Jag lever hellre med tre kvinnor

Jag har mött en och annan kvinna i mitt liv. Mor svepte in mig i flera lager nankin och födde upp mig på bröstmjölk och sagostunder. Hon var den första ...

Av: Stefan Whilde | 02 juni, 2013
Stefan Whilde

Det var en gång 1967

  Det var en gång 1967 Sommaren 1967 fyllde jag tretton år. Ett av mina största musikaliska minnen från den varma sommaren är den tunga orgeln (en blandning av kyrk- och hammond) ...

Av: Mats Myrstener | 13 november, 2007
Kulturreportage

Edward Hopper, Nattugglor, 1942. Foto: Wikipedia

Romantiker i gangsterhatt

Alla älskar Edward Hoppers konst. Det är mycket märkligt. Hans tavlor utstrålar en mörk pessimism och melankoli och ändå gör de succé var de än ställs ut i världen. Hur ...

Av: Bo Gustavsson | 19 september, 2015
Konstens porträtt

Sven Delblanc eller vad gör vi egentligen med vår frihet

Ännu en gång har jag grävt ner mig i Sven Delblancs böcker. Texter så fulla av liv, kraft och en klarsyn som skrämmer. Självfallet går det lättvindigt att ...

Av: Crister Enander | 22 juni, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Ahimsa: Ickevåld



altI dagens värld länkas vi till andra på många sätt. Det globala sammanvävs med det lokala. Lycka är inte bara ett individuellt behov utan också ett kollektivt fenomen; min lycka är beroende av andras. Många svenskar har det materiellt sett gott men känner att de saknar något. De upplever ett existentiellt tomrum. Detta kan fyllas genom att man lever med ett syfte. Ett klassiskt sådant är att försöka förbättra världen. Åtskilliga får uppleva hur de är en liten del i rörelsen som förändrat samhället i rätt riktning. "Livet är för mig inte ett ljus som brinner under en kort tid", förkunnade George Bernard Shaw (1856-1950), en författare som stred för olika radikala, politiska reformer. "Det är en magnifik fackla som jag fått tag i en stund och jag vill göra så att den brinner så starkt som möjligt innan den räcks vidare till framtida generationer. Det handlar om entusiasm att brinna, att leva fullt ut; att göra det mesta möjliga av sin levnad på jorden".

Han menade förstås att man bör delta i världen, engagera sig och tillsammans kämpa för en ljusare framtid för alla. Vi tycks ha glömt att vi alla är en del av Skapelsen. Syskonskapets idé har förr sprängt gränser mellan folk och nationer men också mellan arter. En sida av samhörigheten är alltså insikten att alla kännande varelser i vissa avseenden är som vi själva, de kan lida och upplever detta lidande som något ont. Den samhällsordning som dominerar i världen fungerar inte. Det är särskilt tydligt på global nivå, klyftan mellan den rikaste delen av världen och den fattigaste ökar årtionde efter årtionde, fler än sextio miljoner barn i världen lider av akut undernäring. Vår livsform har visat sig vara ekologiskt ohållbar, något som klimatkrisen är det senaste tecknet på. Det behövs människor som bryter upp från denna samhällsmodell och visar på andra sätt att leva.

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Så inleds FN:s allmänna förklaring för de mänskliga rättigheterna som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. Men mänskliga rättigheter är ingen självklarhet ens i Sverige. Kvinnors, barns, minoriteters och urfolks rättigheter tillvaratas inte alltid. Brott med rasistiska motiv utgör majoriteten av hatbrott och ökar i omfattning. År 2001- 2010 har FN utlyst till Årtiondet för freds- och ickevåldskultur för världens barn. Trots denna deklaration är barn en utsatt grupp i Sverige. Inför julen 2004 angrep f.d. ärkebiskop K.G. Hammar regeringen. Asylrätten hade nästan helt försvunnit. Julbrevet inleder en unik våg av protester mot svensk flyktingpolitik.160000 människor skriver på påskupproret i protest mot att en asylpolitik som havererat. Boken rapporterar om de gömda apatiska barnen och andra asylsökande.

altDet har på senare tid i massmedia även framkommit bara en tredjedel av Sveriges kommuner tar emot ensamkommande barn, vilket gör att hundratals barn fastnar i tillfälliga boenden utan skola eller tillsyn av vuxna. Fyrtio procent av de romska barnen går inte i skola. För inte så länge sen kunde man i dagstidningar läsa att flyktingbarn blir ren vinst för kommun.
Att kommunägda bolag gör vinst på att driva transitboende för dessa flyktingbarn är både cyniskt och djupt omoraliskt. Det är hög tid att leva upp till målet att under detta årtionde ge alla barn ett värdigt liv. En huvudtanke i barnkonventionen är att ett barn är en fullvärdig människa och därför ska ha samma mänskliga rättigheter som vilken vuxen som helst. En tanke som idag behöver hållas levande är att vi alla är människor, förundransvärt lika trots allt, ingen bör lämnas utanför. Barndomen är en viktig del av våra liv, där fantasi inlevelseförmåga och skapande bör höra hemma. Men många barn och unga mår dåligt. Förutom fysiskt våld rapporteras dagligen om mobbing som tycks bli allt vanligare i våra skolor. I värsta fall leder dessa trakasserier till självmord och vuxna har här ett stort ansvar som moraliska förebilder.

Brott med rasistiska motiv utgör majoriteten av hatbrott i Sverige och ökar i omfattning. Många förföljs för sin tros skull. Sådana brott måste i högre grad förebyggas och åtalas Tydligare lagstiftning, större ansvarstagande och förändrade attityder är nödvändiga i arbetet för icke-diskriminering och mångfald, men ibland måste man även frångå byråkratiska lagar och regler och se till det humanitära i första hand. Kyrkornas världsråd har också valt perioden 2001-10 för att övervinna våldet i världen och förhoppningsvis finns tecken som tyder på ickevåldet som teori och praktik börjar spridas och kommer att vara med och forma detta århundrade.

Ordet ickevåld kommer från ordet ahimsa som är sanskrit. Ahimsa är den positiva motsatsen till ordet himsa som betyder önskan att skada. Ahimsa är ett urgammalt ord som bland annat finns i Bhagavad - Gita, vilken skrevs 200 f.Kr.-200 e.Kr.. Sanskrit fungerar annorlunda än svenska. På sanskrit får många ord en positiv innebörd genom att en negation läggs till det språkliga läsordet. Ordet för kärlek är till exempel avesa, vilket bokstavligt översatt till svenska blir ickehat. Fred är mer än frånvaron av krig. Ickevåld är mer än frånvaron av våld. Kärlek är mer än frånvaron av hat. För att förstå vad ickevåld är bör man först fundera kring begreppet våld. Den norske fredsforskaren Jörgen Johansen har delvis definierat våld som att medvetet reducera en annan människas möjligheter till ett fullvärdigt liv. Ickevåld innebär alltså att utöva motstånd utan att orsaka fysisk eller psykisk skada på levande och kännande varelser. Det är inte underkastelse eller feghet, ickevåld är strid men genom ickevåldsmetoder. Dessa kan bestå av exempelvis civil olydnad, bojkotter, strejker eller demonstrationer. Civil olydnad innebär ett öppet och ickevärldsligt lagbrott med etiska och politiska syften.

altPacifismen betecknar ett passivt förhållningssätt (vända andra kinden till) men ickevåld står i stället för ett aktivt handlande, att genom aktivt handlande och kärlek vinna över fienden till ens egen sida. Med ickevåld anses med andra ord ett aktivt motstånd utan vapen som många gånger innebär att en grupp människor väljer att inte samarbeta med en regim som de uppfattar som orättfärdig. Ofta har sådana strävanden varit beledsagade med konkreta försök att visa på konstruktiva alternativ exempelvis i form av egna samhällsengagemang som står i bjärt kontrast till den ifrågasatta regimen. Den kristna rörelsen kväkarna är ett tydligt exempel på en grupp som alltid kämpat för mer rättvisa samhällsförhållanden genom ickevåldsmetoder. Under hela rörelsens historia från den nordamerikanske gruppens etablering i Pennsylvania i slutet av 1600-talet fram till idag har kväkarna kämpat mot slaveri, diskriminering och religiös intolerans.

Även mystiker har i alla tider gett uttryck för ett profetiskt engagemang och kritiserat orättvisor och intolerans. Många tror att mystiker lever avskilda från vår värld i ständig bön och kontemplation och huvudsakligen strävar efter att få visioner eller att uppnå total förening med Gud, vilket är en felaktig föreställning. Mystiker och helgon har i alla tider gett uttryck åt ett profetiskt engagemang, där de kritiserat orättvisor, diskriminering och fördomar i alla former. De lever mitt i världen och tjänar mänskligheten och hela skapelsen. En av de mest betydelsefulla konsekvenserna av mystikernas vittnesbörd är ickevåld, att inte skada eller döda varelser som kan lida. Den mystika etiken innebär att Gud bor i allt och alla, vilket betyder att vördnaden blir grundmönstret till hur vi förhåller oss till omvärlden. Vi förstår att värdesätta det jordiska eftersom, med Hildegard von Bingens ord: "Det finns ingenting skapat som inte har en stråle av Guds glans vare sig grönska eller frö eller någon annan skön skapelse. Allt hänger ihop". Konsekvenserna är mystikernas vittnesbörd om ickevåld, att inte skada eller döda kännande varelser.

Ickevåld som livshållning återkommer i alla de stora religiösa traditionerna. Ickevåldet ställer konkreta krav på oss, utmanar oss hur vi förhåller oss till allt levande. Både hinduismen och buddhismen betonar ahimsa att inte skada någon kännande varelse som etisk riktlinje, att identifiera sig med den andre. Vissa uttolkare av ahimsa - begreppet gör gällande att det inte enbart handlar om att avstå från fysiskt våld mot andra människor utan även att kultivera ett sinnelag som vägrar att befatta sig med hatiska, onda tankar och känslor och man propagerar för att en människa bör leva ett liv så bra som möjligt att vara god och ärlig och inte utnyttja andra människor. Ett centralt tema i mystikernas skrifter är att "etthet" enhet mellan Gud och allt skapat är den mest verkliga verkligheten. Ofta beskriver man mystiken som en utveckling för själen, där målet är föreningen med Gud. Men också det goda i skapelsen finns med i enhetsupplevelsen. Denna enhet betyder inte att våra individuella karaktärer är illusioner Vi finns som individer och vi har var och en vår särart. De medeltida legenderna är fulla av människor som värdesatte djur och relationer till dem.

altDet berättas att Franciskus av Assisi i nuvarande Italien tilltalade varje djur han mötte med bror och syster. Människans ansvar omfattar alla kännande varelser. Detta medför att även djuren sätts in i ett etiskt perspektiv.  En del barn verkar vara födda med något slags djurmedvetande. Från tidig ålder har de förmåga att träda in i det inre livets mysterium hos djuren. De har förmågan att leva sig in i djuret och göra den andres liv till en del av sitt eget så mycket att de känner verklig frändskap som uttrycker sig i respekt och lojalitet. Förhållandet mellan barnet och djuret (för att använda Martin Bubers språk) är "jag du - och inte jag det". Djur är unika individer, inte allmänna saker. För dessa barn är djuren vänner och givetvis blir sådana barn vegetarianer. Att äta vegetariskt är att förankra ickevåldet i den egna vardagen. Det är ett enkelt sätt att minska lidandet och dödandet i världen. Ett av dessa barn var, enligt säkra källor, universalgeniet Leonardo da Vinci som blivit mer känd för annat. 

Den som är mest förknippad med begreppet ahimsa är förmodligen Mahatma Gandhi (1869-1948). Han byggde sin tes på övertygelsen att inget varaktigt kan bygga på våld eftersom våld alstrar våld. Under sin tid som andlig ledare under 1920- och 30-talet valde Gandhi vid ett flertal tillfällen att hungerstrejka för att förhindra våld mellan hinduer och muslimer. Enligt Gandhis filosofi besegras nämligen våldet främst genom att vägra att foga sig efter dess lagar och därför kan även en privat ickevåldshandling påverka andra. Han relaterade ahimsa starkt till föreställningen om karma; han menade att den som brukar våld genererar dålig karma för sig själv. Vissa menar att där det finns kärlek finns ahimsa. De som vill behålla våldsanvändning som en metod att själv tillskansa sig makt har alltid haft intresse av att nedkämpa den i deras ögon farliga idén om ickevåld, vilken de anser romantisk och utopisk. De påstår att ickevåld inte fungerar och att dess förespråkare ska bekämpas.

altAllt för att upprätthålla sin världsordning och makt. Men de har alltid funnits där, de som utmanar våldsanvändning. Runt om i världen genom hela historien så finns det exempel på personer som stoppat och undvikit våld beväpnade med inget annat än sitt mod och sin integritet. På grund av motståndet i den mänskliga naturen så gror ickevåldet överallt där våldet finns. Ett exempel är den så kallade saltmarschen. Den brittiska kolonialmakten hade monopol på framställning och försäljning av salt. Mathama Gandhi vandrade tillsammans med ett antal anhängare en sträcka på 40 mil för att själv framställa salt vid kusten. Detta blev den första i en lång rad civila olydnadsaktioner där individer vägrade samarbeta med kolonialmakten Ett aktivt ickevåldsmotstånd som ledde till Indiens självständighet 1947.

Gandhis metoder fångades upp av svarta aktivister i USA:s sydstater under femtiotalet. Med Martin Luther King som samlande gestalt kämpade medborgarrättsrörelsen mot raslagarna. De gick in och satte sig på lunchrestauranger där svarta inte hade tillträde. King vistades flera gånger i fängelse och medborgarrättsaktivister greps och misshandlades. Men genom sin uthålliga kamp åstadkom de likaberättigade för svarta. Den svarta kvinnan Rosa Parks vägran att 1955 lämna plats åt en vit man i en buss blev den eld som tände den svarta motståndsrörelsen i södra USA och få till stånd en bussbojkott som blev avgörande för de svartas kamp för lika rättigheter i USA. Ytterligare exempel då ickevåldet segrat är berlinmurens fall. Under sensommaren hösten 1989 organiserades stora demonstrationer i Östtyskland. Under parollen "Vi är folket" manifesterade östtyskarna att de inte längre betraktade kommunistregimen som legitim. Snart föll också den regimen. Även i Sverige har ickevåldsaktioner lämnat avtryck i historien. Den svenska demokratin och välfärdsstaten växte fram bland annat tack vare fredlig massolydnad. I slutet av 1800-talet kunde industriägarna ensidigt bestämma arbetsvillkoren. Många av de rättigheter som löntagare har idag är en följd av att aktivister i den tidiga arbetarrörelsen gick ut i strejk, trots att de riskerade att straffas för det. Religionsfriheten kom till stånd efter att frikyrkokristna vägrat att lyda de lagar som förbjöd deras aktiviteter.

Enligt Nationalencyklopedin innebär fred i mer begränsad betydelse frånvaro av krig (negativ fred) och markerar således avslutningen på ett krig eller ett tillstånd mellan två krig. Ibland används begreppet i en vidare och mer utopisk mening (positiv fred) och avser då en strävan mot genuint fredliga relationer mellan sociala grupper och nationer. Desmond Tutu, f.d. ärkebiskop i Kapstaden, är ledande aktivist för mänskliga rättigheter, var en ledargestalt i kampen mot apartheid. För detta belönades han 1984 med Nobels fredspris. Tutu är en varm förespråkare för något som kallas "ubuntu" och som beskrivs som själva kärnan i detta att vara människa. Det handlar om gästfrihet, om att vilja hjälpa andra och att vara öppen och generös mot alla människor. Han säger att bara tillsammans kan vi vara mänskliga. Liknande livsfilosofi kan man finna hos den tibetanska buddhismens andlige ledare, Dalai lama. Även han är stark motståndare till krig men anser att till exempel andra världskriget var befogat för att göra slut på ondskan i de tyska och japanska regimerna . Nyckeln till fred är medkänsla, säger han.

altVissa forskare har tidigare hävdat att böjelsen för aggression är en ursprunglig, självbevarande instinkt. Men på senare år verkar tendensen ha ändrats i fråga om denna djupt pessimistiska syn på mänskligheten och mer närmat sig Dalai lamas syn på vår innersta natur som mild och medlidsam. Under de senaste årtiondena har det publicerats hundratals vetenskapliga undersökningar som tyder på att aggression inte i grunden är medfödd och att våldsbeteende påverkas av en rad sociala, situationsbetingade och miljöberoende faktorer. Dessa forskare medger givetvis att våldsbeteende förekommer men att det är vetenskapligt
oriktigt att påstå att vi har en medfödd tendens att föra krig eller agera våldsamt. Detta beteende är inte genetiskt inprogrammerat i den mänskliga naturen. Tvärtom har man i ett stort antal undersökningar visat att människor har en tendens att uppträda altruistiskt och att knyta nära band till andra.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att hjälpa andra är kanske lika grundläggande för vår natur som att kommunicera. Dalai lama menar att medkänsla kan definieras som ett sinnestillstånd som är fredligt. Det är en andlig attityd som bygger på en önskan att andra ska befrias från sitt lidande och hör samman med en känsla av engagemang, ansvar och respekt för andra. Tendensen att knyta an till andra, agera för andras välfärd tillsammans med sin egen kan vara djupt rotad i den mänskliga naturen från ett avlägset förflutet, när de som slöt sig samman i grupper och bidade en grupp ökade sina chanser att överleva. Om vi reviderar våra grundläggande antaganden om människans natur från aggressiv till hjälpsam kan det öppna nya möjligheter.

Våld är alltså ingen naturlag. De senaste årtiondena har många ickvåldsteoretiker försökt identifiera egenskaper hos ickevåldsamma samhällen och relationer genom tiderna. De flesta av dem tror att både våld och ickevåld är naturligt. Vilket som används beror på samhället. På så sätt utmanar de uppfattningen om att våld är något naturligt medan ickevåld skulle vara en extra moralisk bedrift. De refererar till etnologiska och antropologiska bevis för att bland människor och många andra djur är aktiviteter som bygger på omsorg mycket vanligare än våldsamma aktiviteter. Fred är alltså möjlig, eftersom våld inte är en biologisk nödvändighet.
Klimathotet och världsfreden hänger ihop. Vi bor på en planet som är våldtagen och misshandlad och vi har förlorat vårt samband med Moder Jord som är vårt ursprung. Översvämningar, värmeböljor, brist på dricksvatten och påfrestningar på ekosystem kommer att skapa fram osäkerhet och tvinga fram stora flyktingströmmar- och skapa allvarliga gränskonflikter. Eftersom vi människor är orsaken till problemet kan vi också vara lösningen. Den rika världen har påverkat klimatet mest och har stort ansvar för att minska sina egna utsläpp. Men de har också ett ansvar för att hjälpa de fattiga länderna och tackla klimatförändringarna. Att verka för miljön och klimatet är det enklaste sättet att tillsammans verka för fred.

Det största hotet mot mänskligt liv idag på vår jord är fattigdomen. Tiotusentals människor dör varje dag, året runt av fattigdomsrelaterade orsaker. Trots vår avancerade teknologi har vi inte lyckats göra något åt denna tragedi eller kanske inte velat. Den avhumaniserade människan är ständigt på jakt efter pengar och prylar. Varje behov låser oss och det är viktigt att stå fri. Att förenkla sitt liv är också en slags solidaritet med de fattiga. Den vise säger: "Den som vet att han har nog är rik". Rasism och diskriminering leder till våld och smärta mot oräkneliga människor idag. Det var många av dessa frågor som Martin Luther King ägnade sig åt. Han kämpade mot rasism som drabbade de svarta i USA. Han kampanjade mot fattigdomen och talade ut om Vietnamkriget som dödade miljontals människor. Men ibland lyfte han blicken och tittade också på de största hoten - de som hotade mänsklighetens överlevnad. I hans sista tal, som han höll dagen innan han mördades den 4 april 1968, sa han: "Vår överlevnad står på spel om vi inte brottas med våra problem idag. Människor har i flera år pratat om krig och fred. Men nu är det inte längre möjligt att bara prata om det. Det är inte längre val mellan våld och ickevåld i denna värld; det är ickevåld eller ickeexistens".

altMartin Smedjeback som är ickevåldssekreterare i Kristna Fredsrörelsen säger att de tre största hoten mot mänsklighetens överlevnad är massförstörelsevapen, klimatet och den framtida teknologin. Beträffande massförstörelsevapen menar han att det måste mobiliseras ett mycket starkare folkligt tryck mot alla vapen över huvud taget och att sprida tanken på att krig är ett föråldrat sätt att reagera på konflikter. En fredlig metod som visat sig effektiv, enligt Smedjebacks egen erfarenhet, är preventiv närvaro. Denna går ut på att ha en internationell grupp i ett område, där det finns en väpnad konflikt. Dess närvaro och rapporter om övergrepp mot mänskliga rättigheter minskar våldet i regionen. Dessutom, tillägger han, finns det massor regeringar kan göra. De kan börja med att nedrusta, sluta tillverka vapen och stoppa vapenexport. Unga kan lära sig ickevåld i skolorna och på universiteten för att ta några exempel. Vad gäller klimatet menar han att forskarna vet vad som behöver göras men att det behövs en radikal politisk plan för hur detta ska genomföras. Här säger han att det är viktigt att alla kan hjälpas åt genom att leva och handla ekologiskt . Om vi fortsätter att konsumera som vi gör, så kan jordens medeltemperatur öka med 6-8 grader inom de närmsta tvåhundra åren och i detta mardrömsscenario är det risk för mänsklighetens utplåning.

Eftersom det tredje hotet, den framtid teknologin, ännu inte existerar är det svårt att sia om . Men forskare har kommit fram till att redan på 2020 talet skulle avancerade datorer ha nått mänsklig hjärnkapacitet och troligtvis får de också självmedvetande. Detta är kanske science fiction, men det är vikigt att teknologin inte bidrar till större skada än nytta. Även om teknologin kan ge oss mycket gott kan den också vara orsaker till mycket skada. Det känner vi väl till från bland annat kärnvapen. Den fjärde april 1967 höll Martin Luther King talet "Bortom Vietnam", där han angrep Vietnamkriget offentligt. Han såg kriget som djupt omoraliskt, men poängterade att kriget bara var ett symtom på ett större problem i det amerikanska samhället. Hans slutsats blev att: "Vi snabbt måste börja gå från ett tingsorienterat samhälle till ett personorienterat samhälle. När maskiner och datorer, vinstmotiv och äganderättigheter anses viktigare än människor, då kan vi inte övervinna de tre enorma problemen rasism, materialism och militarism. Därför måste det till en radikal förändring av våra tankar och handlingar, en ickevåldsrevolution". King inleder ett av världshistorien mest betydelsefyllda tal med orden" I have a dream". Han fortsätter: "Ickevåld är inte en strävan efter att besegra eller förödmjuka motståndaren, utan ett försök att vinna vänskap och förståelse. Ickevåld riktar sig mot de onda krafterna snarare än mot människor som råkar utföra det onda". 

Varaktig fred kan aldrig uppnås med vapenmakt, vilket Europas blodiga historia utvisar. Förhoppningsvis är denna kaotiska period av våld och krig en parentes i mänsklighetens liv som om möjligt kan leda fram till besinning och en evig fred. Detta låter väl utopiskt men jag har här velat visa hur man överallt genom hela historien lyckats lösa konflikter utan att behöva angripa våld. Att i våra dagar använda vapen är förenat med risk att vi alla går under i ett kärnvapenkrig. Med Martin Luther Kings ord: "Ett världskrig, Gud förbjude! - kommer att kvarlämna inte mer än rykande aska som tigande vittnesbörd". Dalai lama sa: "Min religion är vänlighet". Detta är en av de enklaste och mest effektiva livsåskådningar jag hört. Inom politiken handlar vänlighet om att säga nej till förtryck och våld, ta hänsyn till andra, till deras åsikter och krav och till deras historia. Vi ser dagligen bevis på att våld och krig är en ineffektiv metod att lösa världens problem på och något som bara framkallar vrede och därför ännu mer våld, kaos, slöseri med resurser, smärta och fattigdom.

Terrorangreppet på USA den 11 september 2001 förändrade världen. Flera krig pågår fortfarande som resultat av attentaten i det som kommit att kallas kriget mot terrorism. Samtliga anhängare av idén om ett rationellt, effektivt, framstegsvänligt och nyttoinriktat industrisamhälle bär ett tungt ansvar för utvecklingen. Mycket inom den moderna vetenskapen har misslyckats beroende på det snedperspektiv som patriarkatet bygger på. Vi sitter inne med en felaktig världsbild som kan bli förödande för hela mänskligheten. Säkerligen har inte någon annan kultur yang kommit att dominera så fullkomligt över yin som i vår tid. Och yang står för det manliga, handlingskraftiga, självcentrerade och härsklystna, medan yin symboliserar det kvinnliga, respekterande, medkännande och intuitiva eller vad vi med ett annat ord kallar det mänskliga.

En asiatisk Nelson Mandela har hon kallats, Aung San Suu Kyi, som nyligen släpptes fri från flera år i husarrest. Många burmeser ser henne som en kvinnlig boddhisattva, som ska frälsa dem från militärjuntans ondska. Hon är en symbol för frihet och har även liknats vid Frankrikes medeltida Jeanne d´Árc. År 1991  fick hon Nobels fredspris och sa vid frisläppandet: "Vi måste arbeta tillsammans för att uppnå våra mål" och antydde härmed att hon inte gett upp sitt mål om ett öppet demokratiskt Burma. En annan kvinnlig fredskämpe är den 70- åriga palestinska Zean Zaru som tilldelades Anna - Lindh-priset 2010. Hon finner inspiration för sitt engagemang och valet av ickevåld som lösning på palestiniernas situation, inte minst i den kristna kväkarrrörelsen. Där finns också rötterna till hennes arbete för dialog mellan religionerna. Hon menar att ickevåld exponerar och utmanar det strukturella våldet på alla nivåer. Ickevåld behövs för att förtryckarna ska inse att de också är offer för sitt eget våld. Hon fick priset för sitt outtröttliga arbete för att bygga upp en sann fredskultur och för att lyfta fram alla människors rätt till ett värdigt och rättvist liv. Jean Zaru kan ses som ett hoppets ljus i vår mörka värld.    

Trots att Martin Luther King levde under ständiga bombhot hade han en benhård tro på att det goda skulle segra. Denna trosvisshet framkommer i ett tal som han höll i samband med att han tog emot Nobels fredspris 10 december 1964: "Jag mottar idag pris med en bestående tro på Amerika och en djärv tro på mänskligheten. Jag vägrar acceptera tanken, att människan inte är något annat än ett vrak och en spillra i livets flod som omger henne. Jag vägrar acceptera tanken att mänskligheten är så tragiskt fjättrad i rasismens och krigets stjärnlösa natt, att fredens och systerskapets ljusa grynig aldrig kan bli verklighet". 

Vi är fria att välja vad vi köper, vad vi gör och inte gör och till och med hur vi tänker. Valet är vårt, friheten är vår och makten är vår. Alla är vi moraliskt ansvariga för våra val. Moral är enligt filosofen Hofstad att ta det allvarliga allvarligt. Det som är allvarligt är att människor och djur lider och förnedras och har det svårt här och nu. Att ta det allvarligt är att engagera sig och försöka handla så att världen blir mindre ond. Det gäller att se livet, att våga offra sig och våga välja. Direkt kommunikation och internationellt samarbete, menar jag, är den enda lösningen, inga andra genvägar finns till ett fredligare samhälle. Vi kan alla lämna vårt bidrag till att göra världen lite bättre. Att skapa en bättre värld kräver kärlek, godhet, kunskap och sist men inte minst visdom. Det är vårt gemensamma ansvar att sprida godheten att besegra det onda med det goda och att inte låta sig styras av rädsla, fördomar och hämndbegär. Att inte återgälda våld med våld, inte möta hat med hat, att i stället försöka göra gott och inte minst tro på godheten. Godhet behöver inte leda till visdom men utan godhet finns ingen visdom." I detta livet kan vi inte göra stordåd. Vi kan bara göra små saker med stor kärlek".(Moder Teresa).

Lena Månsson



Ur arkivet

view_module reorder

Arbetet i SJÄLEN eller, ARBETET i själen Att läsa dikt. En utredning av…

  Känslor är som vatten, de förändrar sig efter omgivningarna. Jag kom nyss att tänka på en grej som Inger Christensen skrivit i en essä: "Jag tänker, alltså är jag en del ...

Av: Tom William-Olsson | Essäer om litteratur & böcker | 22 juni, 2011

Tusen saker i prylflödena

Hur många prylar äger du? Minst tusen saker, svarar någon. Flera tusen tillbehör har somliga samlat på sig. Prylflödena hotar oss. Så började mina tankar kretsa på det relativt lugna ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 04 februari, 2013

Peter J Edström

Om Peter J Edström

Peter J Edström är en tidigare lärare, som nu gör vad han vill, för det mesta ingenting särskilt, men ändå måsten, som han vill bli kvar med innan han beställer ...

Av: Bo Bjelvehammar | Gästkrönikör | 25 juli, 2017

Rettferdigheten

Forord Platon var opptatt av spørsmålet om rettferdighet. Grovt sagt kan en uttrykke dette spørsmålet slik. For det første, at det er om lederens intellektuelle, etiske og sosiale egenskaper, det vil ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 01 december, 2014

Veckans eutanasi (ευθανασία )

En mycket märklig rättegång pågår just nu i Solna tingsrätt. Ett för tidigt fött barn med svåra hjärnskador bedöms inte ha några chanser att överleva. Efter samråd med föräldrarna kopplas ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 18 september, 2011

JK Rowling

Hogwarts är inte någon idyll i det nya Harry Potter äventyret

Harry Potter and the Cursed Child. Vill du se den nya Harry Potter pjäsen och ha bra biljetter, så kostar det ungefär 55 - 70 pund per biljett och kväll ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 16 oktober, 2016

Tutta Rolf fixar majonäsen i Vi som går köksvägen

Den (o)husliga gudinnan är tillbaka

Romanen The Undomestic Goddess av Sophie Kinsella blev en stor succé i hemlandet England och översatt till flera språk. Bland annat svenska. Men kritikerna var upprörda. De tyckte det var ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 02 september, 2016

Fotogran ur Fahrenheit 451 av François Truffaut

Förbjudna böcker

Index är inte bara ett register över innehållet i exempelvis en bok utan också den helvetets mun dit den katolska kyrkan skickade de böcker och de författare den inte gillade. Den ...

Av: guido zeccola | Essäer om religionen | 15 augusti, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts