Vem är vem och vad är vad?

Helgonet Lucia från Italien är enligt tradition, språk och kön en kvinna som levde i ett patriarkalt samhällsklimat. Som kvinna var hennes situation säkert mycket svår; främst med tanke på ...

Av: Thomas Silfving och Gunilla Nilson | 23 november, 2012
Gästkrönikör

Carlos Castanedas avsked av sina läsare

Den ensamma fågeln har fem förutsättningar:Den första är att den flyger till den högsta punkten;den andra är att den inte längtar efter sällskap,inte ens utav sin egen art;den tredje är ...

Av: Nina Michael | 27 augusti, 2013
Essäer om religionen

Agatha Christie: Deckardrottningen

För mer än ett århundrade sen i ett litet samhälle i sydöstra England, där floden Mosel rinner fram och nationalparken i Dartmoor står ståtlig, föddes en liten flicka som med ...

Av: Jenny Berggren | 27 maj, 2013
Övriga porträtt

Gruppe 47. Bildkälla: Wikimedia

Om Gustav Korlén och författarna i Gruppe 47, särskilt Alfred Andersch

I år skulle Gustav Korlén ha fyllt hundra år. Han blev nästan så gammal – han avled i fjol. Till hundraårsdagen har nu kommit en sympatisk hyllnings- och minnesskrift, Kalejdoskop ...

Av: Ivo Holmqvist | 12 juni, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Andlighet och psykisk hälsa



ordet mindfulness känns lite urvattnat och slitet Människan i dagens västvärld är ständigt på språng, tempot i samhället är skadligt uppstressat och många upplever att något fattas. Oro, ångest och depression ökar, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Alla pratar om stress och utbrändhet. Enligt stressforskaren Richard Lazarus är stress ett tillstånd vi upplever, när de krav som ställs på oss inte motsvaras av vår förmåga att hantera dem. Materiellt har vi allt vi kan önska; vi har de tekniska, ekonomiska och medicinska förutsättningarna för ett gott liv, men ändå mår vi inte bra. Människan har alltid sökt efter meningen med livet, och undrat om det finns något som döljer sig bakom denna tillvaro. En av buddhismens viktigaste grundsanningar är att orsakerna till tillvarons lidande finns inom oss, och att de kan upplösas genom meditativt arbete.

Vår västvärld har länge dominerats av en stark tro på medicinsk expertis och vetenskaplig forskning. Men under senare år har det uppkommit allt fler alternativa metoder och terapier som komplement till den traditionella skolmedicinen. Kognitiv psykoterapi som etablerades för cirka trettio år sen används idag både inom den privata och offentliga vården. Under de senaste decennierna har kognitiv psykoterapi också hämtat inspiration från buddhistisk psykologi, särskilt meditation i form av mindfulness, medveten närvaro.

Mindfulness- ögonblickens under är en av den vietnamesiske zenmästaren Thich Nhat Hahns mest populära böcker. Mindfulness är, skriver han, en översättning av sati (pali), vilket betyder att icke - dömande iaktta sig själv med fullkomlig uppmärksamhet. Mindfulness eller medveten närvaro betyder att uppleva världen (däribland ens inre värld) på ett sätt som gör att man är fullt medveten i det nuvarande ögonblicket om vad som sker.

Att vara fullt medveten innebär att man inte tänker, dömer eller försöker kontrollera det som pågår. I centrum står konsten att ta makten över sina tankar och vara närvarande i nuet oavsett om man leker med sina barn, diskar eller bara äter en apelsin. Han lär i denna bok ut meditationsövningar som leder oss inåt mot vårt autentiska jag. Enligt honom är det är viktigt att släppa taget om alla tankar som driver oss hit och dit och hindrar oss från att vara närvarande i stunden. Andningen är här ett viktigt verktyg.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I buddhistkloster får man lära sig använda andningen som medel mot tankspriddhet och för att bygga upp koncentrationsförmågan. Koncentrationsförmåga är en styrka som kommer av mindfulness. Avslappning är den nödvändiga utgångspunkten, men när man väl är avslappnad kan man förena kropp och sinne och öppna vishetens port skriver Hahn och när det uppstår en tanke eller känsla ska man endast bekräfta och inte döma.

Forskaren Robert L. Leahys skriver i boken Ångestfri att medveten närvaro är en meditationsform som vi kan utföra i det dagliga livet och att den är utformad för att ge oss större kontroll över vårt tänkande så att vi kan vända på ingrodda tendenser och utveckla nya. Vidare menar han att vi ofta behandlar tankar som om de vore verklighet eller snarare bilder av verkligheten. Man kan se en tanke som bara en tanke som inte behöver ha det minsta med det som händer i omvärlden. I stället för att fastna i innehållet i våra tankar kan vi notera dem i stunden. Detta förändrar hela relationen till den. När vi ser våra tankar som en del av medvetandeströmmen, när de helt enkelt är fenomen som passerar genom vårt huvud snarare än beskrivningar av verkligheten tycks deras makt över oss plötsligt avta betydligt. Medveten närvaro har visat sig vara en effektiv metod vid såväl stress som ångest och depression. Den används som komplement i såväl kognitiv beteendeterapi som andra terapiformer, men detta är inte helt okontroversiellt. Ett flertal kognitiva terapeuter har kommit med invändningar mot mindfulness. Kognitiv beteendeterapi har blivit känd för att vara en rationell och resultatinriktad terapi som ansett existentiella frågor ovetenskapliga och därför förbigått dessa vid utbildning och behandling. Dalai lama som är känd för att vilja skapa förståelse mellan öst och väst har också stort intresse av västerländsk forskning och samarbetar med ett antal forskare inom neurofysiologi och psykologi. Inom den kognitiva terapin har man under de två senaste decennierna hämtat inspiration från den buddhistiska psykologin, framför allt från den meditativa traditionen. Flera forskare anser också att det finns stora likheter mellan kognitiv terapi och buddhism.

det finns en fara i att se mindfulness som en enkel metod och botemedel mot allt  Richard Davidson, professor i psykologi och psykiatri, upptäckte att hjärna och nervsystem kan nybilda celler genom lärande och upprepade erfarenheter och detta har placerat hjärnans formbarhet i fokus för neuro- vetenskaperna. Han har även kunnat även visa att medkänsla är nära förknippad med områden i hjärnan som har samband med tillfredsställelse och lycka.

 Men det finns en fara i att se mindfulness som en enkel metod och botemedel mot allt och användbart för alla. Människor mediterar för att förbättra hälsan, få mer energi och utvecklas som personer. Samtidigt kritiseras vissa meditationsriktningar för att presentera alltför optimistiska resultat. Tron på metoden och läraren, den så kallade placeboeffekten, blir det viktigaste. Utvärdering har gjorts, där psykologer kommit fram till att det finns liten evidens för mindfulness- metoderna. Detta betyder inte i första hand på att de är overksamma men att de präglas av bristande design. Antingen är grupperna för små eller så undersöker man endast kvinnor. Kritik riktas mot att diagnosen ofta är oklar samt att ingen bedömer terapeutens kompetens. Givetvis är det farligt om man släpper kravet på empirisk forskning och utvärdering och använder terapiformer till andra grupper än de avsedda utan att detta utvärderas vetenskapligt. De kan då liknas vid kristallterapi eller liknande oseriösa företeelser.

 Även om ordet mindfulness känns lite urvattnat och slitet så är själva begreppet mindfulness fortfarande oklart. Man kan ställa flera frågor som: ”Är mindfulness en specifik meditationsform eller finns olika tekniker? Är mindfulness endast relevant när vi vänder oss inåt och varvar ner, eller är det tillämpligt även vid aktivt målinriktat handlande?” Buddhismens filosofi bygger på motsägelser som kan vara svåra att förstå för en västerlänning. Synen på självet och egot är begrepp som betyder olika saker i västerländsk och österländsk tradition. Enligt buddhismen är begäret roten till mänskligt lidande och hävdandet av egot ett hinder för mänsklig utveckling och sinnesro. Samtidigt som självet återkommer i begreppet återfödelse, är det något som inte anses existera i sig själv. I det västerländska tänkandet är individen och självet mycket viktigt. Frågan som uppkommer är: ”Finns det inte risk att vi hamnar i gammal kristen självförnekelse om vi okritiskt anammar detta tänkande i vår västerländska tankevärld”?

 Att reducera buddhism till enbart träning i sinnesnärvaro är dock inte okontroversiellt. Från buddhistiskt håll har framhållits att buddhism är en religion, inte en uppsättning terapeutiska tekniker Jan Bärmark, professor i vetenskapsteori, godkänner mindfulness eller insiktsmeditationen i sig, men han menar att även etiska färdigheter, dygder som generositet, medkänsla och tålamod bör ingå i terapin. Tomhetsbegreppet, det vill säga föreställningen om att inget fenomen har oföränderlig ting- karaktär, är också något som är väsentligt för denna typ av meditation. Dalai lama menar att vi i västvärlden tenderar att isolera och lyfta ut begrepp som meditation och uppmärksam närvaro. Meditation bör, enligt honom, ses i ett större och meningsfullare sammanhang och Jung har skrivit, i sin inledning till The Sekret of the Golden Flower, att Västerlandet måste nå Österlandets insikter genom sin egen tradition.

 För att sammanfatta kritiken mot mindfulness så hävdar vissa kognitiva terapeuter att mindfulness är svårt att vetenskapligt verifiera och att religion eller något som hämtats från religiösa sammanhang inte är någon tillfredsställande grund för psykoterapi. Man anser att metoden är ovetenskaplig och inte är tillräckligt objektiv och att den ofta används i reklamsyfte. Det sägs att metoden är alltför snabb och bygger på populär- psykologisk grund. Man framhåller att resultat ofta grundar sig på placeboeffekt eller god tro men att även negativa resultat konstaterats. Metoden lämpar sig inte för alla utan hjälper endast i vissa situationer. Begreppet mindfulness anses som alltför oklart och svårt att definiera. Vidare varnas för att sammanföra två olika tanketraditioner, då det finns risk för missförstånd. Från det psykoanalytiska etablissemanget framförs kritik mot att metoden är alltför ytlig och inte går till botten med orsakerna till patientens problem. Mer forskning och kunskap efterlyses allmänt för att metoden inte ska verka oseriös. Från buddhistiskt håll anses det felaktigt att reducera buddhism och lyfta begrepp ur sitt religiösa sammanhang.

 Mindfulness är alltjämt ett relativt ovanligt begrepp för många människor i västvärlden, även om det har blivit alltmer aktuellt inom psykologi och psykoterapi under senare år. Inom de så kallade icke- etablerade kretsarna presenteras idag mindfulness som en snabb och lättköpt genväg till lycka och hälsa. Företag ordnar veckoslutskurser och CD-skivor finns att köpa för att människor på egen hand ska lära sig meditera. Positiva resultat utlovas generellt och inget sägs om att motivation, disciplin, tålamod och hårt arbete är ett krav för att metoden ska lyckas och att terapeutens medverkan och stöd är villkor för att metoden ska ge resultat. Makten och pengarna styr det mesta idag, till och med vår hälsa och livskvalitet. En oseriös marknadsföring kan säkert vara till mer skada än nytta för stressade och deprimerade människor. Därför är det viktigt att vederhäftig kunskap om vad mindfulness innebär förs ut till allmänheten. Människor i väst söker ofta enklaste sätt att fly undan sjukdom, lidande och död. Man tänker inte längre än till sig själv och sitt eget välbefinnande. ”Var finns etiken och moralen som är så viktig för buddhismen”?

Mindfulness är alltjämt ett relativt ovanligt begrepp för många människor i västvärlden, även om det har blivit alltmer aktuellt inom psykologi och psykoterapi under senare år. Men religioner får lov att förnya sig utan att för den skull behöva bli anklagade för att inte vara autentiska. Buddha sa att allt är en process, och det måste innebära att läran inte är bunden till oföränderliga dogmer. Meditation betraktas enligt modernistisk buddhism inte bara som något som för individen närmare nirvana utan som en hjälp att förbättra livet här och nu. Det anses vara ett instrument till framgång i vardagen, vilket förvisso kan tyckas vara en tämligen drastisk omtolkning av den buddhistiska läran.

Världen är, enligt Buddhas uppfattning, varken verklig eller overklig. Den uppstår och går under genom våra sinnens aktivitet. Den förvetenskapliga människan får alltså all sin information genom direkt upplevelse. När Buddha säger att vi skapar världen genom våra tankar menar han att vi inte reagerar på omgivningen i sig, utan på våra tolkningar av den. Den kognitiva psykoterapin utgår från samma grundsyn. Den ursprungliga idén är att tankarna ligger i ett slags gränsland mellan den yttre och den inre verkligheten, och det är därför man i första hand arbetar med tankarna när man vill påverka känslor eller beteenden.

 En fråga som också kan ställas är om mindfulness- meditation kan ge upphov till alltför stora krav och prestationstänkande. Alla människor har ibland tillstånd av icke mindfulness och då är det viktigt att inte kritisera utan istället endast observera detta på ett accepterande icke-värderande sätt. Med acceptans menas att välja att se, ha och stå ut med både den inre och den yttre verkligheten utan att fly, undvika, förvränga eller döma den och att handla utifrån denna effektivt och med inriktning mot sina värderingar och mål. Det gäller med andra ord att komma till ro och att även acceptera stunder av mindlessness .

 Zenbuddismens likheter med kognitiv terapi finner man i framhävandet av att öka medvetenheten i varje enskilt ögonblick. Mindfulness innebär att vara öppen inför livet som det är här och nu och att acceptera utan att värdera, vilket inte står i motsats till att hantera livet, utan kan sägas vara en förutsättning för utveckling. Betoningen på acceptans och mindfulness är viktiga inslag i zen liksom den positiva och uppskattande människosynen och läran om alla människors lika potential. Psykoterapeuterna Anna Kåver och Åsa Nilsonne menar att lära sig styra medvetandet eller rikta sin uppmärksamhet (mindfulness) kan betraktas som själva hjärtat i den buddhistiska meditationen. Dess mening och innebörd är universell, vilket betyder att den har en stor praktisk nytta oavsett religion.

 Tre centrala beståndsdelar som är utmärkande för mindfulness är medveten närvaro, accepterande och observerande. Metoden går ut på att observera och acceptera allt som dyker upp i medvetandet. Begreppet kan både syfta på tillståndet av att vara medvetet närvarande i ögonblicket och förmåga till sådan medveten närvaro. Vissa författare beskriver ett slags dualistisk bild av att ”vara” och att ”göra” som två olika förhållningssätt till tillvaron som vi behöver växla mellan för att skapa en hälsosam balans i tillvaron och att mindfulness utifrån detta perspektiv är förknippat med varande och inte görande. Andra ser i stället mindfulness som lika relevant i samband med aktivt handlande och talar om att handla medvetet som en central aspekt av att vara mindful. I vårt prestationsinriktade samhälle är det kravet att ”göra” som blir alltför dominerande på bekostnad av ”vara”. Den subjektiva upplevelsen av att alltid behöva göra något ger en känsla av otillfredsställelse och frustration. Det är viktigt att kunna byta mental växel. Thich Nhât Hahn menar att om man verkligen vill hålla sin uppmärksamhet levande är det viktigt att öva varje ögonblick i sitt liv och inte bara under meditationen.

 Mer kunskap är något som efterlyses hos såväl utövande psykologer som allmänhet. Det finns även en brist på vad mindfulness betyder ur ett vetenskapligt perspektiv samt avsaknad av kontrollerade studier menar de kognitiva terapeuterna. Mer och mer inom forskningen pekar på att det är meningsdimensionen, en känsla av mål, riktning och sammanhang som är det mest betydelsefulla. Även om forskning är viktig bör man inte se enbart till forskningsresultat, eftersom dessa hela tiden förändras utan även värdera människors erfarenhet av meditationen .

  ”Är buddhism en lämplig grund för psykoterapi”?Från det psykoanalytiska etablissemanget har det alltid funnits en kritisk inställning till den kognitiva psykoterapin då den tycks alltför snabb, ytlig och inte går till botten med patientens problem. Men de kognitiva terapeuter som använder sig av mindfulness i sin terapi menar att detta inte är någon snabb eller lätt väg till lycka utan kräver mod, motivation och mycket energi. Behandlarens kunskap betonas liksom samverkan mellan terapeut och patient. Inom de mindfulness- baserade terapierna har man idag även kommit fram till att även de kognitiva psykoterapeuterna måste gå tillbaka till barndomen, när det gäller personlighetsproblem. Dessutom bör det vara värdefullt med olika terapier och utvidgad kunskap om människan oberoende av teoretisk inriktning.

 ”Är buddhism en lämplig grund för psykoterapi”? Vissa kognitiva terapeuter är skeptiska mot detta. Men man kan, enligt psykologen Rune Johansson, jämföra den allra äldsta buddhism med modern psykoterapi. Denna utgår från en diagnos av den enskilda människans psykiska tillstånd och söker finna metoder som kan leda fram till ett rikare och mer harmoniskt liv. På samma sätt utgår buddhismen från en diagnos av människans situation i allmänhet; där dess viktigaste kännetecken befanns vara lidande. Buddha och hans lärjungars huvuduppgift blev att följa en väg ut ur lidandet. Buddha själv kallade det eftersträvade tillståndet hälsa (aroga) även om den vanliga benämningen var nirvana. I västvärlden försöker vi undvika lidande med ekonomi och politiska metoder, snarare än psykologiska. Okunnigheten eller omedvetenheten är, enligt buddhismen, inte bara roten till all smärta och lidande, den ligger även bakom de obevekliga ödeskrafter som formar människans personlighet och värld. Enligt den buddhistiska karmalagen, lagen om orsak och verkan, skapar människan genom sina motiv, tankar, känslor och handlingar sin tillvaro med dess psykologiska och fysiska förhållanden.

 Den amerikanske professorn och neurologen Antonio Damasio har ägnat mycket möda åt att kartlägga våra känslor. Han skiljer mellan känslor och emotioner och menar att emotioner föregår känslor. Emotioner är, enligt Damasio, det som andra människor kan se och uppfatta, medan känslor och upplevelser är dolda för andra. Emotioner byggs upp på grundval av reaktioner som främjar organismens överlevnad men de syftar även till att styra jämvikten, homeostasen, vilken är viktig för överlevnaden. Damasio utgår från begreppet homeostas och menar att vi skaffar olika kompensatoriska strategier. Olika former av tro kan, säger han, vara en sådan strategi och då inte bara i religiösa sammanhang. Han refererar till Spinoza som säger att medvetandet har makt över den emotionella processen .

 Det buddhistiska tänkandet kan vara svårt för en västerlänning. Vi ser allt i motsatser medan man i buddhismen ser både och. Lidande och smärta är där förutsättning för lycka och välbefinnande. I buddhismen är liv och död oupphörligt förbundna med varandra. Mötet mellan västerländsk vetenskap och buddhism är ett möte mellan två tankekulturer. Begrepp som kunskap, erfarenhet och förnuft måste förstås inom ramen för de livsformer som finns i en kultur. Erfarenhet är resultatet av en lång träningsprocess. I vetenskapen kan denna process bestå i att utföra experiment. I buddhismen är det genom studier, debatter och meditation som erfarenhet nås och genom att göra studier av medvetandet. En väsentlig skillnad mellan vetenskap och buddhism är att medan vetenskap strävar efter ny kunskap är buddhismens mål att förverkliga Buddhas upplysning. Vetenskaplig kunskap är aldrig slutgiltig medan Buddhas upplysning är definitiv, men där nytolkningar har inneburit förnyelse av budskapet. Processen att assimilera det österländska tänkandet måste med nödvändighet ta tid. Buddhismen har en lång tradition av meditation medan vi i den västerländska vetenskapen har en tradition att arbeta systematiskt och sträva efter objektivitet.

 Jan Bärmark framhåller att i buddhismen finns mycket att lära vare sig man kallar det religion eller filosofi. I och med att vi lär känna en annan kultur och försöker förstå dess sätt att tänka får vi perspektiv på vår egen. Västvärldens bidrag är tro på förnuft, framsteg och utveckling, buddhismens är visdom. Dalai lama tror att varje människa har möjlighet att verka för mänskligheten. Han menar att den viktigaste metoden att nå vishet är genom meditation, men utan medkänsla och äkta intresse för andra leder inte meditation till verklig vishet. Det är, menar han, dygden, meditationen och visdomen som tillsammans är vägen till ett meningsfullt liv.

 Buddhismen bör kunna ses som en universell lära som kan tillämpas i det moderna västerlandet lika väl som i östern, men det är nödvändigt att skilja mellan buddhismens grundläggande lära och de olika kulturella former som uppstått på olika platser och tider. Meditation är en underskattad övning bland västerlandets människor. Vi kan lära oss att lyckan kommer inifrån, att finna inre ro, tystnad och stillhet och den omedvetet intuitiva dimensionen i motsats till den medvetna rationella. Den andliga dimensionen bör mycket väl kunna integreras med en vetenskapligt baserad världslig syn. Därför kan jag inte se något fel i att använda buddhistiska termer i psykoterapi även om den modernistiska buddhistiska läran inte är den ursprungliga. Men allt är föränderligt, ingenting är statiskt och om man förändrar sitt medvetandetillstånd förändras också världen.

 Själva det faktum att vi kan förändra våra känslor och motverka negativa tankar genom att tillämpa alternativa sätt att tänka ger stöd åt Dalai lamas inställning att vi kan övervinna våra negativa mentala tillstånd genom att använda ”motmedlen” eller mot Endast den dagen gryr som vi är tillräckligt vakna för att se. (Thoreau).svarande positiva tillstånd. Och när detta faktum kombineras med nya forskningsresultat, som tyder på att vi kan förändra hjärnans struktur och funktion genom att odla nya tankar, verkar föreställningen att vi kan uppnå lycka genom att träna tänkandet mycket realistisk.

 Antonio Damasio menar att vi står inför ett paradigmskifte. Han säger att trots att känslor utgör hörnstenen i vårt medvetande, har naturvetenskapen inte ägnat särskilt stort intresse åt känslors natur och dess betydelse för människan. Det har funnits och finns fortfarande, enligt Damasio, ett slags förenklad uppfattning att det psykiska eller själen är bortom vetenskaplig förståelse. Om vi ska kunna förstå och behandla till exempel smärta, depression och drogberoende, så kan vi inte göra det framgångsrikt om vi inte först förstår vad emotioner är och vilken roll de spelar för vårt medvetande. Målet att korrigera bestämda nedsättningar eller försämringar av de naturliga processerna kommer i framtiden att vara i fokus i stället för att som idag enbart inrikta sig på symtom, säger Antonio Damasio.

 Som framgår har det varit svårt att finna negativ kritik mot mindfulness. I synnerhet inom de så kallade icke etablerade kretsarna presenteras denna metod som något av en mirakelkur. Däremot finns hos de kognitiva terapeuterna invändningar mot att metoderna inte är tillräckligt utvärderade. Denna kritik kan i vissa avseenden vara berättigad, men ett större problem är att människor som mår dåligt och behöver någon att prata med inte får någon hjälp alls. Den kunskap som finns idag bör, enligt min mening, utnyttjas och tas tillvara. Flera validerade resultat är naturligtvis viktigt, men att se mindfulness som något ovetenskapligt som inte bör ingå i psykoterapi kan jag inte se som relevant. Människan är ingen maskin, hon har förutom kroppen och psyket ett medvetande och en själ. Därför måste även detta studeras och det görs genom att lyssna till mänskliga, personliga erfarenheter. Man kan aldrig förstå helheten utifrån delarna. Av detta skäl måste existentiella frågor och den andliga delen ingå i en helhetssyn.

 Etiska färdigheter och dygder som medkänsla, tålamod och generositet är begrepp som förknippas med det buddhistiska tänkandet och här finns mycket för oss västerlänningar att lära. Människan är en social varelse, vars intressen och fördelar är förbundna med andras intressen och fördelar. Undersökningar har gjorts som stöder tanken på att medkänsla och altruism påverkar individens fysiska och emotionella hälsa. Mindfulness eller medveten närvaro är en urgammal buddhistisk metod med, som jag kan se det, oerhört stor relevans för nutidens liv. Den traditionella psykologin skulle kunna berikas genom att öppna sig för ett utbyte med större existentiellt perspektiv. Att vara närvarande är inte längre en självklarhet i vårt stressade samhälle utan kräver medveten träning. Det viktigaste målet med att meditera var ursprungligen andligt. Den moderna människan vill först och främst uppnå avspänning, att få ro i själen. Mindfulness syftar till att etablera ett förändrat förhållningssätt till negativa upplevelser och att ge ökad självkännedom och insikt. Detta kan ses som en motvikt mot vår kulturs orientering mot att kontrollera och betvinga naturen hellre än att erkänna att vi är en del av den. Det är inte bara vi här i väst som vet något om psykologi. Inom alla kulturer finns värdefulla läror om det mänskliga psyket. Den buddhistiska vägen kan sägas vara en väg till frihet och buddhistiska övningar erbjuder oss en stor möjlighet att bli vad vi vill, nämligen att bli det vi är, men att ta reda på vem vi är tar tid och är en utmaning. Jungs definition av den mogna individen är en människa som uppnått det stadium i livet då hon känner sig hel, då hennes behov att välja mellan livets motsatta poler har övervunnits. Hon har lyckats integrera livets dubbeltydigheter och motsättningar i sin tillvaro.

 Mindfulness och ett icke-värderande förhållningssätt bör kunna ses som ett givande komplement till den traditionella kognitiva terapin. Uppmärksam närvaro placerar det som händer i ett högre sammanhang som rör livets mening. Den andliga dimensionen bör, vilket jag kan påstå, mycket väl kunna integreras med en vetenskapligt baserad världslig syn. I motsats till den diskursiva kunskapen kan den intuitiva nås direkt och omedelbart och intuition är den funktion som uppfattar nuets inneboende möjligheter. Det viktigaste för oss människor är, enligt Dalai lama, inre tillfredsställelse. Denna kännetecknas av frid. Dess källor är generositet och moraliskt beteende, det vill säga ett uppträdande som respekterar andras rätt till lycka. En hög grad av mindfulness är förknippad med god psykisk hälsa, livskvalitet och självkänsla.

 

 Lena Månsson

Ur arkivet

view_module reorder
Detalj från bokomslaget

Nytt tänkande för en ny tid

I Network Review (organ för Scientific and Medical Network, SMN) nr 111 från våren 2013 uppmärksammas en bok dubbelt. Dels finns en artikel av dess författare, Maureen O´Hara och Graham ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 30 december, 2014

Les Murray

Rabulisten och sanningssägaren Les Murray

Australiens enfant terrible, Les Murray, har nyligen åter hamnat i hetluften efter en litteraturpolitisk dispyt med landets premiärminister, Tony Abbott. Vem är denne poet, ofta nämnd som en möjlig nobelpristagare ...

Av: Michael Economou | Litteraturens porträtt | 23 januari, 2015

Bildning – ingen sport?

  Biblia et stanze av Veronique Traditio.TEMA BILDNING  Tema Bildning Hur förhåller sig bildningen till specialiseringen? Den allmänna bildningen är själva begreppets huvudsats; det är författaren och skriftställaren Leif V Erixells utgångspunkt. Det ...

Av: Leif V Erixell | Essäer om samhället | 10 april, 2008

Dr Krabba 4

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 28 oktober, 2011

Ett ständigt misslyckande – dataspelens berättarstruktur inspirerar filmvärlden

Det ständiga misslyckandet är grunden för dataspelets berättarstruktur. Precis som i film och litteratur har ofta dataspel ett linjärt berättande. Huvudpersonen ska ta sig från berättelsen början till slutet genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 24 september, 2014

Oväder

Nog går det att läsa Nick Caves omarbetning av John Lee Hookers "Tupelo Blues" som en dikt:Looka yonder! Looka yonder!Looka yonder! A big black cloud come!A big black cloud come!O ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 03 januari, 2011

Det andliga kallet i Roy Anderssons film "Du levande"

Bra filmer är de som inte endast underhåller men som även bär på starka budskap som dröjer sig kvar i tanken och där lockar till gensvar. För Simon Henriksson är ...

Av: Simon Henriksson | Essäer om religionen | 04 augusti, 2008

Konsten att njuta av en resa, några tankar och reflexioner

Att resa förknippas ofta med något lustfyllt, då vi reser iväg för att koppla av från den vardagliga rutinen och uppleva spännande kulturer och miljöer. Resebyråer lockar oss med sina ...

Av: Lena Månsson | Resereportage | 10 november, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts