodsäker lärare, uppnår man ett bra resultat. Eleven måste få ingående och återkommande information om arbetets teori, principer och mål på en förståelig nivå. Elevansvar är ju en självklarhet, men här blir det tydligare vad detta elevansvar faktiskt ska innebära. Det handlar alltid om ansvar för att själv iaktta och kunna rapportera till läraren vad som pågår i det egna huvudet. Frågeställningen "vad behöver jag arbeta vidare med?" är essentiell.

En relevant och faktiskt riktigt svår del i lärarens ansvar består av att läraren måste lyssna till vad eleven rapporterar och på de frågor eleven ställer. Det ingår inte i lärarens uppgift att lotsa eleven fram till på förhand givna korrekta svar. Istället rör det sig om att i samarbete med eleven följa, tolka och belysa elevens reaktioner och reflektioner med hjälp av metodens teori och sina egna svenskämneskunskaper. Läraren har också till uppgift att bevaka principerna för arbetet så att man vet vad man gör och så att det därigenom blir möjligt att kontinuerligt kontrollera och utvärdera det pågående arbetet.

Metakognition är en viktig allmänpedagogisk princip. Den innebär sammanfattningsvis att eleven kan reflektera över hur hans/hennes egen inlärning går till. Vad är det jag kan? Vad kan jag inte ännu? Hur gör jag när jag lär mig? Vad är svårt? Vad är lätt? Vad behöver jag öva på? Återigen är det lärarens information i kombination med elevens eget reflekterande som gör metakognitionen möjlig.

Det är också viktigt att fundera kring olika lärandemiljöer i hemmet och i skolan. Hur skiljer sig inställningen till läsning hos de tidiga läsarna från de elever som inte klarar av att knäcka läskoden?  Barn som upptäckt läsandets konst tidigt är barn i vars hemmiljö läsandet har en naturlig plats.  Barnen själva präglas och tar initiativ till olika läs- och skrivaktiviteter. Deras eget intresse och motivation driver dem till att läsa. Här finns föräldrar och ofta äldre syskon som fungerar som goda läsförebilder och som diskuterar och samtalar. Föräldrarna visar intresse för barnens vilja att utveckla sin läs- och skrivförmåga. De besvarar barnens frågor och finns där som hjälp och stöd. I de tidiga läsarnas familjer samtalar man också mycket om det som händer runt om i världen.

Det är svårt att härma hemmiljön i skolmiljön åtminstone när det gäller de tidiga läsarna. I hemmiljön är det tydligt att det är den ungas egna intresse och motivation som styr. Hur kan det annars vara möjligt att "nybörjare" i engelska klarar av att på några få dagar ta sig igenom fantacy-romaner som Harry Potter på engelska?  Det är nyfikenheten som styr. I skolans värld finns andra sorters styrdokument; skollag, läroplan, kursplan och läromedel. Relationen till läraren och kamraterna är också av vikt. Jag har haft många elever under min trettioåriga yrkesverksamhet som på gymnasienivå inte ville/kunde ta sig igenom den tunnaste och lättaste av texter! Varför? De var helt enkelt inte intresserade av ämnet och då blev det svårt och motbjudande.

Det vore bra om man kunde få en helhetssyn på barnet. Det är ju ett och samma barn som det handlar om, oavsett var det befinner sig. Många lärare vet inte hur de ska arbeta så att de tidiga läsarna fortsätter att utveckla sin läsning. Enligt läroplanen ska varje elev utvecklas i sin egen takt och efter egen förmåga. Ofta vill de tidiga läsarna inte skilja ut sig från sina klasskamrater. Man vill vara som sina kamrater och arbeta tillsammans med dem.

Risken att bli lågpresterande i läsning avgörs av faktorerna manligt kön, invandrarstatus, låg socioekonomisk bakgrund, brist på inlärningsresurser och lästraditioner liksom låga utbildningsambitioner.  Skolverket konstaterar att ordförrådet är den viktigaste enskilda faktorn för studieframgångar i övriga skolämnen. En enspråkig förstaklassare har ett receptivt ordförråd på cirka 8000 - 12000 ord, som byggs på med ca 3000 tusen ord per år särskilt under lektioner i andra ämnen än svenska,

Läraren Lilian O. MontmarFår läsningen då inte vara ett kravlöst tidsfördriv? Nej, inte alltid.  Efter alla år framför svarta tavlan vet jag, att läsning av stora mängder text är en grundförutsättning för att ordförrådet ska öka. Att få eleven att ta itu med texter han eller hon inte valt självmant är en utmaning för varje pedagog.

Sedan Aristoteles tider finns uppfattningen att varje individ ska sträva emot att utvecklas maximalt och undervisningen anpassas efter varje elevs förutsättningar. Nackdelen blir då att kunskaps- och färdighetsklyftorna i samhället ökar. "Man kan inte bara tänka på bredden, en spets behövs också.  De ambitiösa eleverna tröttnar annars och de som inte hänger med blir utagerande och stökiga".

Det enda motmedlet är välutbildade pedagoger med öron som elefanter och ögon stora som tefat. Mellan 2010 och 2014 går halva lärarkåren i pension. Flest pensionsavgångar sker bland speciallärarna, över 66 procent pensioneras, men avgångarna är även höga bland gymnasielärarna. Hur ser utbildningen av unga lärare ut? Klarar universiteten och högskolorna utmaningen? Idag läser jag att "Högskoleverket har fattat beslut om att dra in examensrätt för grundlärarutbildningen på Stockholms universitet. Beslutet gäller alla tre inriktningarna. Avslaget beror på att det finns brister i planen för genomförande av utbildningen. Stockholms universitet har inte beskrivit tillräckligt väl hur utbildningen ska fungera."

Som pedagog vill jag gärna blunda för den svenska nationens ekonomiska förluster när det gäller att utbilda en yrkeskår i konkurrens med andra exportländer. Den må andra grunna över. För mig är den traditionella bildningen viktig. Jag unnar alla mina medmänniskor upplevelsen av att få inblick i obekanta världar och i andra människors tankar, som uppenbarar sig när jag öppnar pärmarna på en ny bok. Det är en lycka i sig!

Lilian O. Montmar
http://home.swipnet.se/Alerta

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Machiavellis republikanska ideal

Machiavellis republikanska ideal Historikern Satya Datta beskriver Niccolò Machiavellis republikanska ideal. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex ...

Av: Satya Datta | Essäer om samhället | 03 Maj, 2007

Konst, Vadstena och Ungern – Intervju med Lajos Szelényi

Lajos Szelényi är en bildkonstnär som föddes i Ungern för 70 år sedan. Han är verksam som målare och emellanåt även som musiker och samhällsdebattör. Lajos har haft flera utställningar ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 15 Maj, 2013

Snabbare tid snabbare ... Inblickar i Nelly Sachs diktvärld

Den tyskfödda diktarinnan Nelly Sachs, som sedan början av 40-talet levde i Sverige, fick nobelpriset i litteratur på sin 75-årsdag 1966. I hennes verk finns en medskapande mänsklighet och ett ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 10 juli, 2011

Wagner och det musikaliska dramat

I år är det 200 år sedan Wagner föddes och 130 sedan han dog. Om Richard Wagner har det skrivits en ansenlig del – både ris och ros. Men en ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 25 februari, 2013

Per aspera ad astra

Författaren Cordwainer Smith (1913-1966) sa en gång att det inte finns någon litterär genre som har skapat så många forskare som science fiction-genren. Och det stämmer. Många astronauter, ingenjörer och ...

Av: Bertil Falk | Essäer | 12 juni, 2014

Den ”okända” svenska deckardrottningen

Varför räknas inte Ulla Bolinder som en av Sveriges deckardrottningar? Jo, jag hör vad ni utbrister: Va-va-vad hette hon? Ulla vemdå? Ulla Bolinder hör inte till de storsäljande svenska deckarförfattarna. Hon ...

Av: Bengt Eriksson | Litteraturens porträtt | 07 november, 2012

Peace & Love - en festival för alla sinnen

2010 var ett rekordår för Peace & Love. Med sina 3000 besökare vid starten 2001 till hela 42.000 i år har Peace & Love nu blivit den största svenska festivalen ...

Av: Linda Olsson, Karin Sundqvist | Kulturreportage | 11 juli, 2010

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.