ICA och de svarta kärnfria druvorna

Som boende mitt emellan Jönköping och Linköping i Ödeshög har vi en oerhörd bas, två rätt så stora och starkt växande städer med högskola respektive universitet. Häromdagen var jag på sammanträde ...

Av: Per-Inge Planefors | 15 januari, 2014
Gästkrönikör

Rilkes andra lyra

Under några veckor i februari 1922 fullbordade Rainer Maria Rilke sitt livsverk genom att skriva merparten av Duinoelegierna och Sonetterna till Orfeus. Det var enligt hans egna ord som ”en ...

Av: Bo Gustavsson | 27 februari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Olästa och omlästa böcker

I den hög av böcker som ligger på golvet, nere till vänster, har jag äntligen börjat botanisera. De är företrädesvis ”äldre” och svenska, och några – men inte alla – ...

Av: Carsten Palmer Schale | 05 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Erik Jorpes

Ett märkligt åländskt läkaröde

En ung åländsk läkare kom att kom att spela märkliga roll i det röda upproret som inleddes i Finland i januari1919. Erik Jorpes från Kökar hamnade på den röda ...

Av: Rolf Karlman | 31 januari, 2017
Essäer om politiken

Kollektivet är kärnan



Kollektivet är kärnan - teatern ett sätt att nå ut

I snart tre år har ett tjugofemtal kvinnor mellan 22 och 30 år diskuterat samhällsomfattande och personliga frågor. Feminismen är deras gemensamma nämnare och tillsammans har de arbetat fram föreställningen "Var god tag plats" som spelas på Södra Teaterns stora scen under Stockhom Plride. Tre av medlemmarna har kommit till Café Edenborg i Stockholm för att berätta mer.

pride_teater1.jpg 

Behovet att som ung feminist kunna diskutera såväl samhällsomfattande som personliga frågor blev startskottet för ÖFA-kollektivet. ÖFA står för Öppna Feminister Agerar och de har varit aktiva sedan 2004.

- Vår utgångspunkt är feministisk. Alla i kollektivet definierar sig som feminister, men tolkningen av begreppet är individuell. Att inte alla har samma åsikter är vår styrka. Det ger en inneboende dynamik, säger Emelie Garmén.

De bor på olika håll, i Sverige och utomlands, de har olika bakgrund och valet av utbildning varierar. Ur diskussionen föddes tanken på att gestalta frå­geställningarna om livet och samhället sceniskt.

 

pride_teater2.jpg 

- Kollektivet består av många yrkesverksamma konstnärer; dansare, skådespelare, fotografer, filmare, musiker, textarbetare, designers ... Våra diskussioner var allmängiltiga och vi ville nå ut med våra idéer. En medlem sökte pengar från Ungdomsstyrelsen och när vi fick dem satte vi i gång på allvar, säger Caroline Åberg.

Det blev en kollageföreställning med teman som kärlek, identitet, gemenskap, ensamhet och sexualitet. Föreställningen arbetades fram i workshops och friheten var stor att välja uttrycksform.

- Vi samlades ofta i små grupper. Grupperna kom till därför att de som ingick bodde nära varandra eller för att de ville arbeta med till exempel text eller scenografi, säger Emelie.

Kollektivet är kärnan och kärnan är medlemmarnas gemensamma vilja. Deras arbetssätt är ickehierarkiskt och de ser verkligheten från olika håll, men tryggheten och styrkan kommer från kollektivet.

Premiären ägde rum den 18 september 2006 på Reginateatern i Uppsala och sedan har ÖFA spelat Var god tag plats på bland annat Aliasteatern i Stockholm och på Ladyfest i Malmö. Men de har även spelat för grund- och gymnasieelever och på Wiks Folkhögskola där de även höll workshops om olika konstnärliga uttryck. Responsen från eleverna var stark och positiv. De kände igen sig!

 

pride_teater3.jpg 
ÖFA-kollektivet i föreställningen Var god tag plats.
Foto: Märta Thisner

- Vi vill fortsätta att arbeta med ungdomar genom att visa vår föreställning och sedan arbeta tillsammans med dem i olika typer av workshops. Det går att arbeta med många konstnärliga uttrycksmedel och vi vill visa att kollektivet är en bra plattform.

Efter föreställningen under Pride House, den första augusti på Södra Teaterns stora scen, kan vi se fram emot en work-in-progress-föreställning på Reginateatern i Uppsala den 15 november. Där kommer bland annat enaktaren Vi leker att du blundar, av Love Sydstrand att spelas, men det blir även dans i form av Hemligheter och scener från Sketchlokomotivet med ÖFA:s sketchfalang, där kollektivet fortsätter att ta plats!

- Vi vill förändra samhället och vi vet vart vi vill komma. Vi vill sätta igång en tankeprocess hos vår publik och vi gör det genom teatern och vårt sceniska uttryckssätt, avslutar Katarina Winter.

Agneta Tröjer

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Konsten är för mig extrem anti-vardag. En intervju med Martin Tistedt

Martin Tistedt är en bland de bästa av Vertigos författare. Han skiftar mellan dröm och mardröm i det han skriver. Hans senaste roman heter Vår och där har drömmen ingen ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 25 maj, 2014

Vad är det nu i mig som brister

Det fanns en tid då jag drömde, då jag vaknade upp mitt i natten med häftigt bultande hjärta kall av svett och ångest, uppfylld av märkliga drömlika bilder känslan av att inte veta och ...

Av: Susann Wilhelmsson | Utopiska geografier | 12 oktober, 2009

Peyote-scenen, foto Gençer Yurttaş

Istanbuls viktigaste klubb

När man talar om Istanbuls oberoende musikscen måste man prata om Peyote, stadens viktigaste och äldsta klubb. Peyote har fått sitt namn från kaktusen som är välkänd för sina psykedeliska ...

Av: Aylin Ünal | Essäer om musik | 26 november, 2016

Människorna och språken

Två miljoner år sedan: enkla stenverktyg men ingen konst och inget språk, helt enkelt för att struphuvudets anatomi ännu inte medger det. 150 tusen år sedan: homo sapiens sapiens med ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om samhället | 03 december, 2010

Tonsättaren Lucio Garau och livets stora gåvor

  Lucio Garau är en tonsättare från Sardinien i Italien som har komponerat många verk som speglar musiken och ljuden från hans hemtrakter. Inte så mycket för folkmusiken i sig, utan ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 04 maj, 2011

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Ett ständigt misslyckande – dataspelens berättarstruktur inspirerar filmvärlden

Det ständiga misslyckandet är grunden för dataspelets berättarstruktur. Precis som i film och litteratur har ofta dataspel ett linjärt berättande. Huvudpersonen ska ta sig från berättelsen början till slutet genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 24 september, 2014

Vem är rädder för vargen här?

Jakob (1785 – 1863) och Wilhelm Grimm (1786 – 1859) hör till 1800-talets stora europeiska kulturpersonligheter. De var språkforskare, sagosamlare, bibliotekarier och upptäckare och påverkade sin samtid genom att bana ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 24 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.