The American colony in Jerusalem

I Jerusalem väntar judarna på Messias ankomst, kristna fundamentalister på Kristi återkomst och muslimer på domedagen. Detta är den allra heligaste av städer för två monoteistiska religioner och den tredje heligaste ...

Av: Loulou d'Aki, Rafael Levi | 25 Maj, 2010
Bildreportage

C'est la vie!

Vår granne, vi kan kalla henne Ewa, huvudsakligen för att hon hette så, levde fram till sin 12-årsålder hos en familj som slog och skändade henne från morgon till kväll ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 september, 2013
Gästkrönikör

Österrikiska präster kräver reformation

I Österrike har präster under ledning av Helmut Schüller och biskopsvikarien Helmut Prader tagit initiativet till en protestgrupp som kräver en reformation av den romerskkatolska kyrkan. Man vill föra diskussioner ...

Av: Lilian O. Montmar | 22 september, 2011
Essäer om religionen

Vad sysslar du med?

Jag är argJag är arg på världenMen mest är jag förbannad på digFör jag trodde att du var annorlundaTrodde att du var rättvisans ansikteFaktiskt så trodde jag blint på den ...

Av: Sofia Ahmad | 10 januari, 2011
Utopiska geografier

Att rädda offentligheten från religiöst och politiskt förtryck



Att rädda offentligheten från religiös och politisk förtryck

Yttrandefriheten var årets tema på Göteborgs bokmässa. Stefan Villkatt har intervjuat flera utländska gäster och frågat dem om yttrandefriheten i deras respektive länder.

Hoten mot yttrandefriheten ser olika ut i olika delar av världen. För många är det istället yttrandefriheten som är hotet. Jonas Gardell predikade från bokmässans yttrandefrihetsscen att vi alla är skyldiga till bögmorden, så länge vi inte aktivt försöker stoppa spridandet av homohatet. Medan Ayaan Hirsi Ali lever under konstant dödshot på grund av att hon offentligt ifrågasatt sådana konservativa religiösa krafter som sprider bland annat homohat.

 submission
 Ayaan Hirsi Ali och Theo van Goghs film Submission har aldrig visats i Sverige. Har yttrandefriheten sina gränser? Att en liberal politiker som Ayaan Hirsi Ali har blivit så trakasserad i Holland att hon blev tvungen att flytta och att Theo van Gogh blev mördad för yttrandefrihetens skull är för den svenska moralen mindre viktigt än att visa en kortfilm. I bilden en sekvens från Submission.
Yttrandefrihet : Holland

Poliser står utplacerade här och var strax bortanför publiken. Närmare scenen står hennes livvakter utplacerade. Ayaan Hirsi Ali säger att hon inte är ute efter att rasera människors privata religiösa tankar och känslor. Det är tanken att religionen ska bestämma över samhället som hon känner ett inre krav att slåss mot.

- Problemet uppstår när religiösa människor inte står ut med kritik och börjar attackera. Vi behöver alla någon slags koppling till gud och jag vill inte ta ifrån någon sina illusioner, men när dessa illusioner tjänar ett maktsyfte, så måste vi kritisera. Jag vill rädda offentligheten från religionen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Flera års arbete mot islam i Holland har gjort somaliafödda Ayaan Hirsi Ali till ett världsnamn. Utifrån en position som högerliberal parlamentariker har hon slagits framför allt mot kvinnans situation inom islam. Numer bor hon i USA och lever under ständig bevakning på grund av hoten.

- Visst har mitt liv blivit mycket begränsat, men vi lever alla i en hård värld. Jag vill bara dra mitt strå till stacken, ge mitt bidrag till en bättre värld, avslutar hon.

Yttrandefrihet : Afghanistan

Shakeb Isar flydde Afghanistan efter att tidvis ha bott i en bunker under tv-huset i Kabul. En av hans tv-kollegor blev mördad i sitt hem förra året. Efter ett flertal dödshot och en svår misshandel gav han upp och lever nu under skyddad identitet i Sverige. Shakeb Isar slogs inte för en bättre värld med feta politiska program. Han blev istället en av Afghanistans största kändisar genom att sprida västerländsk flärd; pop, mode och gör-om-mig-program. Men när han fick höra rykten om att tjejer som hade blivit våldtagna eller helt enkelt haft föräktenskapligt sex brändes ihjäl och dumpades, åkte han ut med ett tv-team till närmaste sjukhus. En läkare bekräftade att det ofta kom in sådana kroppar. Efter sändningen kom en uppsjö av hot, flera direkt från den västvänliga regeringen.

Yttrandefrihet : Kina 

I Kina kommer ingen tv-presentatör bli mördad på grund av pop och mode. Men att försöka ta reda på sanningen är fortfarande farligt. Lung Yintai är försiktigt optimistisk.

 lung_yintai
 Lung Yintai. Bild: Stefan Villkatt
 

- I början på nittiotalet satt en modig litterär agent på det kinesiska fastlandet och ringde runt till förläggare och frågade om de ville ge ut min bok Det socialistiska Utopias fall. Tio förläggare sade nej och undrade om agenten var tokig. Men den elfte förläggaren sade ja! Boken kom ut ocensurerad och blev en bästsäljare.

Lung Yintai är taiwanes och professor i både Hongkong och Taipei med inriktning på media. Hon menar att utvecklingen i Kina går åt rätt håll och att många inom systemet försöker förändra Kina till ett öppnare land med ett större utrymme för frihet.

Chen Maiping, författare och översättare med Stockholm som bas, är mindre optimistisk och frågar om frihet verkligen kan mätas i grader.

- Kan vi räkna frihet i mer respektive mindre, eller är frihet något som antingen finns eller inte?

Chen Maiping vill inte använda de positiva exempel som faktiskt finns - som att han själv fått publicera någon essä eller haft någon föreläsning - eftersom sådana enstaka händelser lätt kan skymma det system av övergrepp som råder i Kina.

Vartefter vi närmar oss OS kommer Kina att hamna allt mer i världens fokus. Frågor som står på dagordningen inför de närmaste åren är Kinas ökade sociala klyftor och statens behandling av oppositionella. Bönder och arbetare försöker lokalt slåss mot orättvisorna. Men oftast håller media tyst om protesterna. På så sätt är Kinas medier med och upprätthåller partiets makt. Men frågan är om Kinas starkt växande  medelklass skulle bry sig ens om de visste?

Yttrandefrihet : Vitryssland

 aleksijevitj
 Svetlana Aleksijevitj. Bild: Stefan Villkatt

När Svetlana Aleksijevitj fick se en modig man dela ut en tidning om försvunna oppositionella i en liten vitrysk stad dröjde hon sig kvar. Efter en timme hade mannen inte fått dela ut mer än några enstaka exemplar.

- Inte av rädsla, utan på grund av fulltständigt ointresse.

Svetlana Aleksijevitj är av många ansedd som en av världens främsta journalister, själv menar hon att det är skönlitteratur hon skriver. Svetlana Aleksijevitj är nu fristadsförfattare i Göteborg och har på så sätt fått en skyddad plats att verka från. Det är en dyster bild av Vitryssland hon förmedlar.

- 300 fria publikationer har dött under de senaste tre åren och författarförbundet har blivit utkastat ur sitt eget hus.

Nu när förtrycket sker för öppen ridå är det ändå nästan ingen som protesterar, mest några ungdomar i Minsk. Hon minns hur det var under tövädersperioden efter 1989 när människor köpte massor med tidningar bara för nöjet att få bli förvånade, att få läsa olika uppfattningar. Men folk blev mest förvirrade, de var så vana med statens trygga röst som berättade hur allting låg till. De visste inte hur det skulle hantera ett flöde av olika åsikter. Så när dessa människor fick välja, så valde de det gamla, trygga, välkända.

- När vi pratar om diktaturer är det lätt hänt att vi koncentrerar oss på diktatorn istället för på folket, på hur det är att leva i en diktatur. Visst är Lukasjenka hemsk, men det är farligt att se människor som offer. Medan vi intellektuella talar om diffusa saker som rättvisa och mänskliga värden kommer Lukasjenka med konkreta löften. Folk får det materiellt bättre och är nöjda med det.

Svetlana Aleksijevitj påpekar att Vitryssland inte tagit itu med sin egen historia, att människor inte försökt förstå sin egen roll i det som har hänt.

- Men ungdomarna är ett hopp. De har kontakt med världen genom internet och har sluppit de sovjetiska fånglägren. Visst försvinner folk också idag, men inte alls i samma omfattning som under Stalin. Förhoppningsvis är ungdomarna oförstörda nog att kunna förändra världen. Inte bara i Vitryssland. Men kanske nöjer de sig med MTV, dataspel och modesajter.

Stefan Villkatt

Ur arkivet

view_module reorder

Anteckning rörande höger- och vänsteresoterism

Traditionalismen är en religionsfilosofisk skola, vuxen ur den västerländska esoterismen, som grundades på 1920-talet av den franske esoterikern René Guénon (1886-1951). Skolan vidareutvecklades i olika riktningar av andra esoteriska tänkare ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om religionen | 04 oktober, 2012

Sent i november

När dimman ligger som en våt filt över tillvaron, ska man gå ut. Helst ska man gå ut i skogen där det luktar gott, mossan är mjuk och lingonrisbladen blänker ...

Av: Birgitta Milits | Gästkrönikör | 26 november, 2009

En dikt av Hebriana Alainentalo

En dikt av Hebriana Alainentalo

Av: Hebriana Alainentalo | Utopiska geografier | 24 februari, 2017

bild Privat ägo

Jack Vanarsky och den potentiella konstens sällskap

Han arbetade med rörligt, skivade skulpturer och dito ("lamellade") bilder, Jack Vanarsky, den argentinskfödde konstnären (1936-2009) som landade i Paris under upprorens tid 1968 och blev kvar och verksam där ...

Av: Ulf Stenberg | Konstens porträtt | 18 Maj, 2016

August Strindberg och Nils Andersson – en hållbar vänskap

Att skaffa vänner och att behålla dem var inte Strindbergs bästa gren. Exempel på detta saknas inte: Heidenstam, Carl Larsson, af Geijerstam, Ola Hansson och Laura Marholm är några som ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 19 september, 2011

Joan as Police Woman,

Intervju: Joan Wasser - Joan As Police Woman

När jag träffar Joan Wasser har hon och hennes tre medmusiker bara några spelningar kvar på den två månader långa Europaturné som de har gjort för att lansera den senaste ...

Av: Thomas Renhult | Musikens porträtt | 21 december, 2015

I en värld fylld av nakenhet och skönhet

I en värld fylld av nakenhet och skönhet Vem - eller vad - är Friedrich Nietzsches Zarathustra? Bo Cavefors skriver om några tongivande nietzschetolkningar. Nietzschelitteraturen är, minst sagt, omfattande. Redan 1889-1890 ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om litteratur & böcker | 23 november, 2006

Bildens sång

Alla färger syns tydligt, för idag röd bok och sol - varmt mot huden och solskyddsfaktor bör läggas på. Ta hand om fotsulor och andra ytor, och om mjuka-mjuka rösten ...

Av: Ida Thunström, text och bild | Essäer om konst | 27 december, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.