Foto: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 2

Andra delen av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greven Dracula.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 13 januari, 2016
Resereportage

Paul Verlaine var kung i baren

Paul Verlaine – ”och allt det övriga är litteratur”

Den symbolistiska skolan, med Baudelaire som förelöpare (Verlaines första kontakt med poesin och stora inspiration var Baudelaires "Ondskans blommor") och Rimbaud, Mallarmé och Verlaine som främsta företrädare, inledde en ny ...

Av: Göran af Gröning | 09 februari, 2015
Litteraturens porträtt

Fragment av surrogatpyret VIII

Fragment av surrogatpyret VIII Å då tänkte ja så här, lite lomrut, mens ja skwompande tjasa upp på bron i den sjuka stanken från dom nyflådda hudarna å pissrååtan å ja ...

Av: Nikanor Teratologen | 20 november, 2007
Teratologisk sondering

Lord Byron i Venedig

Dunk DUNK, dunk DUNK, dunk DUNK. Han går där uppe på golvet, det golv som är vårt tak, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Vi bor i Palazzo Mocenigo, i ...

Av: Crister Enander | 09 februari, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Buddhismen och Västvärlden. Samverkan och anpassning



Image
Buddha Shakyamunis födelse ur sin mors sida (Nepal, 1570)
Buddhismen är en ytterligt mångskiftande religion som innehåller ett flertal skolor och olika tolkningar har gett upphov till skilda riktningar. Den viktigaste skiljegränsen går mellan hinayana även kallad den lilla vagnen och mahayana, den stora vagnen. Hinayana är samlingsnamn på de skolor som mahayana betraktade som mindervärdiga, och av dessa skolor är idag endast theravada livaktig. Theravadatraditionen som har bevarat Buddhas budskap är till sin form konservativ och finns idag framför allt i Kambodja, Burma och Laos. Slutmålet för munkarna inom theravada var att slippa återfödas, att bli ahrat medan mahayanas frälsningsideal var att bli en bodhisattva och hjälpa andra människor till ett bättre liv.

 En omtolkning av den buddhistiska läran har fått stort utrymme i västerlandet. Västerländsk buddhism är en rationell, filosofisk lära vars funktion är befrielse från lidande och död. Buddha sågs som en upplysningsmänniska vars lära är empiriskt grundad, där det rituella tonas ner och det erfarenhetsmässiga betonas. Framväxten av modernistisk buddhism kan ha sitt ursprung i ett antal historiska förhållanden. De gamla ritualer som fortfarande är relevanta för majoriteten av de buddhister som lever i traditionellt buddhistiska områden har utsatts för kritik av modernismen. En omtolkning av Buddhas lära, dharma, fick stor betydelse. Modernistisk buddhism identifierade den egentliga ursprungliga läran som den som vi får tillgång till sedan mirakel, tomma ritualer och magiska inslag tagits bort. 

Enligt den sociala reformrörelsens omtolkningar är en socialdemokratisk samhällsutveckling som riktar in sig på jämlikhet och rättvisa en uppfyllelse av buddhismens ideal. På Sri Lanka gav en grupp politiskt aktiva munkar med Walpola Rahula som främste talesman en socialdemokratisk och nationalistisk tolkning av Buddhas lära. Han menade att det skett stora förändringar sedan Buddhas tid, därför måste även munkarnas liv förändras. De måste delta i politiken för att värna om de buddhistiska idealen. I Thailand fanns en munk Bhikku Buddhadasa (1906-1993) som inte gillade det stränga systemet för examination i palispråket och därför lämnade klostersamfundet och i stället grundade ett munkcenter ute i skogen. Han fäste stor vikt vid traditionella värden i buddhismen som försakelse, icke- jaget, den ömsesidigt betingade och samverkande tillblivelsen och tomheten, men han använde dessa begrepp för att analysera orättvisor i samhället. Socialt engagerad buddhism formulerades i Vietnam på 1930-talet. Denna betraktades som den sanna religionen. Den vietnamesiske munken Thich Nhat Hahn deltog i arbetet med att organisera buddhismen i Vietnam och utveckla buddhismen som en social vision.       

Buddhismen har som övriga världsreligioner särskilt under de senaste etthundrafemtio åren i allt högre grad påverkats av modernismens utmaningar. I buddhismens hemländer har nationalism, krig och militarisering förändrat religionen liksom urbanisering, imperialism och inte minst kristen mission har bidragit till förändring. Buddhismens öde i Kambodja under Pol Pots regim(1975-79) och i Tibet under kinesiskt herravälde(från 1950-51) är de mest fruktansvärda exemplen på förföljelse under 1900-talet. Religionsutövarna i länder som Burma, Sri Lanka och Tibet har förföljts, utsatts för förtryck och levt under svåra villkor, men buddhismen har trots detta från slutet av 1800-talet blommat upp på nytt. Religionen har även upplevt en återfödelse i sitt hemland Indien och dessutom spritt sig till de flesta länder i Europa och Nordamerika.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Under1900-talet föddes den globala buddhismen. Buddhismen har anpassat sig till moderniteten och demokratins krav på ökat politiskt engagemang. En aspekt av denna är det som kallas socialt engagerad buddhism som även blir global. Denna form av buddhism har engagerat sig i flera politiska frågor, men kanske främst miljökritik och konsumtions- kapitalism. Buddhismens kombination av meditation, etik och vishet kan också tillföras en miljöetisk dimension. Meditation lär människan att hon endast behöver ett begränsat antal yttre ting för att vara lycklig. Vishet består i att se att allt utmärks av otillfredsställelse, förgänglighet och icke-jag. Att allt är förgängligt visar att ingenting varar för evigt, inte heller jordens resurser. Icke-jag betyder att allt är ömsesidigt beroende. Detta leder till ett etiskt handlingssätt där människorna försöker undvika att skada varandra. Tonvikten på icke-skadande som i buddhismen även gäller förhållandet mellan människa och djur blir också relevant för miljöetiken. Det rör sig om ömsesidig insikt om att dramatiska förändringar i natur och miljö har orsakats av människans aktiviteter. Detta kräver att relationen mellan människa och natur värderas på nytt.

Dalai lamas inre fredarbete främjar även omsorg om och respekt för naturen. Tillvarons stora kretslopp av födelse och död är modellen för alla ekologiska kretslopp och även människan har ett centrum av stillhet. Det gäller bara att hitta det. Inre ro och lyhördhet hjälper oss att komma i balans, inte bara med oss själva utan även med naturen, buddhismens föreställning om alltings ömsesidiga beroende, det vill säga att tingen inte har någon oberoende existens utan endast existerar i förhållande till allting annat är betydelsefull. Det blir i en miljöetisk nytolkning ett uttryck för att människan och naturen hänger ihop i ett nät av ömsesidigt beroende. Alltings beroende omtolkas till en bild av ekosystemet. Buddhister har i vår tid även varit starkt kritiska mot konsumtions-kapitalismen och egoismen. Dessa företeelser kan betraktas som utslag av egenskaper som girighet, hat och förblindelse, karaktärsdrag som buddhistisk praxis söker utplåna. Här har buddhismens lära om gåvogivning något viktigt att förkunna. Gåvogivning uttrycker frånvaro av jag och därför osjälvisk kärlek.   

Man har hävdat att Buddhas lära representerade en ny samhällsordning och har försvarat en icke-våldsam revolution i syfte att etablera ett sådant samhälle. Dalai lama ledde det tibetanska folket utan våld och han har särskilt framhållit buddhismen som en icke-våldsam religion men hävdar att visst våld är tillåtet om där finns altruistiska motiv och möjlighet att rädda någons liv. Inom buddhismen finns en fast övertygelse om att det är de omedvetna krafterna som fängslar och hindrar människan och det enda sättet att bli fri från dem är att medvetandegöra dem. Alla affekter som håller människan bunden till den begränsade tillvaron som begär hat, vrede, avundsjuka och girighet måste upplevas och medvetandegöras innan de kan omvandlas. Dalai lama menar att en destruktiv känsla som vrede och hat inte kan övervinnas genom att undertryckas. Det viktiga är motmedlen tålamod och tolerans efter att ha insett de negativa tankarnas skadliga inverkan.

Vi kan aldrig få fred i den yttre världen så länge vi försummat den inre och så länge vi inte stiftar fred med oss själva, framhåller Dalai lama. Människan och hennes uppförande spelar en central roll i världsalltet. Den verkliga striden förs inte mot andra länder eller fiender utan mot ens egen negativa vrede. Det finns ett samband mellan vad som sker i världen, i det kaos av terror, våld och död som härskar i vår yttre tillvaro och människans tankar och känslor. Buddhismen talar om balans och den gyllene medelvägen. Att hitta ett flexibelt sätt att leva hjälper oss inte bara att handskas med de dagliga problemen utan utgör också grunden för en nyckelfaktor i ett lyckligt liv understryker Dalai lama. Han framhåller värdet av positiva mänskliga relationer och närhet samt av att tjäna och hjälpa andra och poängterar medkänslans stora betydelse, att ha inlevelseförmåga för att kunna sätta sig in i andras lidande. Han hävdar att undersökningar gjorts som stöder tanken att medkänsla och altruism påverkar individens såväl fysiska som emotionella hälsa.       

Meditation är ett paraplybegrepp innehållande många tekniker och traditioner, där det ingår bön, mantra, kroppsövningar och visualiseringar. Inom modernismen betraktas meditation inte som något som för individen närmare nibbana, frälsning utan som en hjälp att förbättra livet här och nu. Den anses vara ett instrument för framgång, vilket kan ses som en något drastisk omtolkning av den buddhistiska läran. Från 1950-talet och framåt har intresset för, liksom själva utövandet av meditation vuxit kraftigt, inte bara bland munkar utan kanske framför allt hos lekfolket. Det finns flera skäl, förutom en stressande och snabbt föränderlig värld, har intresset bland västerlänningar höjt meditationens status. Dessutom har de traditionella meditativa teknikerna förenklats. Sociala reformrörelser representerar buddhismens betoning av samhället och kollektivet. Målet är ett samhälle utan girighet som främjar osjälviskhet och är i ekologisk balans. Meditationsrörelsen fäster stor vikt vid individens utveckling.

Image
Bodhisattva Padmapani, väggmålning i Ajanta-grottorna (500-talet)
Meditation anses vara ett instrument för framgång i det vanliga livet, vilket kan tyckas vara en tämligen överdriven omtolkning av den buddistiska läran. Idag är det framför allt två traditioner som är förknippade med meditation; den theravadiska vipassana- meditationen och den japanska zen. Båda är påverkade av reformrörelsen som betonade meditationens centrala plats i den buddhistiska utövningen.
Insiktsmeditationsrörelsen har lyfts ur sitt klostersammanhang och gjort metoden till central lekmannapraxis. En betydelsefull lärare för denna riktning var Satya Narayan Goenka som föddes i Burma 1924. Rörelsen är ett uttryck för en allmän tendens i buddhismen under 1900-talet. Även spridningen av buddhismen till västvärlden har bidragit till att meditationen blivit allmän praxis. Inom den theravadiska buddhismen finns traditionellt två meditationsvägar, samadhi eller det objektlösa försjunkandet och vipassana eller den analyserande insikten. Den gemensamma nämnaren för båda är satipatthana, medvetenhetens grunder och båda föregås av moraliskt leverne, sila. Koncentrationens väg indelas i nio stadier och på denna väg töms medvetandet mer och mer på innehåll så att till slut enbart tomheten återstår, vilket enligt psykolog R. Johansson inte ska jämföras med trance eller ett hypnotiskt tillstånd, eftersom inga personlighetsförändringar uppstår, även om nya skikt i medvetandet kan framkallas och ta sig uttryck i syner och extrema upplevelser. Vad Buddha önskade var bara en total tömning av medvetandet själv.   

Vipassana eller insiktsmeditation är en metod för att nå inre frid. Den tar sin början i sati, medvetenhet på olika typer av objekt, känslor, mentala tillstånd och sinnesobjekt. Här talas om reflektionens stadier då meditatören blir medveten om några av de viktigaste buddhistiska grundbegreppen, anatta, att det ingenstans i medvetandet finns något bestående, inneboende jag anicca, att medvetandet består av en kontinuerlig ström av tankar, känslor och associationer utan någon beständighet och dukka, att denna obeständighet och jagiskhet inses vara källor till lidande och otillfredsställelse. Vipassanametoden kan beskrivas som en träning i att släppa taget om tankar, känslor och preferenser som dyker upp. Det är själva relationen man har till det som upplevs som är det viktiga och som är en del av träningen. Syftet med meditationen är att se verkligheten som den är och ge kunskap om tillvarons tre utmärkande egenskaper; det vill säga att det inte finns något jag, att ingenting varar och att allt är obeständigt. Vipassana har visat sig vara väl förenlig med västerländsk psykoterapi, då den bygger mycket på fördjupad självreflektion och ökar kroppsmedvetandet.

Zen är en meditationsmetod där man försöker få kunskap om verkligheten genom praktisk tillämpning, att vara medveten i nuet och att tillägna sig upplysning. Zens mål är att få utövaren att förverkliga sin sanna natur och att lära sig se saker och ting som de är. Zen är en andlig upplevelse som inte kan uttryckas med ord. Livet är en illusion som endast kan uttryckas i paradoxer. Upplysning innebär ett tillstånd då människan är medveten om sin samhörighet med allt som lever och känner medansvar i det helas utveckling. Thich Nhat Hahn, zenbuddhistisk munk och författare från Vietnam som numera bor och lever i exil i Frankrike beskriver meditationen med ett ord" interbeing" intuitivt blir vi förvissade om att varje enskild del är nödvändig för att helheten ska fungera. En av de mest grundläggande idéerna inom zenbuddismen är att buddhanaturen finns inneboende i alla människor, vilket betyder att vi alla har samma potential att nå detta tillstånd genom ansträngning. Tekniken är dock underställd sinnestillståndet, den subjektiva intuitionen, det spontana handlandet. Zen har en grundläggande misstänksamhet mot det språkliga systemet som medium för att beskriva verkligheten. I stället framhäver man den omedelbara erfarenheten, men för att nå fram till den måste medvetandet tömmas på innehåll, det vill säga tankar och associationer som hindrar spontaniteten.

Mindfulness är ett begrepp som blivit alltmer populärt speciellt inom kognitiv psykoterapi. Såväl vipassana som zenbuddhism är viktiga inslag i denna terapiform. Mindfulness är en översättning av ordet pali, vilket betyder att icke dömande, iaktta sig själv med fullkomlig uppmärksamhet. Thich Nhat Hahn har varit en viktig länk vid spridandet av mindfulness inte minst i sin bok Mandelträdet i din trädgård. Uppmärksamhetens under. Denna betraktas av många som en klassiker i ämnet. Han har här beskrivit i vilken grad uppmärksamhet på de egna känslorna, enligt buddhismen, formar själen. Mindfulness innebär för honom att hålla sin uppmärksamhet levande för den nuvarande verkligheten. Mindfulness kan definieras som ett tillstånd eller förmåga som innebär att observera sina upplevelser med full mental närvaro, det vill säga med fokus på det som är här och nu, med en viss distans, vilket betyder att se de egna upplevelserna som upplevelser och inte som yttre verklighet, och med ett accepterande, icke värderande förhållningssätt, som innebär att även negativa upplevelser tillåts passera.

Under senare år har det gjorts ett antal olika forskningsstudier om mindfulness och dess effekt såväl kroppsligt som psykiskt. Jon Kabat Zinn, en forskare som grundat en stressklinik i Massachusetts, har sedan början av 1980- talet använt mindfulness för att behandla patienter med långvarig smärta och stressrelaterade sjukdomar. Han menar att vad de lär ut på stresskliniken är buddhistisk meditation utan buddhism och han betonar att man måste praktisera mindfulness i sitt eget liv med djupt engagemang för att kunna lära ut till andra. Daniel Goleman, författare till Känslans intelligens, hävdar att våra känslor är universella och inte kulturbetingade. Han påstår att det nu finns vetenskapliga bevis för att meditation medför positiva förändringar av hjärnan med emotionell balans (dvs. reduktion av stress och aggressioner) samt gladare sinnesstämning och även stärkt immunförsvar.

Dalai lama har sedan 1987 varit den sammanhållande kraften i ett antal möten så kallade Mind and Life-seminarier med västerländska vetenskapsmän. Mind and Life Institut är ett forum, där man behandlar teman som är viktiga för individens, samhällets och människans välfärd och utveckling. Det senaste tvärvetenskapliga och tvärkulturella seminariet som anordnades i Göteborg 2005 handlade om destruktiva känslor och olika tillämpningar av mindfulness. Richard Davidson, professor i psykologi och psykiatri, upptäckte att hjärna och nervsystem kan nybilda celler genom lärande och upprepade erfarenheter. Han kunde även visa att medkänsla är nära förknippad med områden i hjärnan som har samband med tillfredsställelse och lycka. Forskningsresultaten bekräftar också att immunförsvaret stärks av meditation vilket var något som var särskilt intressant för Dalai lama, då det bekräftade hans åsikt att ilska och stress skadar människan medan sinnesfrid och medkänsla utgör en positiv kraft i den mänskliga mekanismen. Förutom medkänsla är etiken ett tema som går som en röd tråd genom alla Mind and Life-konferenserna. Dalai lama efterlyser här liksom i flera av sina böcker en sekulariserad etik.

Image
Bodhisattva Manjushri, visdomens bodhisattva och frigörelsens budbärare
Även om mindfulness- meditation visat sig många positiva effekter på människors psyke finns terapeuter som framför stark kritik mot användandet av buddhistiska termer i sekulär terapi. Robin Åkesson är en kognitiv beteendeterapeut som strävar efter att vara vetenskaplig på naturvetenskapens villkor. Han menar att man i de så kallade mindfulness- terapierna utgår från en moderniserad buddhism som i mycket skiljer sig från Buddhas ursprungliga lära. Meditationsupplevelser tolkas, enligt honom, utifrån populär psykologi, där syftet i första hand är självutveckling och höjd livskvalitet och inte frälsning utifrån en religiös världsbild. Buddhism är, hävdar Åkesson, en gammal ärevördig religion som inte kan reduceras till medveten närvaro eller annan psykologisk färdighet.Kännedomen om buddhism har kommit från ett flertal olika källor. Buddhism har bland annat nått västvärlden genom omvändelser till buddhism, som människor med kristen kulturell bakgrund genomgått och genom invandring från buddhistiska länder. På slutet av 1800-talet började européer omvända sig till buddhismen. Några av de första drogs till den via religiösa rörelser som blomstrade vid denna tid, till exempel teosofi och spiritism. Kanske var det reaktion på kristendomens herravälde. Andra av dem som tidigt omvände sig kände sig lockade därför att de uppfattade det som att buddhismen passade bra ihop med vetenskapens rationalitet. Det kanske mest typiska draget hos den västerländska buddhismen är dess modernistiska prägel.

Den buddhistiska traditionen har blivit avmytologiserad, vilket innebär att traditionens begrepp ofta tolkas etiskt och psykologiskt. Carl Gustav Jung ombads i början av 1900-talet att skriva psykologiska kommentarer till texter som översatts från sanskrit, pali och tibetanska. Det var inte religionen i sig som intresserade honom utan den psykologiska kärnan i buddhismen. Han ville jämföra buddhism och psykoanalys. Jungs stora förtjänst var att han visade att buddhism också hade relevans för en själsläkare. Den svenske psykologen Rune Johansson var pionjär i studiet av buddhismens psykologi och även han jämställde denna med modern psykoterapi. Buddhismens psykologi är dynamisk i den meningen att buddhismen som lära kretsar kring olika förvandlingsprocesser.

Dalai lama betonar betydelsen av meditation, att ägna sig åt övningar eller metoder för att åstadkomma inre disciplin är, menar han, vägen till upplysning. Det är en praktik som står över religionens dogmer. Kärnan i meditationen är att tränga in i tillvarons innersta och bli ett med den. Meditation betyder att återföra medvetandet till det naturliga tillståndet som okunskapen hindrat . Begreppet obeständighet spelar stor roll inom den buddhistiska tankevärlden och begrundandet av obeständigheten är en nyckelövning som syftar till att ge insikt om att liv innebär förändring. Upptäckten att hjärnan och nervsystemet kan nybilda celler genom lärande och erfarenheter kommer att förändra hela den vetenskapliga psykologin. Man talar om den formbara hjärnan och om neuroplasticitet. Goleman undersökte även möjligheten att visa betydelsen av att barn får emotionell och social utbildning i skolan och lära sig hantera sina känslor och relationer till andra människor. Idag ges den här utbildningen i social och emotionell kompetens i många skolor i såväl USA, Australien som England och Holland.

Buddhismen är en religion som utövar stark dragningskraft på människor i väst, men västerländsk buddism skiljer sig ofta från den som utövas i buddhisternas hemländer. Så kallade inhemska buddhister är alltid knutna till en viss riktning eller skola som theravada, mahayana eller tantrisk buddhism. Många uppskattar säkert buddhismen för dess frihet och holistiska syn på tillvaron liksom för att den är fri från dogmer och förbud. Även om den leds tillbaka till Buddhas lära präglas den av en mångfald yttringar. I buddhismens traditionella hemländer är den förbunden med årliga rituella högtider som ger människorna en livsrytm. Olika former av meditation har spridits såväl i buddhismens hemländer som till väst. Buddhismens karmalag påminner om vår tids uppfattning att naturlagarna styr liksom dess kosmologi och likheter med vetenskapen, filosofin och inte minst psykologin. Dalai lama menar att buddhismen inte är bäst för alla utan vi bör respektera och värdera alla de stora religiösa traditionerna i världen och stärka banden mellan dem. Dalai lama hävdar att för honom handlar den grundläggande andligheten om de mänskliga egenskaperna godhet, vänlighet, medkänsla och omtanke. En andlig människa är öppen för förändring, hon har en stark önskan att vilja hjälpa och förbättra världen. Om vi inser att mänskligheten är en enhet, så inser vi också att alla skillnader är sekundära. Om vi känner respekt och tillgivenhet för andra människor, kommer vi att förnimma en känsla av lycka.  

Image
Lotus- Buddha Amitbha i meditationsställning på lotustronen (Nepal, 1700-talet)
Buddhismen har under senare år fått allt fler sympatisörer och även konvertiter i Västerlandet och enligt mitt förmenande har vi här i väst mycket att lära av denna fredsälskande religion. Bidragande till dess popularitet har varit Dalai lama som dels rest runt i världen och talat och även skrivit en del böcker där han framfört sitt budskap om hur man blir lycklig. Buddhismen talar om balans och den gyllene medelvägen, det vill säga att undvika ytterligheter. Den buddhistiska vägen kan sägas vara en väg till frihet och buddhistiska övningar erbjuder oss en stor möjlighet att bli vad vi vill, nämligen att bli vad vi är. Men detta är en utmaning, det svåra är att förändra vårt sätt att tänka. Världsfred måste växa fram ur frid. Det finns ett samband i vad som sker i världen. i det kaos av terror, våld och död som härskar i vår yttre miljö och människans inre tankar och känslor. Inre fredsarbete är vår uppgift anser Dalai lama.
Buddhismen är en tradition som varit i stånd att införliva förändring och bli relevant för kulturer som är mycket olika dem som fanns i Nordindien där den först uppstod. Vi underskattar möjligheten till förändring av vår karaktär och vårt sätt att vara. Nya formuleringar lever på samhälleliga förändringar och inte på att människan förändrats. I hög grad präglas människans sinne idag av begär, hat och förblindelse, att bli fri från dessa plågor innebär nibbana. Den modernistiska buddhismen är autentisk, religionen får förnya sig enligt Buddhas utsago om att allt är process, detta innebär att läran inte är bunden av oförenliga dogmer. Denna fredsälskande religion med tankar om icke-våld och ömsesidighet är idag lika sann som för två tusen år sedan.

Lena Månsson
Referenser:
Jan Bärmark, (2005) "Coniunctio", årgång 6 nr. 2
Antoon Geels, (red) (2002)"Upplevelsen av icke-jag (Anatta) Att betrakta tillvarons grund. Mystik i världens religioner." Religio nr.54
Antoon Geels, (red)(2002) "Mystiker mitt i världen". Religio nr.56
David Goleman, (2003). Samtal med Dalai lama. Ett möte mellan buddhism och västerländsk vetenskap. Stockholm: Svenska förlaget.
Hans Helighet Dalai lama, Tenzin Gyatso(2002). Lycka. En handbok i konsten att leva. Malmö: Richters.
Hans Helighet Dalai lama, Tenzin Gyatso(2003). Ett meningsfullt liv. En introduktion till den buddhistiska vägen. Stockholm: Pan
Hans Helighet Dalai lama Tenzin Gyatso(2004). En vägledning om döden och livet. Stockholm: Wahlström & Widstrand .
Knut A Jacobsen, (2003). Buddhismen Religion, historia, liv. Stockholm: Natur och Kultur.
Rune.E.A.  Johansson, (1983). Buddhismens psykologi. Lund: Studentliteratur.
Jon Kabat-Zinn, (1994). Wherever you go there you are. New York: Hyperion. Svensk översättning: Vart du än går är du där leva I nuet en meditationshandbok
Elin Lagerkvist, (1963). En zenbuddhistisk antologi. Solna; Natur och Kultur.
Kristina Myrvold, och Katarina Plank, (red) "Chakra. Tidskrift för indiska religioner." Nr 2. 2004
Thich Nhat Hahn, (1996). Mandelträdet i din trädgård. Uppmärksamhetens under. Lund: Carlehedens förlag.
Alan W Watts, (1961.) Zenbuddhism. Stockholm: Bonniers.
Robin Åkesson, (2004)." Buddhism som färdighet. Kognitiv beteendeterapi och postmodernistisk buddhism." Chakra- tidskrift för indiska religioner nr.2.

Ur arkivet

view_module reorder
 Kyrkorummet i Sofia kyrka med Hilding Linnqvists väggmålning. Foto: Wikipedia

Den naiva konsten i Sverige

Tidningen Kulturens Lena Månsson om den svenska naivismen.

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 19 augusti, 2015

Adonis och den alkemiska förbindelsen mellan öst och väst

Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet. Den syrisk-libanesiska ...

Av: Sigrid Kahle | Litteraturens porträtt | 20 november, 2009

Att läsa Hanan Al Shaykh

Flickan vägrade hjälpa mamman hemma och när hon blev tillsagd exploderade hon: "Du har ingen rätt att kalla mig lat! Om du visste vad som händer när jag gör hushållsarbete ...

Av: Helena Axelson Fisk | Essäer om litteratur & böcker | 24 juni, 2010

Konstnären Olle Bonniér minns Ulf Linde

I tisdags besökte jag konstnären Olle Bonniér vid hans ateljé på Glasbruksgatan i Stockholm. ”Maestro Olle” var en aning fundersam kring livets oväntade vägar i och med att konstkritikern Ulf ...

Av: Estoardo Barrios Carrillo | Konstens porträtt | 18 oktober, 2013

Bild: Melker Garay

Allmänbildning

Melker Garay om allmänbildningen.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 28 februari, 2016

”Där ett konstnärsväsen klingar” – Om GAN

”Vad föreställer en tavla? Huru många gånger har den frågan upprepats – huru många falska svar har den fått?Vi kunna räkna dem än idag – i böcker, i tidskrifter och akademidiplom.En ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 13 februari, 2013

Applåd!!!

Vad är det egentligen vi applåderar när vi applåderar? Är det själva framförandet, den specifika tolkning vi just fått lyssna till? Eller är det kanske verket i sig: kompositionen? Eller ...

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 10 februari, 2016

46. Kjell

Kjell skyndar över Mårtenstorget. Han är på väg till lasarettet för att sortera bland de gamla apparaterna. Han har varit där i perioder under hela hösten. Ombyggnationen som är på ...

Av: Kjell | Lund har allt utom vatten | 09 november, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.