Åminnelse. Warszawapaktens arméer Tjeckoslovakien

För 45 år sedan, den 21 augusti 1968, invaderade Warszawapaktens arméer Tjeckoslovakien och kväste det spirande experiment som antog den för dåvarande styrande makthavare den kraftigt provocerande benämningen, ”socialism med ...

Av: Vladimir Oravsky | 21 augusti, 2013
Essäer om samhället

Dansk humor enligt redaktören Claus Christensen

Bäste Claus Christensen, Tack för länken till din artikel om filmkaraktären Zelko och om undertecknad. Den verkar vara åtminstone 8 månader gammal och jag undrar varför du inte bekantade mig med den ...

Av: Vladimir Oravsky | 02 april, 2009
Gästkrönikör

Herreglud, julkalendern tar redan slut.

24/ 24. Frisk jul! Eller god jul rätt upp i stussen på etablissemanget, som Dante Sjöboda uttryckte saken 2003 i Svenska dagbladets jultipsande om sin då starkaste läsning, en soppboka ...

Av: Stefan Hammarén | 24 december, 2012
Stefan Hammarén

Den arbetslöse i vildmarken

Få svenska filmer som jag har sett har varit så lyckade som Losers. I händelsernas centrum står en kvinna i yngre medelåldern, Karin (Isabella Von Saenger). Hon arbetar med en ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 31 december, 2013
Filmens porträtt

Andlighet och psykisk hälsa



ImageFörfattaren Kerstin Stina Carlsson (1934-2003) berättar i sin självbiografi Transcendens eller psykos? om en sökares öde och beskriver hur hon genom svåra andliga kriser slutligen når fram till hälsa och harmoni. I sagans form berättar hon om sin barndom som hon framställer som mycket lycklig, hon var ett barn älskat av alla. Stina, som hon föredrog att kalla sig, utvecklade en sund självkänsla och hon tyckte om att ge utlopp för kroppens energier och förmågor i såväl olika sporter och i dans. Hennes stora kärlek till naturen grundlades under denna barndomstid. När Stina var i sjuårsåldern drabbades hon av en stor sorg. Det var när hennes far långsamt började förlamas, tyna bort och dö. Hon skriver att detta var en sorg så stor att den blev outsäglig och kapslade in något i kroppen, där den sedan fanns med fast hon inte var medveten om det. Stina utbildade sig till lärare och fick anställning inom Grundvux, där hon undervisade i svenska för invandrare.

Hennes förmåga till nytänkande uppskattades av eleverna, även om vissa kolleger motarbetade och trakasserade henne. Efter fyrtio års lärargärning föll hon, som hon säger, offer för kommunens besparingsåtgärder och erbjöds garantipension. I sin levnads- beskrivning anser hon att hon fram till femtio års ålder levt ett helt ordinärt liv beträffande arbete och fritid även om intresset för friluftsliv och natur var ovanligt stort. Trots att den yttre tillvaron tycktes helt normal kom det ibland över henne en inre oro och rastlöshet. Hon sökte något, men visste inte riktigt vad. Här fanns en längtan efter att finna någon andlig gemenskap. Eftersom inre eller andlig utveckling är svår att beskriva med vanlig prosa gör hon det i metaforens form. Hon framställer sin inre resa eller väg med hjälp av den kinesisk- japanska parabeln om "de tio stegen i konsten att vakta oxen." Symboliskt handlar den om sökandet efter det egna jaget. Stina fick en ingivelse att börja på en yogakurs. Yoga med djupavspänning blev därmed inkörsporten till det andliga sökandet.

Hon läser litteratur i mängder om personlighetsutveckling och deltar i kurser i mental träning, där hon, som hon uttrycker det, går in med liv och lust i övningarna och upplever glimtar av andligheten. Detta gav upphov till fortsatt sökande, vilket ledde henne fram till det genombrott som drabbade henne efter en kurs i drömarbete. Hon gick här igenom en stark känsloupplevelse som medförde att livet inte fungerade som vanligt. Upplevelsen yttrade sig i att hon fick kontakt med sorgen efter sin far och detta tog sig uttryck i långvarig gråt och kundalinikraften, den gudomliga kraft, som finns inom varje människa, strömmade genom henne.

Katarsisgråten följdes av en obeskrivlig känsla av renhet och avslappning. Upplevelsen är unik och kan inte jämföras med något. Allt syntes vackert och förklarat, naturen tycktes tala till henne och hon börjar se mening och symboler i det mesta. Drömmar kan ge oss kontakt med känslor som annars skulle bli outtalade eller icke erkända. Forskning har visat att drömmar ger oss inifrån kommande kunskap om oss själva i symbolform och genom att tolka dem når vi ökad självinsikt och bättre psykisk hälsa. Drömkursens avsikt är att på ett konstruktivt sätt hjälpa en människa att frigöra sin största smärta. Hos Stina uppkom tankar om en bättre värld, här fanns en längtan, en stark önskan om att förändra världen. Detta var tankar som hon hört under idrottspsykolog Lars-Erik Uneståhls kurs i mental träning och där imponerats av hans målsättning som var: "Mot en bättre värld" Alla måste vi kämpa för rättvisa, kosmisk balans och harmoni.

ImageEnsam ute i naturen fick Stina ofta starka färg- och formupplevelser. De naturmystika upplevelserna förde samman de två världar som Stina befann sig i efter den första intensiva upplevelsen, den vardagliga världen och den eviga dimensionen av verkligheten. Men inte bara det, Stina integrerar även barndomens positiva upplevelser av naturens skönhet. Hon kände sig oerhört kreativ och energisk och drevs av en manisk aktivitet. Gränserna mellan olika medvetandetillstånd suddades ut och den normala verklighetsförankringen förlorades. Hon drogs in i något som hon senare kallade jag- död. På sjukhuset fick Stina diagnosen psykos och lugnades med starka, dämpande mediciner. Själv beskriver hon den tid, då hon var medicinpåverkad som om hon berövats alla mänskliga känslor och allt som gör livet värt att leva. Då hon försökte ta sig ut detta tillstånd drabbades hon av depression och gick igenom ett mindre inferno innan räddningen kom i form av en bok med titeln" Spiritual Emergency- when Personal Transformation becomes a Crisis" skriven av Stanislav och Christina Grof. Det som man på sjukhuset kallat reaktiv psykos, skriver Stina, var i själva verket ett spiritual emergency, ett andligt genombrott, vilket utvecklades till ett emergency- kris, eftersom ingen i närheten förstod vad det var och kunde hjälpa henne genom detta kristillstånd. Det kan vara flera olika faktorer som utlöser en kris.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I Stinas fall var det en kraftig känsloupplevelse som följde efter en sammankomst med experimental psykoterapi. Syftet med mystika tekniker är personlighetsförändring, transformation. Visualiseringsövningar försatte henne i ett receptivt tillstånd, vilket innebar en inhibering av egots adaptiva, defensiva och medlande funktioner. När det psykologiska systemet på så sätt försvagas kan den dynamik som hör samman med det omedvetna och förmedvetna, nämligen primärprocessens bryta igenom som utbrott av starka känslor som här yttrade sig i katarsisgråt, då hon kom i kontakt med sorgen efter sin far. Det mänskliga psyket använder sig av den dynamiska process som bäst lämpar sig för att upphäva kaos och åstadkomma ordning. Stina skriver upprepade brev till sjukhuset med kopior från Spiritual Emergency, hon vill att personalen ska förstå, vad en andlig kris är och få social bekräftelse på sina erfarenheter. Efter att ha läst sin journal och förgäves bett om att ändra sin diagnos reaktiv psykos till andlig kris (spiritual emergency) greps hon av en helig vrede mot all, som hon säger, överhöghet och maktfullkomlighet. Hon kämpar mot de patriarkala makterna som styr och söker få en ändring till stånd men får ingen respons, överhuvudtaget. Nyårsafton 1991 inträffar det som Stina kallar "Min stora föreställning." Hon såg livet som ett skådespel, där människor spelade olika roller och hon spelade huvudrollen i detta ödesdrama.

Eftersom hon var så inne i sitt skrivande till sjukhuset lämnade hon återbud till en fest, men i hennes huvud uppstod tanken på en egen tillställning med tre inbjudna gäster. Även om dessa personer inte var tillfrågade var hon helt förvissad om att de skulle komma och efter att ha anordnat en god måltid, dukat vackert och tänt levande ljus gick hon till parkeringsplatsen för att möta sina vänner. Här greps hon av en vanmakt och skrek ut sin ångest i det hon identifierade sig med Moder Jord och alla förtryckta varelser, samtidigt får hon känslor av överskridande av tid och rum och en känsla av helgd. Känslor som är svåra att uttrycka och förklara. Hon ropade ut sin förtvivlan och vrede och som kronan på verket kastade hon sig framför en bil.

Stina berättar i sin rekonstruktion av händelsen att hon kände sig totalt utmattad, ensam och förtvivlad. Hon hör då en lugnande röst, tillhörande Lars Erik Uneståhl, vars inspelade band i mental träning hon brukade lyssna till strax före insomnandet. Han tycktes införlivad i hennes omedvetna som en gudomlig person och Uneståhl fick personifiera den kosmiska kraft som styrde denna nyårsafton.  Denna kraft kan tolkas som en allsmäktig fader som skapar ordning. Stinas närstående vänner ser till att hon läggs in på sjukhus och denna gång blir vistelsen på psykiatriska kliniken lång och svår med tung medicinering.  Efter detta utspel kan man fråga sig om Stina var psykiskt frisk? Att kasta sig framför en bil tyder väl på att hennes omdömesförmåga eller verklighetskontakt var störd eller hur kan man annars förklara det som hände? Naturligtvis måste hon omhändertas och lugnas ner för att inte skada sig själv eller andra, men frågan är om detta kunde ha skett på annorlunda sätt? Som man kan utläsa av Stinas egen analys så var hon denna nyårsafton i en situation av ensamhet, psykisk anspänning, stress, hon var helt enkelt ur balans och sökte befrielse från emotionell nöd. Hon kämpade för sitt liv och egenvärde, kände sig motarbetad och illa behandlad av skolmyndigheter och kolleger, men framför allt var hon förödmjukad av sjukhuspersonalens kränkande behandling och totala oförståelse.

Förgäves hade hon sökt nå människor inom psykiatrin för att få dem att inse att hon inte var psykiskt sjuk. Hon hade upplevt något oerhört som hon försökte delge andra, men ingen ville lyssna eller tro på henne, även om hon visste att det upplevda var helt sant. Stina var så absorberad av sitt skrivande till sjukhuset så hon glömde sig själv och blev efter all frustration totalt utmattad. Psykologiskt går hon från autocentrisk till allocentrisk varseblivning, från ett aktivt kommer hon in i ett receptivt tillstånd som ligger på förmedveten nivå. Här hör hon en röst som ger tröst och kärlek som hon har ett innerligt behov av. Enligt egoteorin innebär inhiberingsprocessen en inhibering av egots representationella funktioner det vill säga vår subjektiva kunskap om tingen i världen. Vidare rör det sig om att inhibera jagrepresentationer, den kontinuerliga upplevelsen om mig själv som handlande subjekt. En följd av detta är att även de adaptiva, defensiva eller försvars- och medlande funktionerna försvagas. När det psykologiska systemet försvagas kan den dynamik som hör samman med det omedvetna och förmedvetna, nämligen primärprocessen, bryta igenom och i denna ingår även det symboliska tänkandet. Inhiberingen leder till aktivering av den syntetiska funktionen som gagnar återställandet av jämvikten, homeostasen och symboliska representationer (innehållet i visionen) framträder. Visionen kan beskrivas som autosymboliska representationer av inre föreställningar och behov.

Människan strävar efter jämvikt, balans och ordning det vill säga, homeostas. Stina upplever även något som hon beskriver som någon slags död. S.Grof och den transpersonella psykologin förklarar att sådana så kallade perinatala upplevelser har samband med händelser omedelbart före och efter den biologiska födelsen, ett område som inte kan förklaras utifrån den psykoanalytiska modellen. Dominerande särdrag är problem kring den biologiska födelsen, fysisk smärta, döende och döden. När innehållet på de psykodynamiska och perinatala nivåerna integrerats med personligheten uppträder ofta transpersonella inslag. Det gemensamma för denna typ av upplevelse är individens känsla av att hans medvetande utvidgas bortom de vanliga jag- gränserna i tid och rum. Detta påminner om den religiösa mystikens upplevelse av att ha nått den verklighet som ligger i botten på alla andra verkligheter en upplevelse utan gräns, omätbar och obeskrivbar. Den högsta nivån i Grofs analys är de transpersonella upplevelserna. Detta skulle utifrån ego- teorin vara detsamma som egots syntetiska funktion, en holistisk, integrerande upplevelse bortom tid och rum. Barndomstiden utmålas i sagan om Stina som något av en Sörgårdsidyll, där det enda sorgliga var faderns alltför tidiga död som blev ett stort trauma för henne. Forskning har visat att mystiker ofta drabbats av tidig föräldraförlust. Även om barndomstiden för övrigt beskrevs som sällsynt harmonisk och utan problem framskymtar Stinas behov av att vara duktig och till lags.

En självbiografi är med nödvändighet subjektiv och det innebär risk för viss försköning eller bortträngning. Religionen tycktes inte ha någon större betydelse men hon såg spår av den i naturen, där hon ofta sökte frid. Stina var ensamstående, ogift och barnlös, hon hade levt större delen av sitt vuxna liv ensam, även om det framskymtar att hon haft en avbruten relation. Kanske var dessa faktorer bidragande orsaker till krisen, liksom att hon var strax över femtio år och eventuellt inne i en så kallad övergångsperiod. Även tidpunkten för händelsen, nyårsafton kan ha betydelse för henne, då hon såg symbolik i allt. Nytt år- nytt liv död- födelse, natt, dag. Nyåret kan ses som en symbolisk övergång. Nyårsnatten innebar det gamla årets död och det nya årets födelse. Mystiker sägs vara begåvade, kreativa och ödmjuka personligheter. De beskrivs ofta som viljestarka men känsliga och okonventionella, särdrag, som verkar passa in på Stina. En mystik upplevelse kännetecknas av att den är integrerande och helande och den medför ett mer osjälviskt sätt att handla och en önskan om en bättre och mera medkännande värld för alla varelser.

Detta stämmer väl in på Stinas egna ord om att livet hade fått ny mening tack vare genomgångna prövningar. Eftersom Stina fått upp ögonen för vad drömmar avslöjar om människans inre deltar hon i ytterligare en drömkurs som ger henne definitiv bekräftelse. ImageDrömmen om den brinnande busken tolkar hon som Guds närvaro, att hon ska hysa tillit och att allt ska bli bra. För henne framstod denna dröm som helt sann. Hon förstod att vi alla har ett ansvar att använda, bruka och förvalta det vi fått genom skapelsen. Personliga bekymmer hade kommit i bakgrunden och engagemanget för Moder Jords överlevnad kändes mycket starkt. Hon såg sig som ett redskap att förmedla kärlek till en disharmonisk värld. Dessutom hade hon själv fått befrielse från psykisk anspänning och stress. Huvudtemat i boken Spiritual Emergency är spiritual emergency eller andlig kris som är ett samlingsnamn för andligt-psykiska utvecklingsprocesser som kan ske så snabbt och ge upplevelser av transpersonell natur som kan bli så omvälvande att de startar processer vilka tar sig uttryck på krisartade sätt.

Andlig utveckling är en naturlig förmåga hos alla människor, det är en utveckling mot helhet, en upptäckt av vad människan verkligen förmår och den är lika naturlig som födelse, uppväxt och död, den är en del av vårt liv, hävdar makarna Grof. De skriver att i förindustriella samhällen sågs ovanliga medvetandetillstånd som källan till andlig kunskap men i vår tid behärskas till och med teologin av förnuft och vetenskapstro. Profeter och visionärer behandlades då med respekt, men med den moderna tidens vetenskap förändrades denna toleranta attityd. Endast de materiella, påtagliga och mätbara aspekterna är nu acceptabla och traditionell psykiatri och psykologi gör som regel ingen distinktion mellan mystik och mental sjukdom. Men ovanliga medvetandetillstånd är inte längre så sällsynta och vår attityd till dem måste ändras, manar paret Grof. De anser att det är viktigt att upptäcka spiritual emergencies och behandla dem på rätt sätt på grund av deras positiva potential till personlig växt och helande. Utlösande faktorer för andliga kriser kan vara situationer som skapar djupgående omvälvningar i livet ex. barnafödande, förluster, skilsmässor, olyckor, sjukdomar mm. En andlig kris kan också uppträda spontant utan att någon särskild utlösande faktor kan hittas. En av de viktigaste katalysatorerna är olika former av meditation och andliga övningar.

Transpersonell psykologi är en vidareutveckling av den humanistiska psykologin och s.k peak-experiencies myntades avAbraham Maslow (1908-1970), en portalgestalt inom den humanistiska psykologin. Peak-experiences eller höjdpunktsupplevelser är föregångare till det som idag kallas transpersonella upplevelser. Maslow hade upptäckt att människan hade en hög frekvens av transpersonella upplevelser. Dessa hade kännetecken som outsäglighet, tidlöshet, kunskapsmeddelande, en upplevelse av frid, passivitet, motsatser som transcenderas och leder till personlighetsförändringar som består. Transpersonell psykologi kan definieras som läran om själen genom/eller bortom personen/ individen. Den har sina rötter i Carl Gustav Jungs idéer om det transpersonella kollektiva omedvetna som delas av hela mänskligheten. Den traditionella psykoanalytiska modellen av psyket är begränsad till händelser efter födelsen, den biografiska nivån. Grof lägger till den perinatala, som har samband med händelserna före, under och runt den biologiska födelsen.

Upplevelser av konfrontation med födelse och död kan resultera i ett andligt genombrott, och upptäckt av psykets och existensens andliga dimensioner. Den sista nivån i Grofs modell, den transpersonella kan innebära en känsla av utvidgat medvetande bortom de vanliga jag- gränserna och begränsningarna i tid och rum. Sådana upplevelser har upprepade gånger beskrivits i kontexten av diverse shamanistiska procedurer, invigningsriter, mysterier i död och återfödelse, andliga filosofier och mystika traditioner över hela världen. Även om de mest övertygande bevisen för de transpersonella fenomenens existens kommer från studiet av ut- ur kroppen upplevelse då medvetandet har separerat från kroppen, så menar paret Grof att det är informationen om upplevelsernas terapeutiska och transformerande effekt som är det väsentliga. Upplevarna har rapporterat känslor av enhet med andra människor och naturen, psykiskt välmående och kärlek till livet. "Om vi behandlar sådana kriser med respekt kan de resultera i märkbart helande effekt, en mer positiv och andlig livssyn och bättre fungerande vardag.

Av denna anledning måste vi ta spiritual emergencies på allvar oberoende av hur bisarra uttryck de kan te sig sedda från vårt perspektiv gällande traditionell tro understryker makarna Grof. Roberto Assagioli som var läkare och psykiater i Italien under stor del av 1900-talet har gett upphov till den metod för utveckling av personligheten som kallas psykosyntes. I likhet med Maslow och Grof hade han en positiv syn på människans förmåga att kunna växa och förändra sig liksom tron på hennes inre kärna. Han vände sig mot det deterministiska i Freuds teori och dennes ensidiga uppmärksamhet på de basala drifterna. Istället betonade Assagioli de konstruktiva, kreativa och glädjefulla elementen.

ImageI överensstämmelse med Jung framhävde han det andliga hos människan, men menade att det omedvetna inte endast består av undermedvetande utan även av ett övermedvetande varifrån intuition av högre art har sitt ursprung. Enligt psykosyntesen är vi människor inga odelbara, oförändrade väsen, präglade av fullständig konsekvens i tankar och handlingar utan vi består av en rad delpersonligheter med olika karaktär, vilka existerar inom ramen för vår personlighet som helhet. Det övermedvetna/ det högre jaget Självet är enligt psykosyntesen det högsta i vårt väsen. Självet är personlighetens kärna, den del av människan som för evigt förblir densamma. Människans uppgift är att upptäcka denna inre kärna och åstadkomma jämvikt. Att nå medvetenhet om jaget eller Självet är utgångspunkt för all utveckling och här är Assagioli överens med Maslow om medvetandets partiellt kreativa förmåga. Han betonar likaså viljan som en förbisedd men helt avgörande mental funktion för hälsa och utveckling. Den transpersonella psykosyntesen syftar till identifiering med vårt Själv, det vill säga med vårt sanna, högsta individuella såväl som universella väsen.

Psykosyntesens första mål är att göra det möjligt för en individ att upptäcka och aktivera de egenskaper och förmågor som utgör hennes högsta Själv och terapin syftar till att avaktivera de psykiska material som hindrar utvecklandet av detta högre jag. Psykosyntesen går längre än psykoanalysen genom att den försöker engagera medvetandet och viljan vid uppbyggandet av människans högsta natur. Assagioli intar en klar ståndpunkt i betydelsen av andlig utveckling och diskuterar problem som förknippas med denna. Han understryker betydelsen av att skilja mellan psykopatologi och kriser i samband med andligt uppvaknande, spiritual emergency. De psykiska, emotionella och mentala problem som uppstår vid självförverkligandet är, enligt Assagioli, temporära reaktioner. De är biprodukter av en organisk process av inre växande och pånyttfödelse. Han insåg vikten av att man erkände både höjd och djup i människopsyket och skapade med psykosyntesen en psykologi som omfattade hela människan. Självförverkligande underlättas ofta av en maximalupplevelse som karaktäriseras av känslor av glädje och kärlek av att vara "här och nu". Självförverkligandet innebär en upplevelse av livets höjdpunkt och fullbordan samt meningsfull identifiering med andra och med hela världen. Min slutsats blir att man alltmer insett att sann andlighet baseras på personlig erfarenhet och att det är en viktig dimension av livet och verkligheten. Mystika erfarenheter kan därför inte avvisas som sjukliga.

Efter att ha läst boken om Stina tror jag att hon hade rätt i sin övertygelse att hon inte var psykiskt sjuk utan gick igenom ett andligt genombrott, spiritual emergency och tillfälligt blev förvirrad, eftersom hon inte fick förståelse och rätt bemötande på sjukhuset. Dessutom anser jag att Stina äger de flesta kriterier som sägs utmärka en mystiker eller visionär, att hennes upplevelser har mystikens alla särdrag och att hon därför bör betraktas som mystiker. Hon tvivlade aldrig på att det hon upplevt var sant. Upplevelsen var inte endast emotionell, den gav även djupa insikter. Hennes starka önskan om att föra ut sitt budskap och hjälpa andra tyder på att hon integrerat sina erfarenheter och ville efterleva dessa. Beträffande svar på frågan om mystik erfarenhet kan bidra till psykisk hälsa och inre balans påvisade Maslow att människor med högre grad av självförverkligande också hade högre grad av transpersonella upplevelser. Det kan då bli relevant att fråga om det inte finns korrelation mellan hälsa och transpersonella upplevelser? En väsentlig aspekt av hälsa är ju upplevd meningsfullhet.

Abraham Maslow, Roberto Assagioli, Stanislav och Christina Grof och den transpersonella psykologin har likaledes visat på de mystika upplevelsernas positiva kraft till förändring av livsinställning, vilket även kan medföra inre frid och harmoni. Mystik erfarenhet måste betraktas som grundläggande för varje religiös tro eller tradition. Abraham Maslow menar att ett enda peak- experience, ett inspirerande ögonblick, där man skymtar en glimt av himlen, kan göra hela livet värt att leva. Psykisk hälsa är som framkommit mer än frånvaro av psykiska besvär och störningar. Det definieras som något i sig själv, vilket innebär en personlighetsutvecklande process, där man strävar efter självförverkligande att bli den man är och därmed finna sig själv. Människan kan förändra sitt liv genom att ändra sin själsliga attityd. För att förverkliga sina möjligheter måste hon tro på en öppen framtid. I psykisk hälsa ingår livslust, anpassningsförmåga, flexibilitet, kreativitet och självförtroende.

Den transpersonella psykologin företrädd av makarna Grof framhåller att andliga kriser eller spiritual emergencies kan ge djupgående och omvandlande potential om de arbetas igenom och integreras och därmed leda till ökad känslomässig och psykosomatisk hälsa. Assagiolis arbete understryker de existentiella psykologernas kritik mot freudianerna, genom att inte räkna med den kreativa styrkan i människosjälen förbiser de terapins verksammaste hjälpmedel. Att känna mening med livet och ha en framtidstro är faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Människan kan förändra sitt liv genom sin själsliga attityd. I likhet med Maslow menar jag att den gamla typen av religiös tro, den dogmatiska, måste ersättas av en känsla av förundran inför universum, en vördnad för livet. Såväl buddhistisk som humanistisk och transpersonell psykologi är överens om att människan växer genom känslan av meningsfullhet, men att växande inte endast består av helande och glädje utan också mycket smärta.

Lidande är en förutsättning för psykisk och andlig utveckling, förändring och mognad. Det gäller att erkänna kriser, att se svårigheter som möjligheter och finna en dialektisk balans mellan förändring och acceptans. Viktigt är att våga ge sig in i svårigheter och inte undvika dem, att utforska det plågsamma är helt nödvändigt för att ta sig igenom och slutligen se ljuset. Andlighet tycks ha en stor positiv inverkan på den mentala eller psykiska hälsan.

Lena Månsson
Illustrationer: Hebriana Alainentalo
Referenser:
Kerstin Stina Carlsson, Transcendens eller psykos? En personlig berättelse om andligt uppvaknande.
Abraham Maslow (1994) Religions, Values, and Peak-experiences.Penguin:New York
Antoon Geels och Ove Wickström (2006) Den religiösa människan. En introduktion till religionspsykologin. Natur och Kultur: Stockholm. 
Stanislaf and Christina Grof (1989) Spiritual Emergency When Personal Transformation Becomes a Crisis.Tarcher: New York

 

Ur arkivet

view_module reorder

Bibliskt mörker och Samuel Becketts

"Knappt hade Watt stigit in över mr Knotts tröskel förränhan såg att det inte var så mörkt i huset som han först hade trott.Det brann ett ljus i köket."  Samuel Beckett ...

Av: Hans-Evert Renérius | Övriga porträtt | 17 september, 2013

Robert Frank, Stones & Cocksucker Blues

Att använda låtar av Rolling Stones i filmer har prövats med framgång. Mest minnesvärda exempel är väl scenen där Martin Scorsese låter Robert DeNiros figur Johnny Boy göra entré i ...

Av: Peter Ejewall | Essäer om musik | 06 december, 2017

Lindellhallen. Lage Lindell. Formspråk.

Inom arkitektur talar man om en stereotom känsla som åsyftar volymen, en distanslöshet, en öppenhet. Den må vara subjektiv, alla tolkar vi rum olika, men den är också bestämmande för det ...

Av: Allan Persson | Essäer om konst | 01 februari, 2012

Om Chalmersspex

Chalmersspexet räknas till en av Sveriges största amatörteaterföreningar och går att härleda tillbaka till 1948 då det första studentspexet i Chalmers regi sattes upp, Bojan.Ett Chalmersspex handlar enligt utsago alltid ...

Av: Kajsa Ljusegren | Kulturreportage | 05 maj, 2016

Lisa Olsson, bärnsten från Östersjön.

Att göra sand till guld

Lisa Olsson bor nära havet, hon lever nära naturen, bara med några steg är hon ute på blomsterängen och med några älgakliv är hon vid den underbara sandstranden i Ystad ...

Av: Bo Bjelvehammar | Essäer om konst | 11 mars, 2017

Intervju med Gail Carriger, författaren bakom Själlös, första boken i serien om Alexia…

Jag möter Gail på förmiddagen på Hotell Hansson i Stockholm över ett par koppar English Breakfast. Hon är chict klädd i knallrött, en vitmönstrad femtiotalsklänning med full kjol och en ...

Av: Jessika Ahlström | Litteraturens porträtt | 22 april, 2012

Paret Myrdal på resa.

Rasbiologin och de goda svinslagen

Vad är en perfekt människa? Något om 20:e seklets syn på människa, växter och djur.

Av: Annakarin Svedberg | Porträtt om politik & samhälle | 05 februari, 2015

Mircea Cartarescu och den rumänska litteraturens okända historia

Hertha Müllers nobelpris i litteratur ifjol har ökat intresset för Rumänien och landets kultur, men vad finns förutom Müller för en svensk publik? Rumäniens främsta författare Mircea Cartarescu besöker Sverige ...

Av: Waldemar Ingdahl | Litteraturens porträtt | 01 juni, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.