Adam Zagajewski – kronprinsen inom den polska poesin

Den polska kulturen i allmänhet (poesin, epiken, dramatiken, musiken, vetenskapen osv.) är, och har mycket länge varit, enastående vital. Inom litteraturen räcker det med att nämna några få: Czeslaw Milosz ...

Av: Carsten Palmer Schale | 25 augusti, 2012
Litteraturens porträtt

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna   Nina Bouraoui. Foto: Elisabeth Grate Bokförlag Jag plågas av att skriva om döden, jag kan inte skriva om sexualiteten, de båda ämnena tycks mig ...

Av: Thomas Nydahl | 05 januari, 2007
Litteraturens porträtt

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | 19 december, 2011
Utopiska geografier

Könets mystiker

Illustration av Guido Zeccola efter Beato AngelicoHermann Kesten, Joseph Roth och Albert Camus, med korridorförbindelse till André Gide, häckade en gång i tiden i en lägenhet på sjätte våningen i ...

Av: Bo I. Cavefors | 27 november, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Det skandalösa korset



Korset en symbol för alla religioner"Tror ni han kommer?"


Jerusalem kokar av förväntningar. Tiotusentals pilgrimer fyller staden. Rykten går om en märklig profet. En kraftfull predikant, en mirakelman och undergörare, vän till de små och svaga. Han och hans folk har dragit land och rike kring, senast har de siktats i byn Betania strax utanför staden.

Är detta kanske den efterlängtade Messias? Ska någon äntligen sätta sig på kung Davids tron igen? Är tiden nu inne för ett slut på förtryck och ockupation? Folkets förhoppningar är väckta.

Men toppskiktet oroas. Aristokratin och den religiösa eliten i Jerusalem har under många år hållit ögonen på Jesus från Nasaret. De har skickat ut undersökningskommissioner när det talats om mirakler och under. Nu senast sägs en man vid namn Lasaros ha uppväckts från de döda i Betania. Det blir droppen.

Jesusrörelsen hotar den känsliga politiska stabiliteten. Ledarskapet kan inte riskera upplopp och uppror. Översteprästen Kajafas konstaterar med maktens hela logik i Johannesevangeliets 11 kapitel: "Det är bättre att en enda människa dör än att hela folket går under." För att skydda landet, folket och templet sätts ett pris på Jesu huvud.

Så Jesusfolket drar sig tillbaka. I den lilla staden Efraim, en dagsresa från Jerusalem, bidar de sin tid. Jesus förbereder sig och de sina för att tåga till Jerusalem. Tiden är inne för honom att ge sitt liv. Medvetet och frivilligt väljer han att gå i döden. Han betraktar det som ett soningsoffer.

Det triumfartade intåget följs av en veckas intensiv dialog på tempelplatsen. I lugnet före stormen äter han sedan på skärtorsdagskvällen sin avskedsmåltid med den inre kretsen. Därefter slår makten till. Avrättningsmetoden - korsfästelse - användes för politiska brottslingar. Jesus straffas för att han genom sin verksamhet uppviglar och provocerar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vid korsets fot står Johannes, hans allra närmaste lärjunge. Klockan är tre på långfredagens eftermiddag när Jesus ger upp andan - precis när man offrar påskalammen i Jerusalems tempel. För Johannes står det plötsligt klart när han blickar upp mot korset: han är ett offerlamm. Johannes Döparen hade tre år tidigare pekat på Jesus och ropat: "Se Guds Lamm!" Den insikten verkar nu slå ner som en blixt i den unge lärjungen.

Jesu död är en ställföreträdande död, en död i andras ställe. Johannes reflekterar långt senare över de djup han sett hos sin Mästare denna dag, och skriver: "Han är det offer som sonar våra synder och inte bara våra utan hela världens. (Johannesbrevet 2:2).

Det är här som kristendomen blir skandalös. Talet om en offerdöd är något som går långt utöver att Jesus var en stor människa, en lysande talare och en karismatisk ledare. Senare ska Paulus beskriva denna de kristnas övertygelse som "en dårskap".

Jesu dåraktiga död blir den dramatiska höjdpunkten på hans förkunnelse. Han talade om ett rike där de små är de stora, där ledaren ska tjäna, där de ödmjuka är de välsignade. Han ropade ve över de rika, kallade de fattiga för saliga och varnade för framgång. Hans väg är att älska fienderna, förlåta dem som gjort oss illa och offra oss för andra.

Här vänds hela världen upp och ner. Alla värden ställs på huvudet. Från Jerusalem ska en rörelse sprida sig och omdana hela den gamla världen med sitt liv. Gemenskap, gästfrihet och människans värdighet stod - och står - i bjärt kontrast mot tidens ideal.

Var helst på jordklotet vi stöter på en kristen kyrka så kan vi känna igen den - på korset. Det är världens kanske mest kända symbol, genial i sin enkelhet. Dra två linjer eller lägg två pinnar ovanpå varandra och du har ett kors. Ett dårskapens tecken rest i världen.

Tecknet på en annan verklighet, en annan ordning, en annan styrka.

Som Paulus formulerade det: "Vi förkunnar en Kristus som blivit korsfäst, en stötesten och en dårskap. Men Guds dårskap är visare än människorna och Guds svaghet starkare än människorna..

Mikael Löwegren

Ur arkivet

view_module reorder

Tid, liv og virkelighetstydninger

I «Refleksjoner om identiteten til eksisterende (foreliggende) identiteter» tar jeg opp følgende ting av aporetisk art: At eksisterende entiteter forandrer seg over tid og at eksisteremde entiteter har en tendens ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 17 november, 2010

Bortvändhet från ambitionerna

I stort sett varje strävan uppåt i de givna hierarkiernas tjänst bemöts idag med gillande eller åtminstone acceptans (som kan komma sig av såväl en välkomnande känsla av samhörighet som ...

Av: Peter Worland | Utopiska geografier | 08 juni, 2009

”Du har ställt flera frågor kring Kulturdepartementets direkta engagemang och närvaro…” Peace &…

Redan när Tidningen Kulturen publicerar min artikel ”Folkfesten som tänjer gränser för socialt medvetande” (16 juni 2012) har funderingen legat där och grott; det måste väl ändå vara mycket intressant ...

Av: Linda Bönström | Kulturreportage | 11 juli, 2012

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | Essäer om litteratur & böcker | 27 augusti, 2017

Richard Strauss - en tjuvaktig skata?

  Ariadne (Zerbinetta). Foto: Bettina Stoess/Deutsche oper Berlin Deutsche Oper i Berlin har under januari och februari frossat i Richard Strauss. Fem av hans operor har snurrat runt på repertoaren - "Salome ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 03 mars, 2009

Aase Berg. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Tidskriften 10TALs poesifestival 2015

Årets upplaga, den 19:e, av Stockholms Internationella Poesifestival hade temat lyrik och musik. Tidningen Kulturen gjorde några nedslag i det stora och varierade programmet. Festivalen inleddes redan den 24 november ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om litteratur & böcker | 07 december, 2015

En liten blåsa i Guds andes glas

Jag är förtvivlad, full av ångest och riven i djupet som aldrig förr! Det är nåt fel med mig! Det är som att återuppbygga ett hela tiden raserande och sönderblandat ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 05 september, 2011

Närkontakt av tredje graden 

Av förekommen anledning bjuder vi på Vladimir Oravskys och Olle Ekstrands mästerliga filmanalys av Steven Spielbergs UFO-klassiker:   Konstnärens vilja att solidarisera sig med den tekniska vetenskapliga förändringsprocess som äger rum i ...

Av: Vladimir Oravsky | Utopiska geografier | 11 april, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts