Simon O. Pettersson 

Deklassering

En ny lång novell av Simon O. Pettersson 

Av: Simon O. Pettersson | 18 augusti, 2017
Utopiska geografier

Drömmar och dofter i Kraków. Unsound festival

Det doftar gott om årets Unsound – festivalen i polska Kraków som tagit ledningen i att fokusera på ny experimentell, främst elektronisk, musik i gränslanden mellan konstmusik, electronika och klubbmusik ...

Av: Curt Lundberg | 27 oktober, 2014
Essäer om musik

En liten pojkes dröm om att få gå i skolan. Intervju med författaren…

Under Togos brännande sol lever de i ett stort antal, alla de barn som vill gå i skolan. Som vill lära sig, utvecklas och få kunskap. För att kunna se ...

Av: Linda Johansson | 24 juni, 2012
Litteraturens porträtt

Det urolige sinn. Del II

Homo Viator Menneskeværen er essensielt sammenknyttet med vandring, mente den katolske filosof Gabriel Marcel(1889-1973), e.g at forut for at et menneske er Homo Economicus eller Homo Politicus, er det på vandring ...

Av: Thor Olav Olsen | 14 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Au pair - trenden som håller i sig



A spoonful of sugar helps the medicine go down The medicine go down medicine go down Just a spoonful of sugar helps the medicine go down In a most delightful way

Tolfte mars 2011, Bogis-Bossey, Schweiz. En kvarts bilfärd från Genève, fem minuter från den franska gränsen ligger den pittoreska byn med cirka tusen invånare. Chavannes-de-Bogis är något större och de båda byarna kan endast skiljas åt av en vägtavla som markerar att man lämnat den ena eller den andra. ”Skolan ligger i Chavannes men vi bor i Bogis-Bossey” förklarar Hellin Ahlskog-Arbaeus för mig medan vi väntar. Hon är nitton år och kommer från Kungsbacka och trodde inte för ett år sedan att hon skulle stå här. Längs åkrar kantade av berg löper vägen fram, vi står i byns kärna på skolgården. Mammor och yngre småsyskon strömmar fram från posten eller den lilla lanthandeln. Klockan ringer ut och barnen springer ut från skolportarna och frågar vad det ska bli för lunch. Hellin och jag står vid gungställningen och strax kommer huvudpersonerna springande, Emma och Lily, nio år gamla. Flickorna kommer mot oss och kramar sin aupair och vi går tillsammans tillbaka till huset där familjen bor. Till lunch serveras normalt sett något lättlagat, ”Vi har inte så mycket tid innan barnen ska tillbaka till skolan igen” förklarar Hellin medan hon serverar pasta till flickorna. Tvillingarna har en storebror, Nils tretton år, som går på en annan skola i en by längre bort. Han kommer inte hem över lunchen utan äter i skolans matsal. Efter maten leker tvillingarna Emma och Lily på sitt rum bland höga torn av böcker och Barbiedockor. När jag frågar dem vad de tycker om att ha au pair svarar de genast på kvittrande franska. ”Det är nästan lite för bra. De kan alltid leka med oss och de ger oss mellanmål. Det är ungefär som att ha en storasyster”. 

Hellin rör sig vant i huset och vet var allting finns, mer än halva tiden av hennes au pair-år har gått och våren närmar sig med stormsteg i den lilla schweiziska byn. Hon valde att åka som au pair för att få uppleva något nytt. Efter att hon avslutat gymnasiet ville hon inte studera vidare direkt. ”Jag funderade på att resa eller bara flytta utomlands men att åka som au pair var enklast. Det är ett ganska lätt jobb som varierar från dag till dag”. Det här är en av de vanliga anledningarna till att många ungdomar väljer att arbeta som au pairer. Steget från det trygga hemmet blir inte lika stort som om de skulle stå på helt egna ben men de får samtidigt njuta av friheten och valmöjligheterna som det nya landet erbjuder. Vad är då det bästa med att vara au pair? Hellin är övertygad om de många fördelarna och att de är ovärderliga, inget annat jobb är som au pair-jobbet. ”Man kommer nära en annan familj på väldigt kort tid och man lär känna en kultur från insidan.” Men det finns även dagar då livet känns lite tyngre. ”Ibland är det krävande att bo där man arbetar, det är svårt att vara ledig helt och hållet. Man hjälper till ganska mycket på sin fritid, men det beror förstås på hur nära man står familjen. Att plocka undan sin egen disk efter sig är naturligtvis en självklarhet”. En annan fördel med arbetet är att man får träna eller lära sig ett nytt språk, i Hellins fall franska. Språket tycker hon är något av det viktigaste och eftersom hon ville träna sin franska valde hon ett land där hon skulle ha möjlighet att göra just detta.

Vad är det viktigaste man bör ha i åtanke som au pair? Det mest väsentliga enligt Hellin är att man är flexibel och att man vågar säga ifrån om något inte är som det ska men också att man vågar släppa in familjen man arbetar hos och låta dem komma nära. Klockan är halv ett och det har redan blivit dags för flickorna att gå tillbaka till skolan, vi följer dem dit för att sedan gå tillbaka igen. Det blir en hel del promenader för Hellin och när vi är tillbaka i huset är det dags att städa. Arbetsgivaren tycker om ett städat hus menar Hellin och dammsuger vardagsrummet. Städningen ingår i hennes jobb men arbetsuppgifterna varierar från familj till familj. Hellin har vänner som både hjälper till mer och mindre än vad hon gör.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Månen lyser blank och trind Stjärnklar kväll och Nordan vind

Att åka som aupair, eller barnflicka, har varit aktuellt sedan slutet på 1900-talet. Vid en googlesökning på ”Au pair” får man upp ett stort antal olika förmedlingar som kan underlätta arbetet för den som vill arbeta som aupair men även en del sidor där familjer och blivande au pairer kan sköta all kommunikation på egen hand. Hellin och familjen Unell hittade varandra via den populära sidan Aupairworld.net. ”Många av de au pairer jag mött har använt sig av just den sidan.” menar Hellin. En förmedling är oftast aktuell för den som vill resa utanför Europa, som till exempel USA. Intresset för au pair-arbetet har ökat stadigt de senaste åren enligt hemsidan och au pairförmedlingen Aupairguiden. De är inte den enda förmedlingen som upplevt en ökning de senaste fem åren. Även Sissi Frangos på STS menar att antalet au pairer ökat. ”Vi såg en klar ökning på antalet ansökningar under 2009 och känner att det var finanskrisen som bidrog till det”. Finanskrisen till trots valde många runt om i världen att anställa hjälp för att få ihop vardagen. Frågan kvarstår, varför väljer så många människor att ha främmande ungdomar hemma hos sig och att anförtro dem sina egna barn?

När jag talar med Hellins arbetsgivare Rachel Unell blir en sak klar, detta är en kvinna som vet vad hon vill och som är rättfram med det. Hon har stor erfarenhet av au pairer, närmare bestämt tio stycken under tio år, och hon vet att ett bra arbetsförhållande bygger på respekt sinsemellan. Att ha en främling boendes i sin familj har inte alltid varit lätt men hon menar att varje au pair har kommit med något nytt och berikat familjen och framförallt barnen. ”De har blivit mycket mer toleranta och öppna för olikheter än många andra barn jag möter. De är vana vid att folk kommer och går i vårt hem och de har lärt sig att respekten är det viktigaste. Överhuvudtaget så är respekten det viktigaste”. Rachel Unell rör runt i den stora grytan med risotto som ska bli familjens kvällsmat. En nyckel sätts i låset och Kristian Unell, pappan i familjen, kommer hem från jobbet. Hellin har hjälpt till att duka bordet och har under eftermiddagen läst läxorna med barnen och hjälper nu diskret till att ställa fram maten på bordet. ”Vi är mitt i en intervju” säger Rachel menande när Kristian kommer och hälsar och vi fortsätter med familjen tassandes i bakgrunden. ”Att ha au pair var den mest passande lösningen för vår familj. Barnpassningssystemet i Schweiz är komplicerat och dyrt, det skulle gå jämnt ut att ha barnen hos en dagmamma. Därför tyckte vi att det var värt att ha en person boende hos oss som kunde vara mer flexibel och anpassbar till just våra behov”. Rachel hackar salladen och sköljer den medan hon klappar Hellin på axeln. ”Och vi har haft tur. Det viktigaste för oss var att au pairen skulle tycka om barn, vara självständig och organiserad. En person som kunde ta egna initiativ och ansvar. Vi har hittat sådana personer mer eller mindre alla tio gånger.” Vad är det viktigaste för att det ska fungera mellan familjen och au pairen undrar jag medan Rachel blandar en salladsdressing. ”Att man alltid har en öppen kontakt. Oftast är det inte barnen som har problem med au pairen utan föräldrarna. Har man ingen bra relation kommer rutinerna inte att fungera. Det allra viktigaste är den ömsesidiga respekten helt enkelt. Bara så kan det uppstå en win-win relation.” 

Superhärlifraggellistighäxlikhalledosen  Även om du övat dig exakt som virtuosenGenève är en region med många olika nationaliteter där människor kommer och går. Tack vare de många organisationerna och storföretagen som har sina fästen här kan staden leva gott på massan av människor som ständigt kommer och byts ut. Därför har detta även blivit en aupairtät region. Svenska kyrkan anordnar au pair-träffar varannan vecka både i Genève och i grannstaden Lausanne. Dessutom finns här en organisation som heter LINK som drivs av ett amerikanskt par med stöd av en kyrka. Även LINK har träffar varannan vecka och hit kommer au pairer från hela världen för att umgås, prata om livet och ha roligt. Rachel Unell är tacksam över att bo i en så pass internationell region där hon kan erbjuda sina au pairer många olika möjligheter. Hon tror att det finns många au pairer här just för att det finns människor här från många olika nationaliteter, många vill ha personer från sina egna länder för att överbygga kulturella skillnader. Familjen Unell har svenskt påbrå, Kristian är född i Schweiz men har helsvenska föräldrar. Därför har de valt att ha svenska au pairer, för att ge barnen en del av Sverige och behålla den svenska kulturen i familjen. Tillgången på au pairer har varit olika under åren men Rachel är övertygad om att det har blivit lättare med åren. ”Vi hade fler erbjudande i år än för tio år sedan. Men det har varierat, vissa år är det mer trendigt, andra år mindre.” Under finanskrisen märkte familjen av en tydlig ökning. ”Ansökningarna ökade under de värsta åren, 2009 till exempel. Troligtvis för att ett au pair-jobb är lättare att hitta än ett vanligt jobb.”

Enligt Jobbkällan har det skett en enorm ökning av au pairer i USA. Den dyrare barnomsorgen och mindre uttagande av föräldraledigheten är två orsaker som nämns. The Wall Street Journal gjorde en granskning 2009 där det visade sig att au pairer från Västeuropa ökade med 200 procent det året. ”Antalet au pairer ökar generellt sett alltid i lågkonjunkturer. Man får jobb trots arbetsbrist och kan ägna sig åt studier, vässa sina språkkunskaper och etablera ett internationellt nätverk. Bättre rustad än så kan man knappast vara när det ljusnar” säger Gunilla Girardo, VD för Svensk-Amerikanska Handelskamrarna. Ökningen verkar vara ett faktum, inte bara i USA utan även i Europa. Vad det är som lockar de många unga svenskarna tycks självklart: mat och boende inklusive fickpengar för ett arbete som inte är ansträngande. Familjerna å andra sidan får dessutom den hjälpen de behöver för att klara vardagen. Att sedan den ekonomiska lågkonjunkturen bidrog till ett lyft 2009 har även det främjat ryktet för au pairerna. Just nu verkar detta yrke fortfarande segla på glansen av de många fördelarna, trots att det kan finnas risker med att släppa in främlingar i sitt hem eller tvärtom att flytta in hos främlingar. Balansen upprätthålls genom att båda parter är lika beroende av varandra och beroende av att kunna lita på varandra.

Hur ser det ut hos familjen Unell idag, ett halvår senare? Nu har den sista au pairen lämnat deras hem, Hellin är tillbaka i Sverige och arbetar medan hon funderar på vad hon vill studera vidare till. Efter tio au pairer har nu tvillingarna vuxit upp och bytt skola till samma som Nils. Därifrån kan de inte komma hem och äta lunch utan de gör som många andra barn och äter lunch i skolans kafeteria. Familjen Unell är enig om att au pairerna alla har varit till stor nytta för dem och att de inte skulle ha varit som de är idag, utan dem. 

Jana Rüegg
Bilderna är från filmen Mary Poppins, Mary Poppins: världens mest berömda au pair flicka

 

Källor:
http://www.aupairguiden.se/att-vara-au-pair/
http://www.jobbkallan.se/nyheter/arbetsmarknad/1103-manga-fler-au-pair-jobb-i-usa

 

Intervjuer:
Rachel Unell
Hellin Ahlskog-Arbaeus
Sisi Frangos, STS

 

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Pynchons Mesopolitosis

Du gick till Dr. Blumenthal en dag 1973 i Middleton, New York, och klagade över hosta, varpå den gode doktorn bestämde sig för att röntga din bröstkorg. Innan de dödliga ...

Av: Jonas Wessel | Litteraturens porträtt | 23 mars, 2013

Bo Ahrenfelt – Förändring är ett livslångt tillstånd i lugn och kaos

Förändring är ingen tillfällighet, ingen slump, menar Bo Ahrenfelt. Han är läkare och psykiater med bland annat kroppsterapi som specialinriktning, men arbetar sedan många år tillbaka med förändrings- och utvecklingsarbete ...

Av: Antoon Geels | Övriga porträtt | 29 juli, 2011

Dansen som konstform

foto: Guido Zeccola Den moderna dansen betraktas idag som en både självständig och -klar konstform. Så har det inte alltid varit. Historiskt sett har dansen varit knuten till mer etablerade konstformer, såsom ...

Av: Roberth Ericsson | Scenkonstens porträtt | 15 augusti, 2008

Evig är den konst som alltid talar till oss själva. Intervju med Fabio…

Gitarristen Magnus Andersson och jag träffade den italienske tonsättaren Fabio Vacchi under hans vistelse i Stockholm i samband med spelningen av hans Quintetto Notturno Concertante på konserthuset. Eventet skedde i ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 15 juni, 2014

Frida Kahlo och den kvinnliga stilen

Vad händer när man klassificerar konst skapad av kvinnliga konstnärer som just ”kvinnlig”? Pekar man på samhälleliga strukturer som har legat till grund för att kvinnliga konstnärer genom historieskrivningen har ...

Av: Simone Frankel | Konstens porträtt | 08 mars, 2013

Fornuft og liv

Innledning Å være menneske er så mangt, skjønt uskyldige er vi ikke. Vi har moral og språk, og dermed har vi tilstrekkelig med ressurser og stor nok kapasitet til å teoretisere ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 Maj, 2014

 Rafael Filosofskolan i Aten. Bild Wikigeeks

Mellan Skylla och Karybdis

”Det bästa hos kristendomen är ett liv värdigt Kristus. Där det finns skall vi inte vara så snara till att misstänka människor för irrlära.” (Ur Johan Huizinga: ”Erasmus”)

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 16 Maj, 2017

Nyårskrönika 2013

Jag ser lite snö vid vägkanten, mer svart än vit. Mer hård än mjuk skulle jag gissa. Jag flyttade till ännu en storstad för snart tio år sedan, i centrum brukade ...

Av: Linda Bönström | Gästkrönikör | 01 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.