Arne Sucksdorff

Ett stort äventyr med en stor filmare!

Vilken var den förste svensk som belönades med en Oscar? Rätt svar på denna TP fråga är inte Ingmar Bergman. Rätt svar är Arne Sucksdorff. För första gången går det ...

Av: Belinda Graham | 22 april, 2017
Filmens porträtt

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | 27 augusti, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Bland alla dessa nya deckardrottningar och kriminalkungar.

Det är tur att man kan simma. Annars hade jag för längesedan dränkts av den svenska deckarvågen som vuxit sig stor och blivit till ett eget litet innanhav. Idag, fyrtiofem ...

Av: Crister Enander | 31 Maj, 2011
Crister Enander

Metaltown 2013 – en nära-döden-upplevelse?

Årets Metaltownfestival bjöd på allt man kan önska sig av en festival: Bra musik, sol, glada festivalbesökare och god mat! I detta festivalreportage beskriver Linda Olsson varför Metaltown är en ...

Av: Linda Olsson | 03 augusti, 2013
Essäer om musik

Gamla staden i Riga Foto CC BY-SA 3.0

Ryssarna i Baltikum




Riga är Lettlands vackra huvudstad vid floden Dünas(Daugava) mynning i Östersjön. 2014 var staden med all rätt Europas kulturhuvudstad. Otaliga sevärdheter lockar. Riga var också en viktig industristad under lång tid. Här låg metallindustrin,VEF, som under 1930-talet fyllde den lettiska marknaden med radioapparater, telefoner och telefonväxlar.


nostalghia

nostalghia

I de baltiska länderna är de rysktalande, framförallt den äldre generationen, hänvisad att titta på det stora grannlandets tv-kanal, PBK. I sina baltiska lokalnyheter älskar kanalen att blåsa upp allt som på minsta sätt kan anses vara tecken på diskriminering av de rysktalande. Det är någonting man också känner igen i Finland med en stor rysk minoritet. Under en period var ryska kvinnor överrepresenterade i vårdnadstvister med finska män. Den ryska barnombudsmannen f.ö. nära vän med Putin reste till Finland med det budskapet att ryssar per definition var diskriminerade i kontakterna med finska barnavårdande myndigheter.
Tallinn, 2006 Foto CC BY 2.0

Tallinn, 2006 Foto CC BY 2.0

Annons:

Det var också här som den berömda spionkameran Minox utvecklades under 1930-talet. Under sovjettiden efter kriget blev Riga ett centrum för den sovjetiska elektronikindustrin. Nu är det EU, euro och NATO som gäller men vilka lojaliteter har den rysktalande minoriteten. Journalisten Kalle Kniivilä har i en utmärkt intervjubok, "Sovjets barnbarn" – "Ryssarna i Baltikum", Atlas förlag, rest runt i de baltiska republikerna från Narva i norr till Klaipeda i söder och pejlat stämningar.
Av Rigas 650 000 invånare är 50 % rysktalande. Precis som Tallinn i Estland har sin "sovjetiska stadsdel" Lasamäe upplever man att Riga egentligen är två städer, en lettisk och en rysk.

I och med att det säkerhetspolitiska läget skärpts i regionen i och med Rysslands övertagande av Krim och Ukrainakriget har också ryssarna i Baltikum kommit i fokus. Det bor en miljon rysktalande i Estland, Lettland och Litauen. Även om kontakterna är rättså avspända mellan folkgrupperna hettar det till ibland. Ett exempel var flytten av bronssoldaten Tallin som skapade starka spänningar mellan majoritetsbefolkningen å ena sidan och många ryskspråkiga å andra sidan. Statyn flyttades alltså 2007 från Tallinn centrum till en gravvård i utkanten av staden vilket ledde till de ökända upploppen och kravaller mellan rysktalande ester och polis under den s.k. Bronsnatten. Händelserna kring statyn visade på den djupa splittringen som finns under ytan i det estniska samhället.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På segerdagen varje år i början av maj vallfärdar tusentals ryssar i Estland till sin älskade Aljosja, den bronsstaty som för dem symboliserar Sovjetunionens seger över Hitlers Tyskland. 2015 var det extra känslosamt efter att det gått 70 år sedan andra världskriget tog slut.

De ryskspråkiga är ivrigt påhejade av en massiv rysk propagandaapparat som gärna rapporterar att ryssarna diskrimineras. Den sovjetiska segerdagen i andra världskriget är alltså en "högriskdag "med risk för sammandrabbningar. Det finns alltså extremister på båda håll. En informatör i det estniska hemvärnet skrev på sin Facebooksida apropå att Estland skulle ta emot några hundra flyktingar ."De som försöker ta sig hit är bara skräpfolk som man ska avvärja med alla medel. I Estland parasiterar det 300 000 ryssjävlar som inte har anpassat sig här.... ". Informatören omplacerades sedan. Märkligt nog kunde extremisterna på både den ryska och estniska sidan enas i en fråga håll nämligen motståndet mot att länderna skulle ta emot ett mycket begränsat antal flyktingar.

Det är många som har sagt att ryssarna i Baltikum känner sig kränkta och orättvist behandlade. En orsak är medborgarskapsbestämmelserna i både Estland och Lettland som innebar hårda villkor för möjligheten att förvärva estniskt respektive lettiskt medborgarskap. Detta till skillnad mot Litauen som gjorde alla medborgare i landet till litauiska medborgare. I Estland och Lettland var alternativet för de ryskspråkiga att förvärva ryska pass eller bli passlösa.

De ryskspråkigas lojalitet mot sina hemländer har ifrågasatts och de lever fortfarande i enklaver separerade från majoritetssamhället. Myndigheterna har också gått hårt fram och t.ex. avskaffat all rysk skyltning i städer och stadsdelar där nästan bara rysktalande bor. Den finske författaren, politikern m.m. Jörn Donner som inte kan anklagas för att vara någon "Putin – vän" som under en period satt i Europaparlamentet hävdade vid Estlands EU-ansökan att den ryska minoriteten blivit förbisedd och dåligt behandlad.

I de baltiska länderna är de rysktalande, framförallt den äldre generationen, hänvisad att titta på det stora grannlandets tv-kanal, PBK. I sina baltiska lokalnyheter älskar kanalen att blåsa upp allt som på minsta sätt kan anses vara tecken på diskriminering av de rysktalande. Det är någonting man också känner igen i Finland med en stor rysk minoritet. Under en period var ryska kvinnor överrepresenterade i vårdnadstvister med finska män. Den ryska barnombudsmannen f.ö. nära vän med Putin reste till Finland med det budskapet att ryssar per definition var diskriminerade i kontakterna med finska barnavårdande myndigheter.

För att motverka den ensidiga ryska "propagandan" har man i Estland och Lettland infört heltäckande public service radio på ryska.

Är då de ryskspråkiga diskriminerade i Baltikum idag? De flesta ryssarna var ju också offer för den sovjetiska politiken med folkomflyttningar. I undersökningar har det visat sig att fler och fler ryskspråkiga känner större samhörighet med Estland, Lettland och Litauen än "moder Ryssland". Många unga söker också arbete utomlands i t.ex. Storbritannien.

Problemet är att många invånare i de baltiska länderna har börjat se den ryskspråkiga minoriteten som ett hot mot den nationella säkerheten. Detta efter händelserna i Ukraina. Vid en rysk miltär inblandning skulle enligt objektiva bedömare en liten del av den rysktalande befolkningen sannolikt ansluta sig till angriparna. Utvecklingen i östra Ukraina visar att sådant scenario inte är orealistiskt. Det är bara att hoppas att andra krafter segrar – allt flera ryskspråkiga i Baltikum identifierar sig med det landet de bor i, allt färre med Ryssland. Att all upplevd diskriminering av rysktalande elimineras. Det finns flera länder, Finland, Schweiz, Kanada, där olika folkgrupper och språk kan leva i god harmoni och vidare att kulturella olikheter berikar.

Rolf Karlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Svenskan som driver en av Europas ledande dansutbildningar

Det var med mycket envishet och en portion mod som Jessica Iwanson för 35 år startade sin skola för nutida dans i München. I dag räknas Iwanson International School of ...

Av: Linda Karlsson Eldh | Övriga porträtt | 04 januari, 2010

Brott och straff I. Brottets relativitet - straffets exekutivitet

Det är icke allt sant som sanning är likt (ur Domarreglerna) Lagarna var nyktra och definitiva. Uttömmande och sakliga. Där fanns inga promenadstråk, eller blombeströdda ängar insprängda mellan lagarna, inga ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 20 oktober, 2009

Levittown i Pennsylvania   1959

Magnolia och förgätmigej

Som jag nyss skrev handlar en av berättelserna i Robert McCloskeys ”Han hette Homer” om hur man byggde amerikanska sovstäder med expressfart, tack vare färdiga byggelement. I bild och text ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 28 Maj, 2016

Joseph Conrad

Joseph Conrad som människa och författare

Nämns Joseph Conrad i Sverige idag? Möjligen pliktskyldigast i grundskolan eller på gymnasiet (jag vet inte). Då dock troligen som författare av sjöäventyr eller som författaren till Mörkrets hjärta (som ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2017

Läkande kraft

En vän skriver till mig om sin tonårsdotter. Han skriver: "A hade panikångest här på morgonen, har varit för mycket för henne i helgen, träning och en kompis som fyllde ...

Av: Sofia Sandström | Gästkrönikör | 23 Maj, 2014

Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | Utopiska geografier | 09 februari, 2009

Omöjliga intervjuer. Benny Holmberg intervjuar Öyvind Fahlström

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 04 mars, 2012

Robert Warrebäck. Foto: Joel Krozer

En novell av Robert Warrebäck

Robert Warrebäck skriver dikter, prosa och artiklar. Han har publicerat poesi i Post Scriptum, noveller i diverse skönlitterära antologier och skrivit artiklar åt olika webmagasin och tidskrifter. Han jobbar om ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 28 september, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.