Carl Abrahamsson och verklighetens absurda teater

Såsom en vulkan är Carl Abrahamssons hjärna, full av brinnande ädelstenar. Alla dessa idéer och projekt gör honom till en mångsysslande artist. Men Carl är också en mycket kontroversiell person ...

Av: Guido Zeccola | 16 september, 2010
Övriga porträtt

Om att läsa för mycket eller Kärlekens idealitet: Flaubert och Faulkner

Vare sig man anser Cervantes’ Don Quijote (1605 och 1615) eller Samuel Richardsons Pamela, or Virtue Rewarded (1740) vara den första romanen, kan man hur som helst säga att läsningens ...

Av: Carl Magnus Juliusson | 14 augusti, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Eurovision Song Contest 2016 vinnaren Jamala, Susana Dzjamaladinova. Foto: Anna Velikova/ EBU.

Europa-visionen och Eurovisionen

Är Eurovisionen, ESC alltså, det enda som förenar i dagens Europa? Eller är det ett gigantiskt jippo, drivet av nöjesindustrin för att säkra de stora bolagens fortsatta expansion? Tidningen Kulturens ...

Av: Thomas Wihlman | 23 Maj, 2016
Musikens porträtt

Utveckling och tillväxt samt miljökamp

Ser ett plakat som bjuder in till en diskussionskväll om miljöarbetet i Östra Vätternbranterna. Det naturgeografiska området sträcker sig från Jönköping i söder, genom delar av Tranås och Ödeshögs kommuner ...

Av: Per-Inge Planefors | 27 augusti, 2012
Gästkrönikör

Nils Hermansson i Paris



altPå vägen hem i fredags gick jag som vanligt genom latinkvarteren i Paris. Det är västra stranden av Seine, området där det på medeltiden talades latin och universitets olika institutioner fortfarande har sina adresser. Eftersom arbetsveckan var slut gick jag och strosade. Jag tog mig tid och läste minnestavlorna som sitter på många hus. På en putsad vägg upptäckte jag en text där Linköping nämndes. På 32 Rue des Carmes hade Linköpings stift haft sitt studenthus från år 1317 och ungefär hundratjugo år framåt. Där i backen nedanför Panthéon drog jag mig till minnes vad jag förut hade läst om Linköpingshuset. Det är den gamle professorn Henrik Schück som har skrivit en lärd essä i ämnet. Det var kämpigt för de svenska studenterna i medeltidens Paris. Nätt och jämt kunde de dra sig fram och tiggeri var bara en av förudmjukelserna.

Här måste Nils Hermansson ha bott, tänkte jag i kvällssolen. Han var en Skänningepojke som studerade i Paris på 1300-talet. En orsak till att han fick högre utbildning var en lagmanshustru som hette Birgitta Birgersdotter och bodde på Ulvåsa, i samma trakter som Nils Hermansson. Långt innan hon fått världsrykte uppmuntrade hon den begåvade och känslige Nils genom att låta honom undervisa hennes barn. Senare i livet förvånade han många genom att vara mer än den världsbortvände poet man hade väntat sig. Då tog han strid för fattiga och utslagna. Säkert häpnade människor över att den milde biskopen vågade tala kungen och andra stormän till rätta. Samtidigt skrev han några av den svenska medeltidens skönaste verser. Efter hans död vädjade folket i Östergötland och norra Småland hos påven att deras biskop skulle bli helgonförklarad. Skrinlagd hann han bli innan reformationen kom emellan.

altEftersom franska är ett världsspråk träffar jag studenter från olika delar av världen; Polynesien, Västafrika, Magreb, Madagaskar. För fransktalande fattiga verkar Paris vara drömmarnas stad. Det finns många Nils Hermansson i nutiden. De kommer från länder i Syd och har varit med om mycket innan de hamnat på universitet i Västvärlden. De unga kvinnor och män som går i biskop Nils fotspår har vissa kännetecken. De är pålästa, ofta nystrukna, skorna putsade, mycket vänliga. Ofta anar man sårbarhet, ibland hårdhet. Det är en lång resa från en uppväxt i Syd till akademierna i Västerlandet. Man kan få hårda fötter av att gå långa vägar liksom man kan bli hård i hjärtat. Jag tror inte Nils Hermansson blev hård. Mot slutet av sitt liv gick han in i vad vi skulle kalla djupdepression. Anledningen var människors lidande och allt han tvingats se i kyrkohierarkin. Heliga Birgittas dotter Katarina hjälpte honom vidare. Hans räddning tror jag var känsligheten.

I backen där studenterna från Linköpings stift en gång bodde kom jag att tänka på en nutida Nils Hermansson. I veckan som gick hörde jag hur han kämpar för sin ekonomi.  Han kommer från ett land söderut och läser för att ta examen i Paris. Klockan sex på morgonen börjar han arbeta åt en städfirma och på kvällarna diskar han hemma hos folk. Så har han det varje dag medan kamraterna går på bio.

Mikael Mogren
Undervisar på Faculté de Théologie Protestante, Paris.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Anisur Rahman Foto Cato Lein

Anisur Rahman . Tre noveller i översättning av Kristian Carlsson

Anisur Rahman är  poet, dramatiker, översättare och journalist med "ena benet här i Sverige och det andra i Bangladesh". Hans skrivande är språkligt, geografiskt och genremässigt gränsöverskridande och speglar exilen ...

Av: Anisur Rahman | Utopiska geografier | 09 Maj, 2016

De långa nätterna på de iskalla perrongerna

Om morgonen slickar Korridoren sina sår efter nattens omväxlande övningar och inväntar det återställande lugnet åter erbjudande en tingens estetik och ett nästan dammigt lugn med korridorgolvets blanka yta som ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 10 juli, 2011

Streiftog i litteraturens verden

Den franske resepsjonen av selvpåført død i den engelske overklasse i det attende århundre Ut fra sikten min er det å snakke og skrive om singulære menneske liv å sette fram ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 april, 2013

Livsfarlig, livsnödvändig läsning (Om klassiker och kanon del I)

Varför läser jag klassiker?   Vad är en klassiker? Den mest allmänna och traditionella definitionen är att klassikerna, i likhet med kanon, betecknar "det utvalda och mönstergilla", och "att denna förebildlighet är ...

Av: Lidija Praizovic | Essäer om litteratur & böcker | 01 mars, 2010

Prins Eugen – Ett levande konstnärskap

Det allmänna fenomenet svenskt monumentalmåleri blir partikulärt genom en orientering av prins Eugens konstnärliga praktik. Likt många andra svenska konstnärer kring förra sekelskiftet var prins Eugen en konstnär som ägnade ...

Av: Allan Persson | Konstens porträtt | 22 januari, 2013

Beatrice Alemagna Foto Gian-Luca Rossetti

Att brodera en saga

Beatrice Alemagna föddes i Bologna i mitten av 1970-talet. Efter studier i grafisk och visuell kommunikation vid ISIA i Urbino flyttade hon, efter att ha vunnit ett prestigefullt pris, till ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 25 november, 2014

Diversity in the definitions of truth

Rig Veda 1.164.46c states as an axiom, "Truth is one; the wise call it by many names." Is this the plain narration of a fact, or a meta-narrative, which engages ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om religionen | 07 november, 2014

Ectoplasm Girls: En musikalisk frizon utan några som helst regler

Ectoplasm Girls är en besynnerlig duo som består av systrarna Nadine och Tanya Byrne från Stockholm. Deras musik är lekfull, dyster, mörk, glad, ljus, stilla, dansant, trolsk, drömsk, synsk, barnslig ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 09 december, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.