Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/tidningenkulture/public_html/libraries/src/Plugin/PluginHelper.php on line 103

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/tidningenkulture/public_html/libraries/src/Plugin/PluginHelper.php on line 103

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/tidningenkulture/public_html/libraries/src/Plugin/PluginHelper.php on line 103
Den radikala teologin - Tidningen Kulturen
person_outline
search

Warning: imagejpeg(): gd-jpeg: JPEG library reports unrecoverable error: in /home/tidningenkulture/public_html/modules/mod_news_pro_gk5/helpers/gk.thumbs.php on line 563

Humanism och humanitarism En polemisk betraktelse

I likhet med sin sentida kollega Harold Bloom var den amerikanske litteraturprofessorn Irving Babbitt (1865 – 1933) en stridbar man. Hans välturnerade sarkasmer förskaffade honom många fiender. Så här kunde det ...

Av: Göran Lundstedt | 24 augusti, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Om den amerikanske författaren James Purdy

”The Complete Short Stories of James Purdy” har just kommit ut i USA (Liverright Publishing, 35 dollar), en tegelsten på 726 sidor. Recensenten i New York Times Book Review i ...

Av: Ivo Holmqvist | 05 augusti, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Bilder från Turkmenistan

Tarja Salmi-Jacobsons underbara resa till Turkmenistan i bilder och ... ord.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 17 september, 2015
Resereportage

Carl von Linné och världens skenbara lycka

Carl von Linné och världens skenbara lycka Idag, detta år då trehundraårsjubileet av hans födelse ska firas, är det hart närt omöjligt att förstå den vurm och oreserverade dyrkan som en ...

Av: Crister Enander | 18 januari, 2007
Essäer

Den radikala teologin

altMed sin bok Det postsekulära tillståndet, som kom ut i höstas, bidrar Göteborgsteologen Ola Sigurdson med en stark näringsinjektion till den svenska religionsdebatten. Ämnet gäller frågan om religionens status i vår postmoderna tid. Är det så att sekulariseringstesen, som säger att religiositeten gradvis försvinner i takt med att vi blir alltmer upplysta av den moderna tidens vetande och materiella välfärd, inte visar sig verklighetstrogen? Är det snarare så att religionen är en kraft som under 1900-talet varit undertryckt men som nu återkommer i vår postmoderna tid? Men hur återkommer religionen, som politisk fundamentalism eller som en mer blygsam individualistisk nyandlighet? Även om nyandligheten låter sig domesticeras inom ramen för privata livsval - och därmed inordnas i den givna ordningen - så är religionens poliska roll mer svårhanterligt. Många oroar sig över fundamentalism och religionens destruktivitet. Den "nya ateismen" med författare som Richard Dawkins motiverar sitt motstånd mot religion genom att framhåll dess negativa verkningar. Alltför ofta hör man hur ateister slentrianmässigt likställer religion med maktmissbruk och förtryck.

Men det är då viktigt att understryka att religion som fenomen, precis som människan själv, är invävd i den komplexa verkighet som består av såväl destruktiva som konstruktiva krafter. Genom att vara alltför generaliserande, reduktionistiska och teologiskt okunniga blir religionskritikerna ofta begränsade i sitt kritiska uppsåt. Och på grund av en oförmåga att utmanas av det livsmysterium som är religiositetens inre liv blir kritiken lika fundamentalistisk som sitt föremål. Men en kritik är ändå viktig, religionens helighet måste kunna samleva med de kritiska diskurser som utgör villkoren för ett fungerande demokratiskt samhälle. Samtidigt låter sig myntet vändas då teologin själv bär på en ideologikritisk potential.

Denna vecka ges en artikelserie på temat "religionens återkomst" i Svenska Dagbladet (insidan). Man läser här hur Sverige är det mest sekulära landet i världen (enligt World Values Survey), samtidigt som den så kallade nyandligheten har ett stadigt fotfäste i folkmentaliteten. Många människor upplever idag att den sekulära livsformen medför en urholkad livskänsla, samtidigt som det är tydligt att den positivistiska scientismen som Förbundet Humanisterna representerar snarare är en klen pastisch av 50-talets ateism. På samma sätt som den postmoderna estetiken idag vänder sig bakåt och upprepar äldre stilbildningar i form av en slags kvasinostalgisk pose, så kan Christer Sturmarks Tro och Vetande 2.0 sägas innebära en retroateism.

Denna ateism är inte så ny som den vill mena, utan snarare blamant omedveten om vad som hänt inom såväl filosofin och teologin sedan 50-talet. Men denna omedvetenhet speglar snarare ett större problem som hänger samman med teologins prekära förhållande till den sekulära kulturens frustrerade krav på begriplighet och relevans. Senast för några dagar sedan kunde man i en understreckare i SvD (21/2) läsa om förhållandet mellan vetenskap och teologi. Essän, skriven av en professor emeritus i teoretisk fysik, tog sig på ett talande sätt formen av en uppriktig bekännelse av oförmågan att förstå vad (konfessionell) teologi är för något. Problemet idag är kanske egentligen det samma som under medeltiden: för vanligt folk är det svårt att få en inblick i teologins heliga rum. Begrepp som synd, uppenbarelse, frälsning, och nåd är idag lika svåra att närma sig för den sekulära svensken som tidigare latinet var för den olärde kyrkobesökaren. Men kanske hör det till sakernas tillstånd att precis som inte alla kan förstå de tekniska termerna inom exempelvis kvantmekaniken, så kan inte alla förväntas äga samma förståelse för teologins begreppsliga innehåll. Men denna analogi brister när man tar i beaktande att teologins huvudsakliga ämne är människans frälsning - hennes "yttersta angelägenhet" för att använda ett mindre traditionstyngt uttryck (Paul Tillich). Därmed borde väl teologin kunna kommunicera sig till den sekulära kulturen i enlighet med detta krav på angelägenhet och relevans.

Det sekulära kravet att stå i samhällets tjänst utgör idag den akademiska teologins prekära predikament. Måste teologin för att legitimeras som akademisk disciplin underordna sig den sekulära kulturens krav på angelägenhet samt begriplighet? I den refererade artikeln ovan uttrycks denna bestämda uppfattning: "Teologi som studier av religionens yttringar är självfallet OK. Men konfessionell teologi som försvar för en (kristen) tro: Nej!" Utifrån detta vanliga synsätt låter sig teologin endast legitimeras som ett religionsvetenskapligt studium av religionens yttringar. Implicit i en sådan uppfattning är föreställningen att teologin ska underordna sig det vetenskapliga idealet om neutral utifrånbetraktelse av trons religiösa yttringar. Men - för att återvända till vår analogi till fysiken - precis som kvantmekanikens våg-partikeldualim ytterst avgörs genom ett perspektivval hos observatören själv blir även den neutrala beskrivningen av religionens yttringar en konstruerad produkt av den samhällsvetenskapliga metodologin. Denna metodologi tvingar således in teologin under neutralitetens form. Vad är då problemet med detta? Om man väljer att förhålla sig filosofiskt till detta metodgrepp så uppvisar det ett problem rörande vetenskapens objektifierande kunskapsaktivitet i relation till människans icke-objektifierbara livsform.

altDetta problem rörande ande och natur är djupt nedärvd i västerlandets intellektuella historia och idag knappast att betrakta som någon avgjord fråga. En filosofiskt mer uppriktig beskrivning är snarare att den vetenskapliga metodologins framväxt och dominans inom human- och socialvetenskaperna skett parallellt genom att kravet på vetenskapliga framsteg fått företräde och därmed kunnat tränga undan det olösta i detta djupare liggande problem - som dock ekar i tvetydig form hos en Heidegger och i hans kontinentala arv. Vad har då detta med teologi att göra? Jo i teologin har denna öppna fråga bevarats och förvaltats på ett mindre tvetydigt sätt. Teologin är den disciplin som idag, då vetenskapens kunskapsideal firar sin högteknologiska triumf, tydligast förvaltar ett ställningstagande för livet som mysterium och som med störst fasthet värnar om detta mysterium. Det teologiska språket är därför en rik skatt att upptäcka för den sekulära människan.

Även om färre människor idag går regelbundet till kyrkan så växer intresset för den "alternativa andigheten". Men det är inte alltid som detta andliga behov exponerar sig i det offentliga rummet. På samma sätt som den sekulära maktordningen tvingat in livsåskådningsfrågorna till det privata trosrummet stänger nog många människor inne sin vaga missbelåtenhet över vår tids materialistiska livsstil. Allt fler idag blir sjukskrivna på grund av depression eller utbrändhet. Det är därmed angeläget att ställa frågan huruvida det kanske finns ett signifikant samband mellan denna ökade ohälsa och den oförklarliga och ordlösa ångest som följer på att vårt sekulära samhälle saknar ett språk och engagemang för människans mysterium.

Samhällets ekonomi kräver kanske en instrumentalistisk kalkyl över kvantifierbara värden. Men ohälsan uppstår när denna ekonomi undergräver människans andliga storhet. Därför blir det viktigt att stärka vårt andliga självmedvetande för att inte gå under när vår tids ensidiga tillväxtsekonomi och dess rationalitetsideal tar sig formen av en totalitär "naturlag". I en tid av global klimatkris blir denna andliga självmedvetenhet viktigare än någonsin.  Här kan det teologiska arvet spela en avgörande roll som ideologikritisk resurs. I det kristna arvet finns ett "andligt kapital" nedärvt som öppnar för alternativa perspektiv och bidrar till en djupare förståelse av människan och hennes livsvärld. Kanske utmanar denna tradition den sekulära människans förståelsehorisonter, men i denna utmaning vilar också teologins värde och radikala angelägenhet.

Simon Henriksson

Ur arkivet

view_module reorder

Från gatan till designavdelningen

Från gatan till designavdelningen Vad är subkulturen? Finns det fortfarande utrymme för en konst som inte låter sig inramas?

Av: David Cardell | Essäer om konst | 14 september, 2006

 Dominospel på gång på synagogans innergård Johny till vänster snappade upp min kamera

Bukharajudar i sidenvägens knutpunkt (Del 3 av 3)

Dagen efter att Johny och jag skilts åt osams på väg mot den andra synagogan, ville jag ställa Johny några frågor med tanke på att jag kanske ändå skulle skriva ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 24 februari, 2017

Kombinationen av nytta och nöje

Klockan är ett. Om tre timmar ska jag ha skrivit färdigt en krönika, vilket jag i och för sig fick veta igår. Så jag borde ju ha haft lite bättre ...

Av: Julie Blomberg Gudmundsson | Gästkrönikör | 26 september, 2008

Alex Gino tillsammans med författarkollegan Sara Lövestam Foto Belinda Graham

Be Who You Are!

Författaren Alex Gino är varm, mysig och trevlig, har en vinnande New York dialekt och ett öppet sätt. Det är svårt att tänka sig Alex förbannad. Men det var tydligen ...

Av: Belinda Graham | Reportage om politik & samhälle | 27 oktober, 2016

Malcolm Cowley, detalj ur bokomslag

Malcom Cowleys brev i urval

Om Malcom Cowley och den förlorade generationen i tjugotalets Paris skriver Ivo Holmqvist.

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 14 mars, 2015

Alhazred och Alhazen. H P Lovecraft och verkligheten bakom myten

Howard Phillips Lovecraft uppfann myten om Necronomicon och dess vansinnige författare Abdul Alhazred. På medeltiden levde en verklig arab som mycket väl kan ha inspirerat myten.  Abdul Alhazred var en ...

Av: Rickard Berghorn | Essäer om litteratur & böcker | 18 juli, 2008

Elisabet Lunga

Kan livets smärta förklaras och botas av Billy Idol? Kanske, kanske inte

Vid vissa tillfällen slår livet dig i ansiktet. Hårt och obarmhärtigt snärtar det till dig så att ögonen tåras och kinderna hettar. I det ögonblicket vet du inte ens vad ...

Av: Elisabet Lunga | Gästkrönikör | 22 april, 2015

Tehusens tyrann

Samuel Johnson, enligt en målning av Joshual Reynolds. Tehusens tyrann Han var en svårartat konservativ man, och det mitt i upplysningens och radikalismens stolta tidevarv. Därtill såg han illa intill tidvis blindhet ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 30 april, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.