Har UFO: n någon plats inom teosofin?

Flygande tefat i historia och religion  En av de första dokumenterade UFO-observationerna gjordes den 5 augusti år1926. Det var den ryske målaren, upptäcktsresande och mystikern Nicholas Roerich, som befann sig på ...

Av: Carl Ek | 23 november, 2013
Kulturreportage

Det urolige sinn. Del I

Innledning Artikkelen miner om tre ulike oppfattelser om menneskesinnet, der den enkelte oppfattelse utgjør et element i en mer omfattende teori om hvilke ting som fins i universet. Det gis, etter ...

Av: Thor Olav Olsen | 03 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Beatrice Månsdotter

Glödande skymningsljus

”Jag har sett det här förut.” Han kisar med ögonen. ”Tusentals gånger i mina drömmar. Det är som om jag redan har varit här.” ”Mmm.” Hon nickar och följer med ...

Av: Beatrice Månsdotter | 28 december, 2016
Gästkrönikör

Donald och Melania Trump

Dynastin Trump

Gwenda Blairs “The Trump: three generations of Builders” som gavs ut för femton år sedan har när den kommit på nytt utökats med en del sidor och fått några extra ...

Av: Ivo Holmqvist | 08 oktober, 2016
Reportage om politik & samhälle

Palestina - landet som FN glömde



altDet är inget särskilt eller unikt med palestinierna - utom kanske att det inte fösts något avseende vid deras rop på rättvisa, skriver Abdel-Qader Yassine och föreslår att FN löser frågan om Palestina på samma sätt som frågan om Namibia löstes.

I ett tal till den amerikanska nationen 1917 sade president Woodrow Wilson: "Ingen fred kan bli varaktig, eller borde bli det, som inte erkänner och godtar principen att regeringar endast kan få sin rättmätiga makt genom de styrdas samtycke..."

Denna idé, som senare blivit känns som principen om folkens självbestämmanderätt, införlivades i första artikeln i Förenta Nationernas stadga. I stort sett har Förenta Nationerna (FN) handlat i överensstämmelse med dessa principer med ett enda undantag, nämligen Palestina och det palestinska folket.

Som palestinierna ser det är frågan mycket enkel. De har bott i Palestina under många århundraden. Sedan 1919 har dem tvingats acceptera ett ökande anta judiska immigranter. I november 1947 delade FN Palestina i en judisk och en palestinsk stat. Den judiska staten, som senare kom att bli Israel, ockuperade därefter ett större område ön det som tilldelats. Den fösta delen av återstoden av Palestina annekterades av kung Abdullah av Jordanien, och kom att bli känd som Västbanken. Den andra delen, Gazaremsan, administrerades av Egypten.

I juni 1967 ockuperade Israel hela Palestina. I juli 1988 lät kung Hussein av Jordanien formellt meddela att han inte längre har några krav på den palestinska delen av sitt kungadöme. Vem tillhör i dag denna del av Palestina?

Det israeliska argumentet är att Palestina tillhör dem, antingen därför att den Allsmäktige så önskade i Bibeln eller därför att ingen annan kan framföra legitima krav på landet.

altEnligt modern internationell lag, folkrätten, tillhör Palestina dess folk. Likväl som Storbritannien, Frankrike, Sverige och Förenta Staterna tillhör de brittiska, franska, svenska och amerikanska folken. Om nu britternas, fransmännens, svenskarnas och amerikanernas nationella rättigheter beviljas utan invändningar, varför är det då en sådan tveksamhet och sådana undanflykter när det gäller det palestinska folkets rättigheter?!

Lagens ord är verkligen inte svårtolkade vad gäller Palestinafrågan. Palestinierna motsatte sig FN:s delningsplan. De ansåg att FN:s generalförsamling inte hade någon myndighet att dela landet. Även om det hade haft det, hade det varit orimligt att göra det på ett sådant sätt. FN:s generalförsamling vägrade upprepade gånger att ge sitt stöd till palestiniernas (och andra arabers) begäran att frågan skulle hänskjutas till den internationella domstolen i Haag, så domstolen - som är det högsta internationella rättsliga organet liksom ett FN-organ - ombads aldrig att yttra sig i frågan.

Om inte lagstiftningen betraktas som något man lätt kan överse med eller något som inte har med saken att göra, måste den även fortsättningsvis förbli den enda rättesnöret som bedömer vad som är rätt och fel i den palestinsk-israeliska konflikten.

Den judiska staten har FN:s resolutioner att tacka för sin existens och har på denna grund erkänts av FN. Palestina har samma rätt att existera och detta på det territorium det tilldelades i FN:s resolution 181 i november 1947.

Vad gäller den palestinska statens regering har FN:s generalförsamling erkänt palestinska befrielseorganisationen (PLO), som "nationell befrielserörelse", och beviljat den observatörsstatus. Om nu PLO bildar en exilregering för Palestina, skulle därmed inte annat ske än vad flera europeiska länder gjorde efter den nazistiska ockupationen under andra världskriget. Exilregeringarna erkändes rättsligt. Kriteriet för om regeringar ska erkännas är enligt internationell lag, folkrätten, att de verkligen kan sägas företräda sina folk - och inte huruvida de gillas eller ogillas av den stat som erkänner dem.

Frågor har rests om PLO:s trovärdighet, lämplighet och mål. FN kan få bekräftelse om de genomför en folkomröstning bland palestinierna, PLO hälsar uttryckligen en sådan med glädje. Vem än palestinierna väljer eller ger sitt bifall till som sin företrädare bör accepteras som sådan av resten av världen. Och den palestinska staten bör erkännas och upptas i FN i enlighet med de sedvanliga kriterierna för medlemskap i FN: stadgans artikel 4.

Om tanken på en palestinsk stat och en exilregering inte kan godtas av FN, bör FN på nytt ta upp frågan om vad man ska göra med palestinierna.

Det finn ett prejudikat och det är hur man löste frågan om Namibia. Internationella domstolen tillfrågades av FN och ombads ge sin syn på det aktuella områdets status.

1966 antog generalförsamlingen resolution 2154 som upphävde Sydafrikas mandat över området och som hävdade invånarnas rätt till självbestämmande. Namibia ställdes också direkt under FN:s kontroll. Ett särskilt organ kallat Namibiarådet (The Council of Namibia) bildades för att administrera området. I977 fastställde internationella domstolen att Sydafrikas fortsatta närvaro i Namibia var olaglig och att alla FN:s medlemmar var förpliktigade att respektera detta beslut.

Det finns ingenting som hindrar Förenta Nationerna från att bilda ett råd för Palestina som administrerar invånarnas angelägenheter på det ockuperade områdena.

Ingenting i FN:s upprepade deklarationer om de mänskliga rättigheterna och rätten till självbestämmande antyder något som kunde rättfärdiga att det palestinska folket undantas från tillämpningen av dem. Det är inget särskilt eller unikt med palestinierna - utom kanske att det inte fästs något avseende vid deras rop på rättvisa.

altAbdel-Qader Yassine

 

* Abdel-Qader Yassine är en palestinsk forskare och författare bossat i Borås. Hans senaste bok Palestine : The Homeland of My Imagination publiceras snart i London.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Jag, Buddenbrooks och julmarknad i Lübeck

Nordtyska Lübeck – handelscentrum och drottning i det medeltida Hanseförbundet – har alltsedan staden grundades på 1100-talet lockat till sig svenskar. 1519 kom Gustav Vasa dit, på flykt från danskarna ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 20 december, 2012

Veckan från hyllan. Vecka 36-2012

Moderaternas partisekreterare och då fortfarande ansvarig för partiets kommunikation på sociala medier, Thomas Böhlmark, har i ett twitterinlägg kallat en kvinnlig politiker med kurdiskt ursprung för ”klappturk”. Den rasistiska benämningen ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 01 september, 2012

Sweden Rock. Foto: Sture Svensson

Sweden Rock 2015

Fotografen Sture Svensson på Tidningen Kulturen har varit på besök i Norje i Blekinge och dokumenterat Sweden Rock 2015, en resa bland gamla 1980-talets rockare och nya unga spännande band ...

Av: Sture Svensson | Essäer om musik | 16 juni, 2015

Jag sover inte!!!

Vi lever i ett samhälle där det är fint att vara morgonpigg. Arbetare går upp tidigt. Det vet ju alla. Som Robert Carlyles karaktär säger i Ken Loach filmen Riff-Raff - “Depressions are for the ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 08 november, 2013

Bibliska motiv i svensk 1900-talsdiktning

av William BlakeÄnnu i början av 1800-talet fanns  i svenska hem ofta inga andra böcker än psalmbok och katekes - möjligen också en Bibel. I slutet av samma århundrade, då ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 20 september, 2008

Upprörande och nedslående. Om Fritjof Capra

Upprörande Jag sitter och läser en bok av Fritiof Capra, Uncommon Wisdom. Conversations with Remarkable People från 1988 (Flamingo 1989). Capra är ingen ny bekantskap för mig, han tillhör de stora ...

Av: Erland Lagerroth | Övriga porträtt | 13 augusti, 2013

Jag vandrar inte längre i Padjelanta. Jag går i cirklar i mitt eget…

Vi går i korridorer genom granskog. Luften smakar äventyr. Ida går framför mig. Ida som föddes på samma sjukhus som jag. Ida från min gymnasieklass. Vi vandrar på sommarleden genom ...

Av: Viktoria Silfverdal | Resereportage | 28 augusti, 2012

Röda korset, en spännande berättelse om en folkrörelse och ett stycke kvinnohistoria

Den så kallade Röda korsdagen firas traditionellt 8 maj, i år (2013) för 150:e gången. Historien om hur schweizaren Henry Dunant tog initiativet till den freds- och sjukvårdande organisationen Röda ...

Av: Mats Myrstener | Essäer | 03 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.