Vladimir Oravsky av Elena Piligrim

Klippboksutdrag

Satt på SJ-tågets ”tysta avdelning” på väg mot Kastrup. Igen. Läste korrekturet till min kommande kortroman ”Mona Lisas leende”, som handlar om geniet Leonardo da Vinci under hans arbete på ...

Av: Vladimir Oravsky | 01 september, 2015
Gästkrönikör

Blir du lönsam lille vän?  Foto: Carl Henrik Tillberg

Cirkeln sluts i södra Frankrike, ett möte med ett av Sveriges främsta konstnärspar

Är du lönsam lille vän är utnämnd till Sveriges mest kända målning, men vad hände egentligen med upphovsmakaren Peter Tillberg? Katinka Kant har åkt ned till Aix-en-Provence och hälsat på ...

Av: Katinka Kant | 23 mars, 2017
Konstens porträtt

Lin Fengmians uggla är egentligen en uv

Den kinesiska uven av konstnären Lin Fengmian (1963) förefaller så sorgsen. Kanske för att den kom till Sverige, förvärvad mer eller mindre direkt av familjen Ramel, och blev kallad uggla ...

Av: Birgitta Milits | 07 december, 2013
Konstens porträtt

Carl Schmitts antiliberala partisaner

Carl Schmitts antiliberala partisaner Den rättshistoriska tidskriften Jur commune karakteriserade Heinrich Meiers bok Carl Schmitt, Leo Strauss und Der Begreiff des Politischen som "...une travail du grande qualité". Meier var 95 ...

Av: Bo Cavefors | 11 januari, 2007
Essäer om samhället

Kolonisterna på Lappmarksmyrarna



Image
Per Albin Andersson. Foto: Familjen
I första numret av Tidningen Kulturen 2008 skrev Lilian O. Montmar en artikel under titeln: Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land. I förra påsken hittade Lilian O. Montmar ett handskrivet manus i en kartong på P.A. Anderssons vind. Här följer ett postumt svar på en kritisk inlaga i pressen, daterat den 17 februari 1945, 47 år efter upphovsmannens död år 1961.

Denna bild är icke karaktäristisk för Lappland. Min far som var från Gnosjö i Småland talade om att det gick till så i hans barndom. Skillnaden är bara den att vi lever i en annan tid. Vi vill icke finna oss i så ytterligt primitiva levnadsförhållanden och framförallt, vi har icke tid att vänta, ty statistiken säger oss att det med den metoden tar tio år för en man att få ett hektar mark i någorlunda växtkraft. Observera att hela sommaren går åt till att skaffa foder åt djuren. Här har ingenting sagts om konstgödningen som på senare tid fått stor utbredning och som, rätt använd, bör kunna ändra detta. Men konstgödsel på nyodlad fastmark utan naturgödsel lönar sig icke att använda, då fastmarken i regel innehåller för små mängder humus för att konstgödseln skall kunna omvandla jorden till för växterna upptagbara näringsämnen. Jag har själv gjort omfattande försök på min ganska godartade fastmark med fullkomligt negativa resultat; Icke ens övergödsling av vall, där den naturliga gödseln slutar att verka är på något sätt försvarbart ur ekonomisk synpunkt. 

För att komma till rätta med den fullkomligt avgörande gödselfrågan och på samma gång slippa den rent av ruinerande myr- och skogsslåttern, som inom de fyra nordligaste länen varje sommar slukar 1,5 millioner dagsverken mot 200.000 dagsverken, om samma mängd hö bärgas från odlad jord, har nyodlingarna kommit till stånd och blivit allt vanligare. Myren ger goda grässkördar med enbart konstgödsel och ger näring åt korna, som i sin tur lämnar näring åt fastmarken. I Mötingselberg fanns år 1924 6 á 7 kor och 2 hästar och då köptes i regel allt hästfoder och det mesta kofodret bärgades i skogen. Sedan myrarna odlas finns f.n. 60 mjölkkor och 11 hästar förutom alla ungdjur. Skogsslåttern och inköp av hö har praktiskt taget upphört, då den odlade marken numera rör sig om 60 ha varav 40 ha myr.

För egen del kan jag icke finna någon annan lösning på gödslingsproblemet än den som myren erbjuder. En lösning vore om bidrag att lägga ut torv på fastmark kunde erhållas, för att på så sätt öka humuslagret i fastmarksjorden. Här kan invändas att så mullfattig fastmarksjord icke bör odlas, men vi får nöja oss med den jord som finns och göra det bästa möjliga av den. Som bevis för det hopplösa i myrodlingen drar författaren fram de mycket omskrivna Eskilstunakolonisterna. Han skriver: "Den mossromantik som gjorde att en del kolonat lades ut på moss- och myrjordarna, ledde till att här skapades jordbruk, som trots åratals övergödsling med konstgödningsmedel inte kunnat få fullvärdig åkerjord".

Under min 40 åriga erfarenhet som jordbrukare i såväl Östergötland, Wästergötland, Sörmland och Westermanland som här i Lappland, har jag icke hört talas om någon lantbrukare som fått fullvärdig åkerjord med konstgödsel, om icke den "fullvärdiga åkerjorden" funnits förut. Vidare säger författaren: "Att denna fantastiska idé blev ett av de grundligaste fiaskon som statliga jordbruksexperiment i detta land någonsin råkat ut för, förefaller inte på något sätt överraskande."

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Då jag var en av de där "latoxarna" som först kom hit, kan jag icke undgå att veta en del om denna "fantastiska idé". Först kan jag intyga att samtliga var besjälade av verkligt god vilja att skapa sig ett hem för sig och de sina. Att alla icke lyckades var icke uteslutande deras eget fel. Efter arbetslösheten i Eskilstuna blev arbetslöshetsunderstödet indraget så fort de kom hit. De hade ju arbete. Ja, arbete hade de mer än nog, men ingen inkomst, ty att bygga en stuga om minst 6x10 meter och inreda den, bygga ladugård för 4 kor och häst, lada och foderskulle samt att odla 3 hektar vildmark till åker, allt för 4.500 kr, kan omöjligen ge några inkomster. Vad vi samtliga litade till var den utlovade goda arbetsinkomsten från skoggen under vintern. Men redan andra vintern fanns knappast något arbete i skogarna, då virkespriserna sjönk katastrofalt. Kronan ställde till stor del in sina avverkningar och bolagen hade ju redan sina körare och huggare. Då pressen ideligen idisslade om detta misslyckade experiment, vilket ju fortfarande icke upphört, tyckte alla berörda, att det bästa de kunde göra var att se till att detta "misslyckande" blev totalt. När så industrin i Eskilstuna började komma igång igen, måste man förstå att många tog det säkra före det osäkra och återvände. Min personliga uppfattning är den att de flesta hade klarat sig utmärkt om de bara i rätt tid hade fått en smula hjälp till självhjälp.

Att hela företaget är en glänsande affär för staten istället för ett misslyckande framgår med önskvärd tydlighet av vad jag förut sagt om byns nuvarande tillstånd, för att icke tala om att det nu finns gott om arbetskraft i kronoparken och att skogen genom bebyggelsen fått ett helt annat värde.

Med detta har jag icke velat säga att kritiken är obefogad, långt därifrån. Här fanns exempelvis ingen väg till kronoparken, när vi kom hit. Icke ett dike var grönt. Marken var icke undersökt av jordbrukskunnig. En agronom gick här i två dagar över ett område på 500 har. Kronotorpen kom i regel till på så sätt att torparen själv fick bestämma var han ville bo och då han antingen fick den skog som fanns vid torpet eller fick köpa den för en billig penning, slog han sig ner i den tätaste och högsta granskogen med resultat att han fick den bästa fastmarksjord som fanns i närheten, ty granen växer på ganska god jord. Men fodret till sina djur fick han hämta från myrar och sumpmarker tills han i sinom tid också fick myrskiften utstakade till sitt torp. Lapplandsmyrarna kommer att bli till största välsignelse för land och folk allteftersom de tas i anspråk. De är nämligen väldiga homusreservoarer.

 

Mötingselberget Wojmån den 17 februari 1945
Per Albin Andersson

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Tablighi Jamaat Foto CC BY SA 2.0

Bort och hem igen

Tolkiens saga om Bilbo, en äventyrlig hobbit från Fylke, har undertiteln ”Bort och hem igen”. Jag vill använda samma rubrik när jag berättar något om min resa in och ut ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om politiken | 10 april, 2017

En resa till makedonien-ett annorlunda minne av första världskrigets utbrott

Thessaloniki är Greklands andra stad med ungefär en och en halv miljon innevånare och belägen i mellersta Makedonien, en region som har varit utsatt för många konflikter under 1900-talet. Staden var ...

Av: Jens Wallén | Kulturreportage | 04 juni, 2014

Från Bosch till Sollman - Game Art i Holland på 2000-talet

Det dröjer visserligen till 2016 innan Jheronimus Boschs 500-årsjubileum ska firas i Holland, men man har redan tjuvstartat. Under 2013 arrangerades en tävling om att göra ett dataspel som inspirerats av ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 19 juni, 2014

Magnus Göransson

Hästbilder

Idioten vaknar mitt i en väpnad konflikt med sin väckarklocka. Klockan hade tydligen kastat första stenen men när idioten kom till sans var kriget redan över. Ingen vinner krig och ...

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 16 mars, 2016

Vem äger grönskan? – Att förvalta det gröna rummet

Runtomkring är stubbar. Buskar som skulle blommat. Träd som skulle slagit ut.Runtomkring mig är stubbar. Jag har inget lantställe. Det gröna rummet i staden Stockholm där jag bor, är min trädgård ...

Av: Syster Ehlisabel | Gästkrönikör | 07 maj, 2009

Omöjliga intervjuer. Nikanor Teratologen intervjuar Archilochos

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Nikanor Teratologen | Övriga porträtt | 09 juli, 2012

Rödskinn och blekansikten

Häromdagen dök ur kökkenmöddingen upp en amerikansk barnbok från 1948, utgiven av Simon and Schuster som den gången höll till i Rockefeller Center i New York. Den är i stort ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 01 december, 2017

Byn Adak har en alldeles egen Saga

TEMA VÄSTERBOTTEN På Arlanda tittar jag efter en kvinna i grön linnedräkt och igelkottsfrisyr. Det var så hon beskrev sig själv, Eivor Jonsson från Adak. Med en kopp starkt svart lappkaffe ...

Av: Erika Hesselgren | Kulturreportage | 18 februari, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts