Du ska va inne, min vän

När jag var yngre hade jag en kompis utanför Växjö vars mamma var en hurtig naturälskare. Detta ledde till att hon jämt försökte få mig och min kompis att gå ...

Av: Anna Nyman | 14 juni, 2009
Gästkrönikör

Percy Bysshe Shelley - en glömd poet

I Anthony Burgess roman A Clockwork Orange har den mest korkade av ultravåldsligisten Alexs kumpaner, Dim, en mask som föreställer "a poet veck called Peebee Shelley".

Av: Björn Kohlström | 05 juli, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Benjamin 23

 

Av: Håkan Eklund | 21 januari, 2012
Kulturen strippar

Füssli, Riefenstahl och nubafolket

Schweiz är ett välkänt textil- och exilland som i modern tid hyst sådana storheter som Lenin, Mussolini och Thomas Mann. Utanför kantonernas under århundraden försvarade riksgränser är det mindre känt ...

Av: Bo I. Cavefors | 06 september, 2013
Essäer om konst

Georg Klein i bakersta raden, vid dörröppningen. Gudrun Eriksson, vid staketraden, längst till höger

Georg Klein – forskare och samtalspartner



Georg Klein, en av våra mest betydande forskare internationellt, professor i tumörbiologi, avled den 10 december. Det kanske kan ses som symboliskt att han avled Nobeldagen, denna märkesdag för forskningen, inte minst den medicinska som han var så starkt engagerad i.



Några personliga tankar


De stora livsfrågorna brottades han också med, som i Ateisten och den heliga staden. Trots den intensiva forskartillvaron blev det till sist mer än tio böcker, utöver de samtal i brevform med Per Ahlmark och med Lars Gyllensten som också gavs ut.
Georg Klein, foto Bengt Oberger

Georg Klein, foto Bengt Oberger

Annons:

Säkerligen finns det i dag en mängd människor, liksom jag, som minns honom och även från andra sammanhang än forskningen, inte minst från de många böcker han skrev. Men i det skönlitterära fanns förstås erfarenheter från forskarvärlden med och han skrev också om flow, det där märkliga tillståndet där man har, som det heter på nysvenska, riktigt flyt i till exempel forskningen. Med debutboken I stället för hemland fick vi också bilden av den unge judiske mannen Georg som undkom förintelsen och nazismen och till sist 1947 kom till Sverige. I denna och andra böcker fanns den egna upplevelsen av det som hände men också tanken att det kan komma att hända igen.

De stora livsfrågorna brottades han också med, som i Ateisten och den heliga staden. Trots den intensiva forskartillvaron blev det till sist mer än tio böcker, utöver de samtal i brevform med Per Ahlmark och med Lars Gyllensten som också gavs ut.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På institutionen för tumörbiologi på Karolinska Institutet, som Georg Klein ledde, var arbetstakten intensiv, både hos honom själv och medarbetarna. Där arbetade också min blivande hustru Gudrun som sekreterare.

Gudrun älskade arbetsplatsen. Hon kom dit i mitten av 1970-talet som sekreterare och var i mångt och mycket en kommunikationscentral och en koordinator. Det skulle ordnas praktiskt, till exempel med boende, för doktorander och för gästforskare, som även kunde ha familjen med sig. Min känsla var att Georg var en krävande chef, men också hade en stark tillit till sina medarbetare.

Trots att Gudrun drabbades av en blödning och en högersidig förlamning förblev hon en viktig medarbetare. Och även sedan hon valt att satsa på socionomyrket förblev Georg viktig för henne. Hon jobbade extra och förstärkte vår ekonomi (vi var både studerande med låg inkomst under ett par år), och Georg var generös rent ekonomiskt, där han elegant (säkerligen numera preskriberat) rundade bokföringsreglerna.

 

Trons tvivel

Kanske var Georg också orsaken till att hon drabbades av trons tvivel och gradvis lämnade sitt kyrkliga engagemang. Klein trodde verkligen inte på ett liv efter detta, utan snarare på att göra det goda i livet man levde. Här skiljde sig min kristna uppfattning på livet efter döden från hans syn, men också ibland när det gäller forskningen. Klein förfäktade konsekvensneutralitet, en forskare tar fram resultaten men kan inte ta ansvar för ett missbruk av forskningen – själv hävdade jag att forskaren åtminstone måste reflektera över möjliga konsekvenser.

När jag följde min hustru till hennes arbetsplats kunde jag inte för mitt liv begripa hur man kunde skapa i detta kaos. Vad är detta för arbetsmiljö? Hennes svar blev: men vi har ju det så roligt!

Så även om han kunde ringa hem till oss sent på kvällen eller tidigt på morgonen och säga: jag är på väg till USA, kan du… Och det är klart, hon fixade, ofta information och besked till forskare och medarbetare i olika frågar. Hon tog ”hälsningarna”, som det sas.

Lite i bakgrunden

Jag har i min ägo en bild av institutionens alla medarbetare. Här står Georg lite i bakgrunden, här syns ingen skillnad mellan forskare och övrig personal, inte som det var i skolans värld (de två grupperna lärare och övrig personal).   

Ja, säkert var det tufft emellanåt och ja, det fanns nog konflikter. Men också starkt engagemang och glädje. Även Gudruns privata umgänge präglades av arbetsplatsen och den i sin tur hade en judisk prägel. Det åts Ediths ungerska delikatesser, det firades något barns Bat Mitzvah osv.

Med regelbunden motionssimning höll Georg Klein sig i trim långt upp i åren. Intellektuell vital var han alltid och i högsta grad i nuet. År 2015 kom Resistens – tankar om motstånd. Där skriver han bland annat om vår digitaliserade tillvaro, hur den för att citera Jenny Maria Nilsson i Svenska Dagbladet, släcker samtal, förslappar medkänslan och förstör mellanmänsklig närhet. 

De livsfilosofiska frågorna fortsatte vara viktiga för både Georg och min hustru. Hon skrev sporadiskt till honom om sina tankar under hela 90-talet, han svarade prompt. I praktiken visade han att samtalen såväl med Lars Gyllensten, Per Ahlmark, forskarkollegor och en ”vanlig” medarbetare var lika viktiga.

När Gudrun gick bort (i cancer) 2003 fick jag ett omtänksamt och vänligt brev från Georg, också två av hans då senast utkomna böcker med en personlig dedikation till minnet av min hustru. Han visade i handling att medarbetare och medmänniskor var viktiga.

Georg Klein trodde ju aldrig på Gud och på himlen. Men om han nu har fel så kan de mötas och fortsätta sina samtal. I himlen kanske det inte finns en digitalisering som släcker de goda samtalen. Låt oss hoppas.

Thomas Wihlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Den rasjonalistiske metafysikkens røtter

Herakleitos(540 – 480 f.Kr.) betegnet den kosmiske makt med 'Logos'(Ordet). Hva er rasjonalistisk metafysikk, e.g. hva er den filosofiske diskursen 'rasjonalistisk metafysikk' om – hva går den ut på? En første ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 23 augusti, 2011

Solidarisk matematik

Åldringsvård är inget uppenbart sexigt ämne. Åldringsvård vilar ofta i medieskugga istället för att synas som en av samhällets stora angelägenheter. Ibland faller ljuset in trots allt. För några år ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 18 Maj, 2009

De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition…

Hägra, Härke, Höla, Knytta, Knöva, Kövra, Rista, Skickja, Ösa, Rätan, Grytan, Rödön, Silje och Välje är namn på orter i gamla betydande jämtbygder. Vad de på urnordisk tid betydde är ...

Av: Håkan Roos | Essäer om samhället | 02 december, 2014

Tiziana Luciani Foto: Chicco Fratta

Det är medvetenheten om kön och genus som skapar vår identitet

Tiziana Luciani är psykoterapeut och författare, hon föddes i Rom men bor i Perugia. På grund av sitt arbete reser hon ofta i Italien och utomlands. Jag har alltid uppskattad ...

Av: Guido Zeccola | Porträtt om politik & samhälle | 10 mars, 2015

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | Utopiska geografier | 01 november, 2010

En målning av Melker Garay. Detalj

Begreppet Gud

Melker Garay och Gud.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 14 februari, 2016

William Wordsworth Franska revolutionen som den i början tedde sig för anhängarna

Den romantiske poeten William Wordsworth (1770-1850) är mest känd för poesi med naturen som föremål och med meditativ grundstämning. På senare år var han konservativ, och utnämndes 1843 till Poet ...

Av: William Wordsworth | Utopiska geografier | 22 juli, 2013

Brott och straff 4 Jordabalkens potens - köpekontraktets konsistens

När fast egendom står på spel blir arma människor som förbytta och antar paragrafiska skepnader. I egendomens förbannelse blir lagarna till magiska redskap, hävstänger för trollkonster och förklädnader och möjliga ...

Av: Benny Holmberg, | Essäer om konst | 17 november, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.