Napoleon den III, skaparen av det moderna Frankrike?

Napoleon den tredjeNapoleon den III, den kanske mest missförstådde kejsaren, föddes för tvåhundra år sedan, den 20 april 1808.  I sina memoarer skriver Hortens, Hollands drottning om sin nyfödde son ...

Av: Anne Edelstam | 15 oktober, 2008
Essäer om samhället

"Jag vill definitivt inte tillbaka till någon normal verklighet."

   "Jag vill definitivt inte tillbaka till någon normal verklighet." Ett samtal med Missy Suicide. Text & foto av Carl Abrahamsson Sajten suicidegirls.com har under sina fem års existens vuxit från att vara ...

Av: Carl Abrahamsson | 30 december, 2009
Allmänna reportage

Horatius

Varaktigare än koppar och hållbarare än brons: Horatius på nytt

”Exegi monumentum aere perennius” – den romerske skalden Horatius som levde 65-8 f.Kr  hävdade självmedvetet att han med sin diktning rest ett monument varaktigare än koppar (just de tre orden lånade ...

Av: Ivo Holmqvist | 10 maj, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Erotisk krönika V – bittra safter rinna i trosorna.

Uppmaning. Fordrande. Dina ögon ser åt annat håll, jag känner blicken sticka. Speglar död i mina pupiller. Vidgade. Utan skydd släpps allt ljus in. Ögonbottnen kastar tillbaka, så bländas du ...

Av: Karin Eng | 07 juni, 2012
Gästkrönikör

Nils Hermansson i Paris



altPå vägen hem i fredags gick jag som vanligt genom latinkvarteren i Paris. Det är västra stranden av Seine, området där det på medeltiden talades latin och universitets olika institutioner fortfarande har sina adresser. Eftersom arbetsveckan var slut gick jag och strosade. Jag tog mig tid och läste minnestavlorna som sitter på många hus. På en putsad vägg upptäckte jag en text där Linköping nämndes. På 32 Rue des Carmes hade Linköpings stift haft sitt studenthus från år 1317 och ungefär hundratjugo år framåt. Där i backen nedanför Panthéon drog jag mig till minnes vad jag förut hade läst om Linköpingshuset. Det är den gamle professorn Henrik Schück som har skrivit en lärd essä i ämnet. Det var kämpigt för de svenska studenterna i medeltidens Paris. Nätt och jämt kunde de dra sig fram och tiggeri var bara en av förudmjukelserna.

Här måste Nils Hermansson ha bott, tänkte jag i kvällssolen. Han var en Skänningepojke som studerade i Paris på 1300-talet. En orsak till att han fick högre utbildning var en lagmanshustru som hette Birgitta Birgersdotter och bodde på Ulvåsa, i samma trakter som Nils Hermansson. Långt innan hon fått världsrykte uppmuntrade hon den begåvade och känslige Nils genom att låta honom undervisa hennes barn. Senare i livet förvånade han många genom att vara mer än den världsbortvände poet man hade väntat sig. Då tog han strid för fattiga och utslagna. Säkert häpnade människor över att den milde biskopen vågade tala kungen och andra stormän till rätta. Samtidigt skrev han några av den svenska medeltidens skönaste verser. Efter hans död vädjade folket i Östergötland och norra Småland hos påven att deras biskop skulle bli helgonförklarad. Skrinlagd hann han bli innan reformationen kom emellan.

altEftersom franska är ett världsspråk träffar jag studenter från olika delar av världen; Polynesien, Västafrika, Magreb, Madagaskar. För fransktalande fattiga verkar Paris vara drömmarnas stad. Det finns många Nils Hermansson i nutiden. De kommer från länder i Syd och har varit med om mycket innan de hamnat på universitet i Västvärlden. De unga kvinnor och män som går i biskop Nils fotspår har vissa kännetecken. De är pålästa, ofta nystrukna, skorna putsade, mycket vänliga. Ofta anar man sårbarhet, ibland hårdhet. Det är en lång resa från en uppväxt i Syd till akademierna i Västerlandet. Man kan få hårda fötter av att gå långa vägar liksom man kan bli hård i hjärtat. Jag tror inte Nils Hermansson blev hård. Mot slutet av sitt liv gick han in i vad vi skulle kalla djupdepression. Anledningen var människors lidande och allt han tvingats se i kyrkohierarkin. Heliga Birgittas dotter Katarina hjälpte honom vidare. Hans räddning tror jag var känsligheten.

I backen där studenterna från Linköpings stift en gång bodde kom jag att tänka på en nutida Nils Hermansson. I veckan som gick hörde jag hur han kämpar för sin ekonomi.  Han kommer från ett land söderut och läser för att ta examen i Paris. Klockan sex på morgonen börjar han arbeta åt en städfirma och på kvällarna diskar han hemma hos folk. Så har han det varje dag medan kamraterna går på bio.

Mikael Mogren
Undervisar på Faculté de Théologie Protestante, Paris.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Brudparet

Kunde Indiens tredje Premiärminister ha hetat Feroze Gandhi?

I Bertil Falks biografi om maken till Indira Gandhi, hon som faktiskt var Indiens tredje premiärminister, framträder en skarp relief som förgrund ur något många lärt sig betrakta som bakgrund ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 17 september, 2017

Med smak av Madeleinekaka i strukturellt komplex roman

År 2010 gavs den skönlitterära boken Un roman estonien, skriven av Katrina Kalda, ut i Frankrike. Med sin historia om en karaktär, August, som delvis av slumpen blir en följetongsförfattare ...

Av: Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 26 oktober, 2011

Saxå konsertlokalen Foto Björn Gustavsson

Om Saxå kammarmusikfestival

Saxå kammarmusikfestival: artister som verkligen brinner för kammarmusik möter här en publik som gör detsamma. Och resultatet blir därefter.

Av: Björn Gustavsson | Essäer om musik | 12 september, 2016

Dagar i ljus och frihet – Intervju med Nikanor Teratologen

Det ni nu ska läsa, denna text, sträcker sig tvärs genom Sveas undermåliga brunhål och publiceras i dess fantasmatiska kloak för att tillsynes nå dig i ditt allra mest privata ...

Av: Freke Räihä | Övriga porträtt | 02 juli, 2012

Fragment av surrogatpyret X

Morfar storma fult grini av pissnödihet okvädande fram genom den trånga stööduhallen me dess sytillbehörssnår å farstuskrubbssnyltare, å ja efter, en dallerbäling som snubbla över darrjkangan, me en hasti blick ...

Av: Nikanor Teratologen | Teratologisk sondering | 04 december, 2007

Lars Gyllensten Foto lars Olsson cc by sa 3.0

Att vara på plats i sitt eget liv

Det är märkligt att vissa av parnassens och debattens giganter kommer, ser och sedan – helt plötsligt – tycks försvinna. Ett sådant sorgligt öde tycks mig drabbat den store, mångsidige ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 12 december, 2017

Nostalgi över en liberal vägröjare

Nyligen avled George McGovern (1922-2012). Han blev 90 år, men hur många svenskar minns honom annat än möjligen som den man som vid presidentvalet 1972 gick mot en brakförlust medan ...

Av: Bertil Falk | Övriga porträtt | 19 september, 2013

Den underbara skogen

Kan man kommunicera med träd?

Michael Economou reflekterar om träd, böcker om träd, poeter, forskningsprojekt och belyser boken ”Samtal med träd” (Nova förlag). Om vår tid inte inser vilka värden som lever i träden och ...

Av: Michael Economou | Essäer om litteratur & böcker | 02 december, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.