Cistercienserna, och deras etablering i det ”nordliga landen bortom världens gränser”

Ser man på det senaste decenniets historiska och religiösa ”flugor” både i Sverige och internationellt, jag tänker bland annat på tempelherrar, ”Arn”, St. Hildegard av Bingen, St. Birgitta av Vadstena ...

Av: Carl Ek | 09 september, 2013
Essäer om religionen

Simon O Pettersson - Sydtysk afton

Simon Pettersson – Fil. stud. med breda humanistiska intressen. Skriver i flertalet genrer. Söker inte medvetet att skriva i någon viss stil, men i den mån han kan analysera sina egna ...

Av: Simon O Pettersson | 25 juni, 2012
Utopiska geografier

Vareestetikk, globalisering og menneskeverd. Del II

Bløffen om menneskenes natur Når sant skal sies, så er det med vareestetikken og globalisering som det er med Pave Benedict: At Paven er Guds vikar på jorden, hvilket ikke er ...

Av: Thor Olav Olsen | 17 juli, 2012
Agora - filosofiska essäer

ArkivVisa

Trots ett ett. Oförvånbart. Ofattbart. Av. Huru föröppnandet dig, kunna inte gå till. ¿Varmeraopp fanns du till. Oitagna fram. Fastnat till avstånd i omväg. Du var inte heller hägringen. Vadär ...

Av: Stefan Hammaren | 06 januari, 2011
Stefan Hammarén

Kolonisterna på Lappmarksmyrarna



Image
Per Albin Andersson. Foto: Familjen
I första numret av Tidningen Kulturen 2008 skrev Lilian O. Montmar en artikel under titeln: Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land. I förra påsken hittade Lilian O. Montmar ett handskrivet manus i en kartong på P.A. Anderssons vind. Här följer ett postumt svar på en kritisk inlaga i pressen, daterat den 17 februari 1945, 47 år efter upphovsmannens död år 1961.

Denna bild är icke karaktäristisk för Lappland. Min far som var från Gnosjö i Småland talade om att det gick till så i hans barndom. Skillnaden är bara den att vi lever i en annan tid. Vi vill icke finna oss i så ytterligt primitiva levnadsförhållanden och framförallt, vi har icke tid att vänta, ty statistiken säger oss att det med den metoden tar tio år för en man att få ett hektar mark i någorlunda växtkraft. Observera att hela sommaren går åt till att skaffa foder åt djuren. Här har ingenting sagts om konstgödningen som på senare tid fått stor utbredning och som, rätt använd, bör kunna ändra detta. Men konstgödsel på nyodlad fastmark utan naturgödsel lönar sig icke att använda, då fastmarken i regel innehåller för små mängder humus för att konstgödseln skall kunna omvandla jorden till för växterna upptagbara näringsämnen. Jag har själv gjort omfattande försök på min ganska godartade fastmark med fullkomligt negativa resultat; Icke ens övergödsling av vall, där den naturliga gödseln slutar att verka är på något sätt försvarbart ur ekonomisk synpunkt. 

För att komma till rätta med den fullkomligt avgörande gödselfrågan och på samma gång slippa den rent av ruinerande myr- och skogsslåttern, som inom de fyra nordligaste länen varje sommar slukar 1,5 millioner dagsverken mot 200.000 dagsverken, om samma mängd hö bärgas från odlad jord, har nyodlingarna kommit till stånd och blivit allt vanligare. Myren ger goda grässkördar med enbart konstgödsel och ger näring åt korna, som i sin tur lämnar näring åt fastmarken. I Mötingselberg fanns år 1924 6 á 7 kor och 2 hästar och då köptes i regel allt hästfoder och det mesta kofodret bärgades i skogen. Sedan myrarna odlas finns f.n. 60 mjölkkor och 11 hästar förutom alla ungdjur. Skogsslåttern och inköp av hö har praktiskt taget upphört, då den odlade marken numera rör sig om 60 ha varav 40 ha myr.

För egen del kan jag icke finna någon annan lösning på gödslingsproblemet än den som myren erbjuder. En lösning vore om bidrag att lägga ut torv på fastmark kunde erhållas, för att på så sätt öka humuslagret i fastmarksjorden. Här kan invändas att så mullfattig fastmarksjord icke bör odlas, men vi får nöja oss med den jord som finns och göra det bästa möjliga av den. Som bevis för det hopplösa i myrodlingen drar författaren fram de mycket omskrivna Eskilstunakolonisterna. Han skriver: "Den mossromantik som gjorde att en del kolonat lades ut på moss- och myrjordarna, ledde till att här skapades jordbruk, som trots åratals övergödsling med konstgödningsmedel inte kunnat få fullvärdig åkerjord".

Under min 40 åriga erfarenhet som jordbrukare i såväl Östergötland, Wästergötland, Sörmland och Westermanland som här i Lappland, har jag icke hört talas om någon lantbrukare som fått fullvärdig åkerjord med konstgödsel, om icke den "fullvärdiga åkerjorden" funnits förut. Vidare säger författaren: "Att denna fantastiska idé blev ett av de grundligaste fiaskon som statliga jordbruksexperiment i detta land någonsin råkat ut för, förefaller inte på något sätt överraskande."

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Då jag var en av de där "latoxarna" som först kom hit, kan jag icke undgå att veta en del om denna "fantastiska idé". Först kan jag intyga att samtliga var besjälade av verkligt god vilja att skapa sig ett hem för sig och de sina. Att alla icke lyckades var icke uteslutande deras eget fel. Efter arbetslösheten i Eskilstuna blev arbetslöshetsunderstödet indraget så fort de kom hit. De hade ju arbete. Ja, arbete hade de mer än nog, men ingen inkomst, ty att bygga en stuga om minst 6x10 meter och inreda den, bygga ladugård för 4 kor och häst, lada och foderskulle samt att odla 3 hektar vildmark till åker, allt för 4.500 kr, kan omöjligen ge några inkomster. Vad vi samtliga litade till var den utlovade goda arbetsinkomsten från skoggen under vintern. Men redan andra vintern fanns knappast något arbete i skogarna, då virkespriserna sjönk katastrofalt. Kronan ställde till stor del in sina avverkningar och bolagen hade ju redan sina körare och huggare. Då pressen ideligen idisslade om detta misslyckade experiment, vilket ju fortfarande icke upphört, tyckte alla berörda, att det bästa de kunde göra var att se till att detta "misslyckande" blev totalt. När så industrin i Eskilstuna började komma igång igen, måste man förstå att många tog det säkra före det osäkra och återvände. Min personliga uppfattning är den att de flesta hade klarat sig utmärkt om de bara i rätt tid hade fått en smula hjälp till självhjälp.

Att hela företaget är en glänsande affär för staten istället för ett misslyckande framgår med önskvärd tydlighet av vad jag förut sagt om byns nuvarande tillstånd, för att icke tala om att det nu finns gott om arbetskraft i kronoparken och att skogen genom bebyggelsen fått ett helt annat värde.

Med detta har jag icke velat säga att kritiken är obefogad, långt därifrån. Här fanns exempelvis ingen väg till kronoparken, när vi kom hit. Icke ett dike var grönt. Marken var icke undersökt av jordbrukskunnig. En agronom gick här i två dagar över ett område på 500 har. Kronotorpen kom i regel till på så sätt att torparen själv fick bestämma var han ville bo och då han antingen fick den skog som fanns vid torpet eller fick köpa den för en billig penning, slog han sig ner i den tätaste och högsta granskogen med resultat att han fick den bästa fastmarksjord som fanns i närheten, ty granen växer på ganska god jord. Men fodret till sina djur fick han hämta från myrar och sumpmarker tills han i sinom tid också fick myrskiften utstakade till sitt torp. Lapplandsmyrarna kommer att bli till största välsignelse för land och folk allteftersom de tas i anspråk. De är nämligen väldiga homusreservoarer.

 

Mötingselberget Wojmån den 17 februari 1945
Per Albin Andersson

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Vem äger grönskan? – Att förvalta det gröna rummet

Runtomkring är stubbar. Buskar som skulle blommat. Träd som skulle slagit ut.Runtomkring mig är stubbar. Jag har inget lantställe. Det gröna rummet i staden Stockholm där jag bor, är min trädgård ...

Av: Syster Ehlisabel | Gästkrönikör | 07 maj, 2009

Teskedsgumman - en stor liten succé fyller 40 år!

”Inget kan skada mig när jag är en sagofigur”, säger Teskedsgumman glatt när tre barn skickar ut henne genom fönstret på åttonde våningen i ett leksaksflygplan. Det kanske är därför ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 19 oktober, 2013

Dali Atomicus av Philippe Halsman Foto Wikipedia

Miljoners miljarder bilder…

Adjektivet ”ikonisk” som knappt ens är försvenskat sprider sig med löpeldens hastighet. Nu senast är hundra fotografier som tidskriften Time samlat ”ikoniska”, dvs. alltigenom välkända. Bilder virvlar runt oss varje ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 24 november, 2016

Aurélien Lugné-Poe Deus ex machina på Le Théâtre de l’Œuvre

En stark och uppmärksammad teaterupplevelse i Paris nyligen var framförandet av Ingmar Bergmans film ”Höstsonaten” från 1978 på  Théâtre de l’Œuvre, grundad 1893 av den unge skådespelaren Aurélien Lugné-Poe. En ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 09 april, 2014

Det moderna Japan granskas av Naomi Kawase

"An" är den japanska originaltiteln på "Under körsbärsträden". Originaltiteln betyder helt enkelt "bönpasta". Den svenska titeln må låta naturlyrisk och "typiskt japansk" för en svensk publik (körsbärsträd hör liksom ihop med ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 01 januari, 2017

Jonathan Swift av Charles Jervas (detalj)

Jonathan Swift: Två dikter

Erik Carlquist översätter två rara dikter av Jonathan Swift.

Av: Jonathan Swift | Utopiska geografier | 07 december, 2015

Internationella barnboksdagen

I går, den 1 april, var Skojardagen. Jag tänkte inte på det, eftersom enligt min modus vivendi, livet är alltför kort för att tillåta någon av dess del utsättas för ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 02 april, 2013

Demonernas domptör

Bertil Malmberg (1889-1958). Bild tagen runt 1940. Crister Enander skriver ett rörande porträtt av den svenske diktaren Bertil Malmberg. Han har beslutat sig för att hemsöka min enkla boning. Han lämnar mig ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 04 oktober, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.