Fortolkningskunstens betydning for utforskningen av mennesker

Fortolkningskunsten er både verktøy og medium for forståelse av oss selv og vårt liv i verden. Anvendelsen av verktøyet skjer med henblikk på samhandling mellom mennesker, som også er mulig ...

Av: Thor Olav Olsen | 15 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Goethe om Shakespeare

R.L.Stevenson skriver i sin essä Böcker som har påverkat mig om bland andra Shakespeare och Goethe. Stevensons uppskattning av Goethe är något motvillig, medan hans hyllning till Shakespeare är helhjärtad. Att ...

Av: Johann Wolfgang Goethe | 24 juni, 2013
Utopiska geografier

Fragment av surrogatpyret XIV

Vi tog oss in i den dunkla pisstinkande salen utan å yttra ett ord, åtminstone ja kräka på, å där fanns två varelser till som morfar ha prata om förut ...

Av: Nikanor Teratologen | 03 mars, 2008
Teratologisk sondering

Medeltidsveckan XXX Del 1 Marknad, mat och gyckel

Medeltidsveckan i Visby är den äldsta medeltidsfestivalen i Sverige. I år firade Medeltidsveckan 30 år och det gjordes med både jubileumsparad den första söndagen och med konsert på fredagen. Visby, en ...

Av: Jessika Ahlström och Alexander Sanchez | 18 augusti, 2013
Kulturreportage

New Age Vår tids tro?



altÖverallt och i alla tider har människan haft behov av att tro på något eller någon högre makt. Denna tro tycks ha uppstått, förändrats eller utvecklats beroende på varierande kulturer eller sociala omständigheter. I äldre tider hade de etablerade kyrkorna ensamrätten till svaren på livsfrågorna. Idag finns detta åsiktsmonopol inte längre kvar. Enligt uppgifter är en minoritet av svenskarna bekännande kristna och endast var tjugonde svensk besöker kristna gudstjänster. I Sverige och hela Västvärlden finns en utbredd tro på förnuftet och vetenskapen. Det sägs att vi är ett sekulariserat folk som endast litar på det som kan bevisas, mätas och vägas. Är detta verkligen sant? Människan är den enda art på jorden som kan betrakta sig själv utifrån. Därför ställer hon frågor om sitt liv till sig själv. Varifrån kommer jag? Vart går jag? Vad är meningen med livet? Dessa livsfrågor har följt människan in i modern tid och människan hoppas på att svaren ska visa vägen till ett lyckligt liv.

 

I ett samhälle med allt högre tempo, där konsumism, ytlighet, stress och våld hotar att utarma oss är vi många som söker efter vägar till djupare värden och gemenskap. Den avtagande förmågan att känna vördnad leder till känslor av tomhet. Även om tron på en personlig Gud idag säkert är ett undantag så upphör människan inte att tro på något som är större och bortom vårt förstånd. Men sekulariseringen, föreställningstesen att moderniteten obönhörligt leder till religionens försvinnande, har visat sig vara fel. Det är religiösa rörelser som pågår i hela västvärlden.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

New Age eller den nya tidsåldern anses ha börjat här vid mitten av sjuttiotalet men har sina rötter i den amerikanska alternativrörelsen under 1960-talet. En viktig inspiratör var psykologen Abraham Maslow. En del anser New Age vara den enda riktigt levande folkrörelsen i vår tid, medan andra avfärdar den som kvasireligiös eller som kommersiell manipulation, där, pengahungriga bluffmakare profiterar på sårbara människors sökande efter svar. Dess belackare menar att denna tro är ren vidskepelse och inom universitetsvärlden är New Age närmast tabubelagt. Men vad är då detta fenomen som väcker så starka känslor? New Age saknar ideologi, organisation och ledning och är därför inte någon rörelse i egentlig mening. Den kan i stället ses som en mycket mångfacetterad strömning, där det personliga sökandet efter mening och hälsa är viktigt.

altNew Age menar att vetenskap inte är en tillfredsställande källa till kunskap utan den personliga erfarenheten bör komma före vetenskapliga rön, en syn som delas av mystikerna. Religionsforskaren Lise-Lott Frisk menar att religionsvetare uppfattar dagens spiritualitet som arvtagare till New Age, bara starkare kopplad till individens personliga upplevelser av andlighet. Fenomenet har att göra med sex processer som alla kan kopplas till globalisering; man blandar läror, utgår från personliga erfarenheter, privatiserar religionen, är sin egen uttolkare, ser ingen yttre gudomlighet samt intresserar sig för livet här och nu. New Age eller nyandlighet plockar upp element ur mycket gamla ockulta, gnostiska och esoteriska traditioner, men gör det på ett nytt sätt och kombinerar detta med 1900-talets fokus på inre förvandling, psykologi, helhet och ekologiskt tänkande.

altOckultism betecknar en tankegång där man menar att det finns en dold hemlig kunskap bortom sinnen eller förnuft som människan kan nå och påverka, eller påverkas av exempelvis via magiska system och astrologi. Närbesläktat med ockultism är begreppet esoterisk, det härleds från det grekiska ordet esoterikos och betyder inre förborgad dvs. det som inte är det offentliga livet. Eftersom orden ockult och esoterisk har likartad betydelse används de i praktiken som synonymer. För att undvika de negativa associationer ordet ockultism ofta får föredrar många ockultister att kalla sig esoteriker. De flesta ockultistiska läror är esoteriska, eftersom de är slutna för utomstående. Esoterisk är dock inte detsamma som all slags ockultism. Folktro, satanismen och vulgär ockultism inom ungdomsvärlden lär inte betecknas som esoterisk. I den västerländska kulturhistorien har ockultismen haft en inte ringa betydelse.

Flera av de stora gestalterna inom konst, litteratur, musik och vetenskap har varit och är fortfarande förespråkare för en livssyn som är ockultistisk. Med rätta kallade kyrkohistorikern Ernst Troelsch (1865-1923) ockultismen för de bildade människornas andliga religion. Ockultismen får inte diskvalificera. Många av ockultismens psykiska tekniker åstadkommer en upplevelse av att den fysiska tillvarons mångfald sammansmälter till en andlig enhet. I den sexuella magin med sina rötter i den indiska tantrismen finner vi samma motiv. Föreningen av manligt och kvinnligt tolkas som motsatsernas sammansmältning. Sexualiteten blir en väg till allenheten, det Gudomliga. Till ockultismen hör en rad fenomen och förmågor som ofta uppfattas som övernaturliga, däribland telepati (tankeöverföring), prekognition (förmågan att förutsäga framtida händelser och klärvoajans (klarsyn, förmågan att ta emot information som ingen människa känner till).

Ockultismen har uråldriga anor och går ytterst tillbaka till naturfolkens religioner. Många av de paranormala fenomenen och magiska teknikerna som vi möter inom ockultismen har därför sina direkta motsvarigheter hos de flesta folk och religioner. Den västerländska ockultismen har åtskilliga beröringspunkter med senantikens gnosticism och mysteriereligioner. Sin nuvarande utformning fick ockultismen under 1800-talet när element från västerländska och österländska traditioner förenades och anpassades till den då aktuella naturvetenskapliga världen.

Ord som ockultism och New Age är starkt värdeladdade. De används ibland liktydigt med flummighet eller intellektuell oredlighet. De två dominerande verklighetskonstruktionerna religion och vetenskap förlöjligar ofta mindre sostifikerade och allmänt erkända system . Enligt humaniströrelsen är det vetenskap och kunskap som ska vara grunden i varje civiliserat samhälle. Vetenskapen går i princip att förklara med vetenskapliga metoder. Humanismen betraktar därför vetenskapen som ett av de bästa verktygen för att lösa samhällets problem och möta gemensamma utmaningar. Humanisternas idéprogram talar om en livssyn bort från mystikt tänkande och en världsbild grundad i kritisk rationalism. Det sekulära rum vi nu lever i, vilket inte minst gäller ett land som Sverige domineras i hög grad av profant inriktad humanism tillsammans med kvardröjande framstegstro, där religionen förpassats till det förflutna.

Men enligt den kanadensiske litteraturfilosofen Charles Tayler står vi inför ett uppbrott, där såväl humanismen får finna sig i att bli utsatta för samma kritiska uppgörelse som den tidigare nedärvda religionen. För Tayler som är katolik är de inneboende Charles Tayler begränsningarna i den profana humanismen uppenbar. Den kan inte göra rättvisa åt de andliga erfarenheter människor haft och fortfarande har. Taylor understryker att den nya religionen bör vara fri från konfessionella gränser och religiöst tvång och i stället måste bygga på frihet och frivillighet som förhoppningsvis leder till tilltagande ekumenisk anda och minskande religiösa motsättningar

I England menar forskare att religionen är på väg mot en subjektiv vändning, ett steg som handlar om hur västerlänningar idag tar allt mer kontroll över sina liv. Religiösa institutioner som betonar en given lära tappar mark, medan rörelser som utgår från individens behov växer.

I engelskspråkliga länder diskuteras det nya begreppet "spirituality" ─ en privat, obunden religiositet fri från alla dogmer. Under de senaste 30 åren har det skett en dramatisk förändring. Fortsätter det såhär har vi en andlig revolution år 2030 menar Paul Heelas och Linda Woodhead i boken "The Spiritual Revolution". Marianne Blom, psykoterapeut och pensionerad präst säger att än så länge har revolutionen inte inträffat, men att hon alltid har varit intresserad av att ta in alternativa altrörelser i Svenska kyrkan. Nu ser hon hur det mesta som har att göra med universell mystik kommer in i kyrkan mer och mer. Folk har, enligt henne, mindre behov av att höra präster tala om vad kristen tro är, utan de vill tala med varandra om andlighet. De vill inte tala om skuld, skam eller försoning, utan veta vem människan är. Marianne Blom menar att kyrkan fortfarande behandlar människor som objekt för förkunnelse och därför är det inte konstigt att folk känner misstro mot auktoriteter.

Det är däremot underligt att de etablerade religionernas representanter har visat så lite intresse för den mångåriga erfarenheten av mänskligt helande, med andliga dimensioner som den transpersonella psykologin erbjuder. Hon säger slutligen att prästerskapet måste ändra sitt förhållningssätt. Att skapa förutsättningar och lära känna sig själv blir mer och mer centralt. Det finns ett intresse i breda lager för att bli människa på riktigt, inte att tro och sedan ordnar sig allt. I takt med globalisering och individualisering har allting i västvärlden blivit mer och mer individbaserat även inom religionsfältet. Forskarna kallar det inte New Age längre utan talar om spiritualitet också på svenska ─ ett fenomen som både handlar om att hitta det andliga i sig själv och vara sin egen kyrka.

Ordet spiritualitet härrör från latinets spiritus som betyder ande. När Platon säger att vi brinner därför att våra själar kommer från den andra sidan ─ genom den längtan och det hopp som elden skapar i oss drar den oss till sig ─ är det spiritualiteten som han syftar på. Spiritualitet handlar alltså om vad vi gör med elden i det inre, hur vi kanaliserar eros. Religionen psykologiseras, blir allt mer upplevelse ─ orienterad och har inga utvalda ledare. New Age eller spiritualitet uppfattar universum som en enhet, ett sammanhängande helt, en enda organism, där delarna är oskiljbart förenande och påverkar varandra. Denna holistiska världsbild ligger nära romantikens och man lägger tonvikt på människans ekologiska ansvar. Gud är ingenting som är åtskilt från människan utan inneboende i människan och naturen. Naturen, menade poeten Schelling, är en berättelse om Andens målinriktade utveckling. Naturen är inte ett samspel mellan materiella ting, utan en levande samverkan av andliga krafter, som naturvetenskapen inte förmår uppfatta, inneboende i människan och naturen.

altInom denna nya andlighet ses människan inte som en slumpens frukt utan som en del av en plan för livets utveckling. Hon är i botten av sitt väsen samma andliga substans som universum självt. Medvetandet är som en droppe av den oändliga medvetandeoceanen, vilket är universums grund. Människan ses inte som full av synd utan gudomlig med fantastiska möjligheter, Hon är en skapande varelse med långt mer resurser än vi hittills trott. Hjärnans och medvetandets kapacitet har ännu endast utnyttjats till en liten del. Det är stort att vara människa men även ansvarsfullt. Att försöka lära känna sig själv är det mest heroiska en människa kan göra lär Jung ha sagt Det var en djupt rotad föreställning i det antika Grekland att människan måste inse sina gränser. Den berömda vishetsregeln; "Känn dig själv" som stod inristad i Apollotemplet i Delfi har tolkats som en påminnelse till människor att inte förhäva sig och drabbas av hybris. Vad vi bör sträva efter är att vara lyckliga med varandra och att tjäna livet.

Vår jord är en underbar plats att leva på och vi kan skapa oss ett gott liv, men vi måste samarbeta. Marknadskrafterna ser oss som producenter och konsumenter, men något djupt inom oss värjer sig mot denna tomgång. Många längtar efter en fast vilopunkt och eviga beständiga värden. Psykologen Rollo May skriver att individens centrala problem under 1900-talets senare hälft i den västerländska kulturen utgjordes av känslan av  Rollo Maymaktlöshet som hör samman med vår kulturs brist på värden. Detta resulterar, enligt May, i individens avsaknad av djupare mening, vilket skapar ångest och gör att vi flyr in i tillfälliga och meningslösa aktiviteter t.ex. ytligt sexuella förbindelser och ökad konsumtion. Men detta ökar bara vår känsla av meningslöshet, ångest och förvirring eftersom dessa handlingar inte kan ersätta vårt djupa behov att skapa mening t.ex. genom nära relationer. Han har i likhet med Abraham Maslow, Carl G Jung och Roberto Assagioli, förgrundsgestalter inom den transpersonella psykologin, stark tilltro till människan utvecklingspotential. Dessa forskare menar att människan i grunden är en andlig varelse och att vår djupaste identitet är bortom vår medvetna personlighet och de hävdar att det är lika viktigt att förstå orsakerna till glädje, mod och kreativitet som att förstå rötterna till ångest och förtvivlan. Det som vi tillskriver våra genier, konstnärer och profeter, menar de, är egenskaper som vi alla har potential att finna i oss själva. Människan är, enligt dessa psykologer, inte determinerad vare sig till det yttre eller inre.

Psykiatriker som Jung och Freud pekade på ett andligt och psykiskt förfall redan under det tidiga 1900-talet. Västerlänningen hade förlorat meningen med sina liv. Men det som framför allt förstört västvärlden liksom alla civilisationer är våldet. Vi måste skapa fred för att finna frid. Mystik står för upplevelse, intuition, ordlös insikt och andlighet. Mystiken kan inte förklaras med ord eller förstås med förnuftet. En mystiker tror på intuition och ingivelse och har förmågan att lita till sin inre känsla och övertygelse. Bara den som känner sig själv kan få ord och handling att bli ett. Mystikerna lär oss att vända oss inåt i tystnad för att få distans till det vi gör och bli medvetna om vilka vi innerst inne är. Deras helhetssyn väcker en längtan hos den moderna människan. Mystikerna ansträngde sig till det yttersta för att nå bortom orden. För dem var relationen till Gud en livsprocess och inte en spekulation. De betonade samhörigheten mellan Gud och skapelsen och levde i tryggt medvetande om Guds trofasta närvaro. Alla försökte de leva i harmoni med skapelsen och sig själva. Mystiken har en kärna, en enhet mellan Gud och människa. Mystikernas enhetskänsla med naturen attraherar många. Den helige Franciskus ser till exempel en gudomlig gnista i allt levande "Lev här och nu som blommorna på marken och fåglarna i luften".

altDet västerländska tänkandet, tanken att människan är skapelsens krona som härskar över djuren och den övriga naturen kan vara en av orsakerna till det kaos som råder i det västerländska samhället. Nyligen kunde man läsa feta rubriker på löpsedlar och i alla dagstidningar: "Vulkanutbrott förlamar hela Europa" och "Flygstoppet fortsätter, ser ingen ljusning" eller apokalyptiska varningsord som: "Ragnarök ─ Antydan till den stora katastrofen". "Vulkanen på Island sprutar lava och flygtrafiken i stora delar av Europa står stilla sedan ett par dygn och ovisst hur länge. Det beror på om vulkanen slutar spruta aska".

Visst leder detta till flera tankar och frågor om tillvarons gåtor. Kanske vill hon (vulkanen) påminna oss om att vi förlorat vår respekt för jorden och naturen. Kanske hjälper hon oss att se tillvarons föränderlighet och erbjuda möjligheten att förhålla oss till verkligheten som den är i stunden. Troligtvis vill hon säga att vi lever som om vi vore jordens härskare och inte dess inneboende och mana oss att stanna upp i nuet och acceptera det som inte går att förändra.  Naturkrafterna sätter agendan. Förhoppningsvis leder detta till förundran och ödmjukhet som hjälper oss att vörda naturen och därmed också vårda den. Vi måste nu ta ställning till vad som är viktigast i livet och ta vara på möjligheten att leva så att vi inte förstör jorden för kommande generationer. Den senaste tidens naturkatastrofer med svåra lidanden för mänskligheten bör vara en påminnelse om att vi lever på naturen villkor och inte sätta oss över den. Hildegard von Bingen skriver: "Gud önskar att hela världen ska vara ren i hans ögon. Jorden får inte skadas. Jorden får inte fördärvas".

altAlla länder på hela jordklotet utvecklas i modern riktning. Det finns inget land som åtminstone inte säger sig satsa på utbildning, vetenskap och teknik. För inte så länge sedan var man övertygad om att detta också skulle leda till global och ökande sekularisering. I stället har det uppkommit nya eller kanske nygamla tankar om det gudomliga. Inom den akademiska postmoderna filosofin talar man idag om Guds återkomst. I radion P1 finns programmet Teologiska rummet och i TV visas serier som tar upp existentiella frågor. Genom indiskt inflytande har meditation, yoga och buddhism blivit en del av många västerlänningars vardag, så därför har helt andra föreställningar om det gudomliga, än den gamla tron på en personlig Gud, kommit in i vår kultur. Det viktiga är att föra dialog, att se det gemensamma i det andliga sökandet. Vi har den mest individualistiska grundhållningen av jordens folk, enligt senaste forskning, vilket i bästa fall inte innebär egoism utan att vi anser det vara mycket viktigt att visa individer respekt och att vara toleranta mot minoriteter.

Eftersom termen New Age har blivit så belastad värjer sig många för beteckningen och talar i stället om andligt sökande eller transpersonell psykologi. Naturligtvis handlar det ibland om geschäft, en del kurser och terapier kostar orimligt mycket och håller inte alltid vad de lovar, men det finns väl även metoder inom skolmedicinen som är utan effekt. Många inom New Age kallar sig sökare och det är ju dem kyrkan är kallad att upptäcka. Det kan väl allmänt antas att bakom nyandlighet, privatreligiositet eller spiritualitet ligger ett sökande som kyrkan i regel misslyckats med att ta tag i. Religiösa människor kan vara så upptagna med den kulturella överbyggnaden att de missar den mystika kärnan. I ett sekulariserat avsakraliserat samhälle tycks religionen vara oväsentlig och tämligen värdelös. Men den starka framväxt som de nyandliga rörelserna har tyder på att det finns ett tomrum att fylla. I dagens samhälle finns en existentiell vilsenhet. Som motvikt till teknikens rationalitet finns behov av något heligt. Kyrkans inflytande är marginaliserat och med en intensifiering av materialismens ideologi är det inte underligt om det dyker upp en reaktion.

altDet som förenar New Age och dess arvtagare spiritualismen är att allt faller utanför den traditionella världsbilden. Detta strider mot det materialistiska och dualistiska synsättet vi haft under ett par hundra år och slår mot det religiösa mönstret med skuld, skam och synd som fortfarande finns kvar i stora delar av världen. Ur denna kontroversiella strömning har även uppkommit den psykologiska och medicinska alternativa medicinen. Hit hör till exempel akupunktur, yoga, meditation och olika typer av massage. Dessa metoder har nu accepterats och godkänns av samhället eftersom de fungerar men kallas inte längre New Age. Att vetenskapen, skolmedicinen och kyrkan ofta avfärdar alternativen har inte lyckats hejda en revolution i västvärlden på bara några årtionden. Idag räknar, enligt uppgift, alternativa terapier och komplementärmedicin fler patientbesök per år i USA än den traditionella skolmedicinen. Inom den nya andligheten vänder man sig från den patriarkala, dömande gudsbilden och lägger i stället stor vikt vid de kvinnliga egenskaperna.

Vi måste vara öppna för att pröva nya gudsbilder när de gamla inte längre fungerar. Jag tror att världen idag behöver en Gud med moderliga egenskaper, dygder som kärlek, mildhet och godhet måste föras fram. Fortfarande är omsorg om de vardagliga och basala behoven något som vi förknippar mer med kvinnor än med män. Sådan omsorg och sådan andlighet behöver stärkas i en värld där miljontals fortfarande svälter och saknar värdig bostad.

Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att New Age eller det som idag allmänt kallas spiritualitet övervägande är något positivt, även om det också inom detta område finns bedragare som skor sig på svaga människors sökande. För att avslöja dessa falska profeter är det viktigt att lita till sin intuition eller inre "magkänsla", vilket för övrigt gäller allt i livet. Men enligt mitt förmenande dömer man ut något enbart på grund av rykten och förutfattade meningar. Talet om den nya tidsåldern kan även ses som en kulturell altmotrörelse, som civilisationskritik. För övrigt finns tro på energier, magi och inkarnation, här finns många nya tankesystem som inte bygger på fasta normer och därför är svåra att analysera. Detta innebär att många av kyrkans män och de vetenskapstroende ofta intar en högdragen, nedlåtande och fientlig attityd till New Age, den avfärdas som humbug och vidskepelse.

Men en strömning som arbetar för freden, hälsan och miljön som är antiauktoritär, och som söker djupare självkännedom kan inte förnekas. Den avtagande förmågan att känna vördnad leder till känslor av tomhet. Människan måste försöka anpassa sig till naturens system annars är risken stor att hon utesluts ur systemet och går under. Om hon i stället anpassar sig till den naturliga miljön och låter naturen få en chans att arbeta och sträva mot jämvikt, så kanske det leder till en ny väg mot ordnad jämvikt i det västerländska samhället. I en avsakraliserad värld blir till slut inget heligt. Det är tydligt att vi byggt ett samhälle där vi inte passar in. Våra hjärnor är inte konstruerade för den informationsstress de utsätts för. Åtskilliga ideologier och samhällssystem har genom historien försökt utplåna människors centrala, men icke rationella behov. Ändå är och förblir andligheten av fundamental betydelse för våra värderingar för vår kultur och vår historia, men framför allt för att den möter tillvarons mest brännande frågeställningar.

Lena Månsson

Ur arkivet

view_module reorder

Bakom Mayas slöja: Nietzsche, Cioran och Janus

”När du har förstått att ingenting är, att det inte ens förtjänar statusframträdanden, då du inte längre behöver sparas, då är du frälst, och eländig för evigt.”  / Cioran ur ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 25 augusti, 2014

Om ord, flyktingskap och fattigdom

I sitt förord till nyutgåvan av Psykoanalys i vår tid frågar sig författaren Asta Bolin om Stefi Pedersen var psykoanalytiker eller en kulturpersonlighet. "Hon var bådadera. Men i motsats till ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer | 21 mars, 2011

En fotnot i litteraturhistorien. Om bernt erikson

1951 publicerades Sture Lönnerstrands än i dag kontroversiella diktsvit Den oupphörliga (Incestrala) blodsymfonien. Den avfärdades av den tongivande kritiken som ett kvalificerat pekoral. Öyvind Fahlström, som vid denna tidpunkt befann ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 30 mars, 2011

Vladimir Oravsky

Reklam kan utgöra ett allvarligt hot mot demokratin

Följande är ett exempel från Jönköping, Sveriges 10:e största tätort tillika en kommun med cirka 130-tusen invånare. Jag antar dock att det som jag nedan beskriver, skulle kunna utspela sig ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 13 november, 2015

Dagbok från en filmfestival

Parker Posey och Zoe Cassavetes. Foto: Carla Hagberg   Göteborgs årliga filmfest kändes mer filmfestival än någonsin. Lite ”Alla Var Där” stämning över det hela. Kulturenreportern och festivalanhängaren Joel var på plats för att få ...

Av: Joel Carlund | Essäer om film | 21 februari, 2008

Dikter

Text · Thore Rösnes (1935–2005) |llustrationer · Gudrun Edel Rösnes Kari Bakke Två dalar, två språk men samma ärliga känsla ...flyga vill du kan du... som den vita fågeln i trädet hör... nu skriker måsarna även över bondens ägor

Av: Thore Rösnes | Utopiska geografier | 29 januari, 2008

Kyla i Kabul

Vintern är kall i Kabul. Det sägs att på många, många år har det inte varit sådan kyla. Temperaturen går ner till runt tio minusgrader på natten. I kylan inträffar ’koranbränningen’: ...

Av: Åsa Pernilla Gustafsson | Resereportage | 27 mars, 2012

Tankar runt viktiga filosofiska steg under det senaste århundradet del I

Allmänt De här tankarna är avsedda att försöka skapa ett brett filosofiskt grepp om det senaste århundradets viktigare tankesteg. Valet av steg har däremot varit något personligt. För övrigt avser jag att ...

Av: Carsten Schale | Agora - filosofiska essäer | 25 januari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts