Watson and the Shark (1778) av John Singleton Copley

En död haj är inte konst

Konsthistorien svämmar inte direkt över av hajmotiv. Men de finns, och då med en ganska dramatisk, symbolisk innebörd. I populärkulturens blockbusterfilmer har hajen spelat en tydlig roll, men bilden av ...

Av: Mathias Jansson | 28 februari, 2015
Essäer om konst

Omöjliga intervjuer – J.D. Salinger

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Jonas Wessel | 05 april, 2013
Övriga porträtt

Bologna On the Edge

Bologna i norra Italien är en stad där bättre bemedlade samlades och skyddade sina hem från invaderande rövare som ansträngde sig för att jämna ut den sociografiska snedfördelningen. Till skydd ...

Av: Carsten Lindström | 04 december, 2011
Essäer om konst

Marginell mästare

Marginell mästare I början av 1950-talet kom en grammofonskiva till Sverige. Den var på sätt och vis hemmagjord. Pianisten, upphovsmannen hade själv producerat den. Det var en stenkaka. På ena sidan ...

Av: Bertil Falk | 18 januari, 2007
Essäer om musik

I begränsningen anas Mästaren



altJulens glansiga prydnadsänglar trumpetar att det gudomliga blev människa. Även om julens pynt kan verka obegränsat förutsätter det ett budskap om begränsning. Gud utsatte sig för mänsklighetens och världens begränsningar genom att födas som människa. Herodes förföljelser var enligt Matteusevangeliet en livshotande begränsning. Jesus blev inte avrättad den gången utan fördes till säkerhet i Egypten. Flyktvägen hade Josef hört om i en dröm och därmed vändes dödshotet i överlevnad. Begränsningarna återkommer genom evangelierna. Döden är den yttersta begränsningen. En schaskig avrättning bland rövare på ett kors blir förutsättningen för nytt liv.  

Industrisamhällets credo var en lovsång till den obegränsade tillväxten. Mer produktion av varor och tjänster skulle ge högre BNP. De senaste åren har vi upplevt ekonomisk stagnation. När tillväxten avstannar krävs fokusering. Den kommer inte av sig själv. Tillbakagång kan också betyda desperation. Har inte julevangeliet lärt oss att begränsning är fördjupningens förutsättning? Varför skulle annars det gudomliga ha blivit människa? 

Det tjänar ingenting till att skönmåla fattigdom eller att tala om samtiden som själsligt fördärvad. Den fördjupning som kommer ur begränsning är inte självklar. Ett knäckt strå kan bli ännu mera knäckt. Hur skulle det kunna vara enkelt att ändra tankestrukturer och inte längre bejaka tillväxten? Det väcker betydligt starkare känslor att stänga lokaler och avskeda personal än att öppna och anställa. Den utväg som Josef fick förmedlad genom en dröm, krävde känsligt seende. Kanske hade han fått ett sådant seende genom fördjupning? Fördjupning är ett ord som hör ihop med begreppet begränsning. Man fördjupas genom att begränsa intrycken från omvärlden. Andningens ankare blir urskiljbart. Yttre förutsättningar minskar i betydelse, en inre öppning vidgas. Det kan vara skrovligt och skrämmande som all begränsning.  "In der Beherrschung ahnt man den Meister", menade Goethe. I begränsningen anas mästaren.

Julevangeliets kraftfulla begränsning är att det gudomliga har blivit människa: ensarkosis, in carnis, i köttet. Det gudomliga fördjupade det skapade, eftersom det gudomliga förlorade sig och blev ett flyktingbarn. Även vi förlorar: hälsa och ekonomi, en dag lämnar vi allt. Vi nödgas åldras och prövande trevar vi oss närmare begränsningar vi förut inte visste något om. Vi nödgas dö. Hur blir fördjupningen som kommer ur den begränsningen?  

 Mikael Mogren

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Tunis och Esko

Tunis is av Lars Tunbjörk. Tunis och Esko Två världsberömda fotografer från Norden ställer i höst ut i Stockholm med omnejd. Konsten att se får utmärkt träning genom dessa utställningar ...

Av: Nancy Westman | Essäer om konst | 25 september, 2007

Tankens ambivalens V ”Icke ett program, men en riktning.”

14/8 Kroppen kall och tyst, ögonen skummar, bara hörselsinnet vakar och ber mig gå upp. Jag snubblar upp ur sängen, försöker fokusera, implantera, rekognosera, drömmarna ackumulera. Söker mig mot soffan, ännu ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 08 oktober, 2013

Mansslukerskan av Simon O Pettersson

Jag erinrar mig mycket starkt första gången jag såg henne. Hon bar en vit tjugotalsklänning, som paradoxalt nog framhävde hennes vita hy, och talade med en ljus, mycket feminin röst ...

Av: Simon O Pettersson | Utopiska geografier | 03 juli, 2014

Två massmördares möte i Wien

Nu var det 1913. Det var en gråmulen och kylig januaridag i Wien, året innan det stora kriget skulle bryta ut; värre ändå väntade ännu längre fram. En 167 cm ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om politiken | 11 januari, 2013

Miklós Maros, från Budapest blodiga strider till Stockholmsoperan

Miklós Maros, från Budapest blodiga strider till Stockholmsoperan Miklós Maros är en etablerad tonsättare som har sitt påbrå i Ungern som han lämnade 1967 tillsammans med sopranen Ilona som är också ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 19 oktober, 2006

Anders T Ohlsson i Sufflören en av flera monologerunder 2015 års Scenkonstbiennal Foto:RogerStenberg

Maktstrukturer, identitet och genus på Scenkonstbiennalen

Vartannat år arrangeras Scenkonstbiennalen, Sveriges största branschmöte för landets scenkonstnärer. I år arrangerades den mellan den 26 och 31 maj i Malmö. Förutom några internationella, speciellt inbjudna gästspel hade juryn ...

Av: Magnus Dahlerus | Reportage om scenkonst | 07 juni, 2015

Pop-expressionist på besök

Liz Markus – What we are we’re going to wail with on this whole trip. Galleri Loyal, Stockholm,t o m den 29 september 2007. Pop-expressionist på besök. - Jag hoppas ...

Av: Carl Abrahamsson | Övriga porträtt | 11 september, 2007

Dansen inom den koptiska kyrkan

Den koptiska kristna kyrkan framträder efter konciliet i Kalcedon år 451 som en separatistisk rörelse inom kristendomen, tillerkännande Kristus enbart en gudomlig natur. Den bygger sin liturgi på den alexandrinska ...

Av: Gaia Ekis | Essäer om religionen | 22 juni, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.