Tvärs över sommaren

I Tvärs över sommaren står det en tom gungstol men ingen vill gunga, alla vill sjunga Alla vill gå utför kärrvägen, ner mot sjön för att där - unisont - bjuda tystnaden  Så är det inte ...

Av: Bengt Berg | 21 september, 2009
Utopiska geografier

Gilsemans, 1642. Bildkälla: Wikimedia

Aotearoas kultur och litteratur

Maoriernas historia påbörjas på Aotearoa, någon gång för mer än 1000 år sedan. Dessförinnan fanns emellertid invånare av annat ursprung redan på plats sedan kanske ett par hundra år; en ...

Av: Carsten Palmer Schale | 07 juni, 2015
Kulturreportage

Den ständiga polariteten mellan konstruktion och emotion

En beskrivning av platsen som den nutida konstmusiken får i Finland skulle kräva ett utrymme som egentligen inte är möjlig. Det är därför som Stefan Thorsson koncentrerar sig på den ...

Av: Stefan Thorsson | 08 februari, 2012
Essäer om musik

Håll hoppet levande

I september 2012 var en av undertecknarna av Charta 77, Jaroslav Suk, tillsammans med undertecknad, de enda svenskar som fick äran att ingå i en månghövdad internationell grupp av övervakare ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 Maj, 2014
Gästkrönikör

Det skandalösa korset



Korset en symbol för alla religioner"Tror ni han kommer?"


Jerusalem kokar av förväntningar. Tiotusentals pilgrimer fyller staden. Rykten går om en märklig profet. En kraftfull predikant, en mirakelman och undergörare, vän till de små och svaga. Han och hans folk har dragit land och rike kring, senast har de siktats i byn Betania strax utanför staden.

Är detta kanske den efterlängtade Messias? Ska någon äntligen sätta sig på kung Davids tron igen? Är tiden nu inne för ett slut på förtryck och ockupation? Folkets förhoppningar är väckta.

Men toppskiktet oroas. Aristokratin och den religiösa eliten i Jerusalem har under många år hållit ögonen på Jesus från Nasaret. De har skickat ut undersökningskommissioner när det talats om mirakler och under. Nu senast sägs en man vid namn Lasaros ha uppväckts från de döda i Betania. Det blir droppen.

Jesusrörelsen hotar den känsliga politiska stabiliteten. Ledarskapet kan inte riskera upplopp och uppror. Översteprästen Kajafas konstaterar med maktens hela logik i Johannesevangeliets 11 kapitel: "Det är bättre att en enda människa dör än att hela folket går under." För att skydda landet, folket och templet sätts ett pris på Jesu huvud.

Så Jesusfolket drar sig tillbaka. I den lilla staden Efraim, en dagsresa från Jerusalem, bidar de sin tid. Jesus förbereder sig och de sina för att tåga till Jerusalem. Tiden är inne för honom att ge sitt liv. Medvetet och frivilligt väljer han att gå i döden. Han betraktar det som ett soningsoffer.

Det triumfartade intåget följs av en veckas intensiv dialog på tempelplatsen. I lugnet före stormen äter han sedan på skärtorsdagskvällen sin avskedsmåltid med den inre kretsen. Därefter slår makten till. Avrättningsmetoden - korsfästelse - användes för politiska brottslingar. Jesus straffas för att han genom sin verksamhet uppviglar och provocerar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vid korsets fot står Johannes, hans allra närmaste lärjunge. Klockan är tre på långfredagens eftermiddag när Jesus ger upp andan - precis när man offrar påskalammen i Jerusalems tempel. För Johannes står det plötsligt klart när han blickar upp mot korset: han är ett offerlamm. Johannes Döparen hade tre år tidigare pekat på Jesus och ropat: "Se Guds Lamm!" Den insikten verkar nu slå ner som en blixt i den unge lärjungen.

Jesu död är en ställföreträdande död, en död i andras ställe. Johannes reflekterar långt senare över de djup han sett hos sin Mästare denna dag, och skriver: "Han är det offer som sonar våra synder och inte bara våra utan hela världens. (Johannesbrevet 2:2).

Det är här som kristendomen blir skandalös. Talet om en offerdöd är något som går långt utöver att Jesus var en stor människa, en lysande talare och en karismatisk ledare. Senare ska Paulus beskriva denna de kristnas övertygelse som "en dårskap".

Jesu dåraktiga död blir den dramatiska höjdpunkten på hans förkunnelse. Han talade om ett rike där de små är de stora, där ledaren ska tjäna, där de ödmjuka är de välsignade. Han ropade ve över de rika, kallade de fattiga för saliga och varnade för framgång. Hans väg är att älska fienderna, förlåta dem som gjort oss illa och offra oss för andra.

Här vänds hela världen upp och ner. Alla värden ställs på huvudet. Från Jerusalem ska en rörelse sprida sig och omdana hela den gamla världen med sitt liv. Gemenskap, gästfrihet och människans värdighet stod - och står - i bjärt kontrast mot tidens ideal.

Var helst på jordklotet vi stöter på en kristen kyrka så kan vi känna igen den - på korset. Det är världens kanske mest kända symbol, genial i sin enkelhet. Dra två linjer eller lägg två pinnar ovanpå varandra och du har ett kors. Ett dårskapens tecken rest i världen.

Tecknet på en annan verklighet, en annan ordning, en annan styrka.

Som Paulus formulerade det: "Vi förkunnar en Kristus som blivit korsfäst, en stötesten och en dårskap. Men Guds dårskap är visare än människorna och Guds svaghet starkare än människorna..

Mikael Löwegren

Ur arkivet

view_module reorder

Djurparken

Illustration: Ida Thunström Djurparken Han hade förvånats över att invånarna i den belägrade staden så envist höll fast vid sina dagliga rutiner. Belägringen hade nu varat i drygt ett år ...

Av: J. Bernlef | Utopiska geografier | 09 oktober, 2007

Pearl Harbor - Den andra vågskålen

Morgonen till den 7 december 1941 attackerade den kejserliga japanska flottan den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Oahu med bland annat 414 stridsflygplan och 28 ubåtar. Operationen resulterade i att ...

Av: Sven André | Reportage om politik & samhälle | 07 december, 2011

L som i lära sig köra bil. Intervju med Babis Makridis

Det är inte okänt att det grekiska samhället befinner sig en mycket allvarlig kris, men det finns en samhällssektor som har en fantastisk blomstring. Det är filmindustrin. ”Dogtooth” av Giorgos ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 29 november, 2012

Postemmakrönika 3. Rasthållplat III

ALdrig heller dem rasthållhållhållplatskvar III förutan på väg dit (till ställe egentligt) ledigt med utan oppfart istället av avtag som i föregående i stället, nog sjunga sin poetiska visa på ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 mars, 2010

Kierkegaard och romantiken

Sören Kierkegaard brukar kallas existentialismens fader. Den 5:e maj skulle han ha fyllt 196 år. Som en hyllning till honom publicerar vi  en  essä kring Kierkegaards filosofiska gärning. Ingmar Simonsson ...

Av: Ingmar Simonsson | Agora - filosofiska essäer | 05 Maj, 2009

Brofäste vid Pont Alexandre III i Paris. Foto Carlo Delgado CC BY-SA 3.0

C. G. Bjurström – översättare, introduktör och kulturförmedlare

I en tidigare artikel i ”Tidningen Kulturen” (”Vad får svenskar att läsa fransk litteratur?”, augusti 2015) har jag berört Carl Gustaf Bjurströms (1919-2001) avgörande betydelse som förmedlare och översättare av ...

Av: Elisabeth Tegelberg | Litteraturens porträtt | 26 januari, 2016

Malin Bergman Gardskär

Den kränkta högern

I sekvensen från den tecknade filmen om Robin Hood som varje år visas i teveprogrammet "Kalle Anka och hans vänner önskar god jul", kan vi se hur den legendariska stråtrövaren ...

Av: Tidningen Kulturen | Gästkrönikör | 02 oktober, 2015

Johan Angergård - mångsysslare i indiesvängen

Det finns bara två drömyrken för de som älskar musik. Det ena bör ändå vara musiker. Rätt logiskt. Det andra måste vara att driva ett eget skivbolag. Att enbart få ...

Av: Joakim Skoglund | Musikens porträtt | 04 juni, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.