Jean Genet – Poetikern med döden som frihet

Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör,så förbliver det ett ensamt korn; men omdet dör, så bär det mycket frukt. (Johannes12:24) Att uppenbart få en stark ...

Av: Göran af Gröning | 11 september, 2014
Litteraturens porträtt

Queer Tango och Tantrisk Buddhism

Sex är nog inte mänsklighetens bästa ämne. Konstigt och märkvärdigt kan det tyckas, efter som sex ju betingar själva vår existens. Men så har också, under epokernas gång, sådana filosofier ...

Av: Annakarin Svedberg | 02 april, 2011
Essäer om religionen

I begynnelsen var ordet. Om Inger Christensen

Inger Christensen (1935 – 2009) var definitivt en av nordens mest betydande poeter och essäister under nästan 50 år. I Sverige må hon mest ha varit känd som poet och ...

Av: Carsten Palmer Schale | 18 november, 2011
Essäer om litteratur & böcker

 LOVE dataprogram ur David Ahls bok BASIC Computer Games (1978)

Den tidiga datakonsten

LOVE fyra bokstäver för kärlek är popkonstnären Robert Indianas mest kända verk. Det skapades 1964 som ett julkort för Museum of Modern Art. På vykortet ser man de röda bokstäverna ...

Av: Mathias Jansson | 31 mars, 2016
Essäer om konst

Religiösa visioner och mystik erfarenhet



Image
Altarbild. Tempera på duk, serie 187-1
Hilma af Klint (1864-1944) och Violet Tengberg (f.1920) är två svenska konstnärer som har fått internationell uppmärksamhet men som inte blivit speciellt uppmärksammade i Sverige. Bådas konst betraktas numera som metafysisk eller andlig och kanske är de på väg att vinna erkännande även i sitt hemland, där det nu talas om religionens eller det andligas återkomst.

Mystik beskrivs ofta som ett möte med den yttersta verkligheten som tolkas som gudomlig och där erfarenheten är det mest centrala. En mystik erfarenhet framställs som en omedelbar, intensiv, grundläggande andlig upplevelse. Frågan som ofta har diskuterats är om religiösa visioner eller auditioner ska räknas till de mystika erfarenheterna. En religiös vision är ett intensivt möte med en gudomligt uppfattad dimension av den subjektiva verkligheten, ett möte som har karaktären av varseblivning. En rad mystika traditioner är genom sina företrädare grundade på visionär erfarenhet. Detta gäller såväl judisk som muslimsk mystik men även den kristna.

Därför bör dessa enligt religionspsykolog Antoon Geels tillhöra mystikstudiet. Det finns dock forskare som inte delar denna åsikt. Deras argument för att utesluta visioner och auditioner är att mystikerna själva ofta betraktar dem som mindre värdefulla. Ett annat argument är att sådana erfarenheter har ett empiriskt innehåll medan den högsta mystiken, enligt dem saknar detta.

Religionspsykologiska studier av visioner förekommer oerhört sparsamt men några av forskarna tvekar inte att räkna religiösa visioner till mystikstudiet. En av dem, E. Arbman skriver att mystik kan sägas vara liktydigt med visionära extatiska religiösa övningar. Han poängterar även vikten av kriser och olika typer av behov t.ex bekräftelse, varning eller vägledning. En liknande bestämning av visionsbegreppet används av Tor Andrae som även betraktar visioner som en form av inspiration. Om forskaren inte sätter sig in i denna upplevelsevärld, menar Andrae, kan man inte psykologiskt förstå vare sig mystikens uppkomst eller den enskilda mystikerns inre historia. Gemensamma nämnare för mystikern, visionären och profeten är att samtliga haft omedelbar kontakt med ett annat medvetandetillstånd än det normala, alldagliga. Dessutom medför dessa upplevelser konsekvenser i det fortsatta livet. För profeter är budskapet det centrala.

De religiösa erfarenheter som skall analyseras kommer antingen på spontan väg eller uppträder som följd av att man använder sig av bestämda mystika tekniker som används inom en specifik tradition. Meditation är en metod där meditatören ofta kan råka ut för visioner och auditioner av olika slag. Till de mest uppmärksammade psykologiska studierna av meditation hör Arthur J. Deikmans arbete. Han fäster stor vikt vid bimodalt medvetande, det vill säga ett skifte mellan aktiv och receptiv kognitiv stil som befrämjas av meditation. Hans forskning är inte inriktad på en viss typ av meditation utan analysen gäller oavsett vilken metod som används. Det finns två typer av tekniker som är gemensamma för alla metoder menar Deikman. Den ena är kontemplation, med vilket avses att uppmärksamheten hålls på ett objekt eller en idé utan analys eller diskursivt tänkande. Den andra är olika typer av fattigdom, kyskhet, isolering och tystnad. Det gemensamma för båda teknikerna är att meditatören skall frigöra sig från allt som stör uppmärksamheten.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Lundapsykologen Gudmund Smith har i en studie av konstnärer kommit fram till att det konstnärliga arbetet beskrivs både som positivt och negativt och påfallande ofta kallade man den konstnärliga produkten för ett försök till problemlösning - på vetenskapsmäns vis. Smith menar att kreativa människor utnyttjar fler aspekter på sig själva när de bygger upp sin tillvaro. De vågar framför allt återanknyta till tidig erfarenhet som avviker från det utslätat normala. Genom att utnyttja sådant som präglas av barndomens fördomsfria syn på verkligheten genom att kombinera till synes oförenliga perspektiv kan de bryta dödläge och öppna nya vägar. Violet Tengberg upplevde att hon var ett medium för det outtalade. Den skapande processen, oftast spontan och omedelbar, kan av konstnären upplevas som det outtalade. När bilden finns där blir den först efteråt begriplig för förnuftet. Under den skapande perioden är konstnären så absorberad av det som sker att medvetandet om det egna jaget och dess relation till omgivningen avtar i styrka. Istället ökar engagemanget i själva gestaltningen

Religionsvetare har tidigt dragit paralleller mellan mystikerns sätt att tänka och konstnärers och vetenskapsmäns. Graham Wallas har på grundval av ett omfattande material av de stora vetenskapliga genierna kommit fram till fyra stadier i den kreativa processen. Det börjar med problemformuleringen och materialinsamlingen vilket han kallar preparation. Under inkubationen, som påminner om självuppgivelsen, vilar forskaren från aktiv bearbetning, men den fortsätter på för- och omedveten nivå. Denna följs av illumination, då en upplevelse av genombrott, klarsyn och plötslig insikt dyker upp i medvetandet. Under ett fjärde och sista stadium kontrolleras om dessa nya insikter och de slutsatser man dragit av dem är riktiga, verifikation. Nästan ett halvt sekel senare togs Wallas klassiska fyra stadier upp igen av forskarna Batson och Ventis i ett arbete om den religiösa upplevelsen. Författarna föreslår att man kan jämföra dessa stadier med dramatiska religiösa omvändelser. De menar att den sökande människan kan liknas vid vetenskapsmannens bara men att hon i stället behandlar starkt existentiella problem.

Under denna process så är det vid motsvarande illumination som en vision äger rum. Efter ett antal misslyckade försök att lösa krisen drivs individen till hopplöshet och förtvivlan. Religiösa författare talar här om självuppgivelse. Detta kan leda till ett nytt liv analogt med verifikation. Den nya synen och det nya livet tillåter den religiösa människan att återvända till den vardagliga världen med en ny förvissning och ett nytt perspektiv, vilket gör henne mer positiv och harmonisk. Batson och Ventis betonar att känslor av oro och ångest samt en dramatisk vändning till extatisk glädje och hänförelse är centrala moment i religiösa erfarenheter. Förhållandet mellan kognition och emotion är, menar de, att de starka känslorna motiverar individen till ett förändrat liv, till transformation. Visionen skapar ordning i ett psykologiskt system av kaos.

För att kunna förklara om det är andliga upplevelser eller psykisk sjukdom som påverkade Hilma af Klint till skapandet av hennes esoteriska konst är det nödvändigt att belysa såväl hennes bakgrund som personlighet. Det finns inget som tyder på någon akut kris som är så vanlig före visioner men kanske fanns där en från barndomen kronisk kris beroende på hennes mediala förmåga. Den tidiga barndomen beskrivs av brorsonen Erik som lugn och harmonisk där de växte upp tillsammans med föräldrar och syskon. Hilma af Klint var mycket tystlåten om sina visioner och mediala förmågor och kanske fanns det inte utrymme för känsloyttringar i en disciplinerad officersfamilj. Kvinnans underordnade ställning kunde säkert vara en bidragande orsak till missnöje med samhället och en vilja till förändring. Statskyrkan var på stark nedgång och det var helt gångbart i samtidens Stockholm att ingå i ockulta kretsar. Enligt Gustaf af Klint bekände sig hela familjen till den kristna tron och andlighet eller spiritualitet var något som var mycket betydelsefullt. Fadern sägs liksom dottern Hilma ha varit en stor naturälskare. En förkrossande sorg drabbade familjen och henne när yngsta systern dog just som Hilma af Klint påbörjat sina konstnärliga studier. Under denna period lär hon även ha haft en förälskelse, en relation som avbröts, troligen på grund av att Hilma inte ansåg sig ha tid för äktenskap, men detta bör ha varit ytterligare en stressframkallande faktor för henne. Ännu ett trauma som drabbade Hilma af Klint var när modern blev blind och i stort behov av hennes hjälp. Modern beskrevs dessutom som en praktisk och energisk kvinna som styrt hem och familj med fast hand. Säkert hade hon stora krav på dottern. Denna bakgrundsinformation bör kunna förklara en del, men minst lika viktig är de uppgifter som framkommit om Hilma af Klints personlighet. Här påpekas hur starkt viljebetonat hennes väsen var och hur resolut hon tog itu med vardagens sysslor samt att hon trots sin spenslighet var en kraftfull natur utan sentimentalitet. Dessa uttalanden om hennes väsen ställer den spiritistiska och ockulta dragningen i hennes personlighet i en speciell dager. Denna inriktning samt hennes roll som förmedlare av budskap ansluter henne till en religiös tradition som brukar kallas religiös extas.

Mystikforskare hävdar att genom systematisk tillämpning av asketiska övningar men också genom andra tekniker som koncentration och meditation kan mystiker till slut nå fram till ett tillstånd av extas. Detta stadium, utmärker, enligt dem vanligen tröskeln till ett mystikt liv präglat av ett inspirerat tjänande. Extas är ett passivt tillstånd av intensiv förening där alla psykiska innehåll ersätts av förnimmelser av Guds närvaro och de följande känslorna av kärlek och salighet. Extasen inträder ibland tillsammans med en mängd andra fenomen, vilka associeras med mystiker. Bland dessa kan urskiljas visioner och inre röster. Den religiösa extasen har behandlats av religionspsykologer som undersökt skillnader mellan den sunda religiösa extasen och patologiska tillstånd mellan mystikers liv och de mentalt störda. De menar att främst bland dessa skillnader framstår mystikernas viljestyrka, deras beslutsamhet då det gäller att förena sina liv och inrikta sina aktiviteter i enlighet med det gudomliga ändamålet.  Förre ärkebiskopen Nathan Söderblom var mycket intresserad av mystikens psykologi och ansåg att all äkta religion har sitt ursprung i ett irrationellt moment, ett mysterium. Mystik är därför ett uttryck för en innerlighet som finns i alla religioner. Hans åsikt var att även om övning, metod och asketisk träning kunde vara av stor betydelse så kunde detta inte fullborda den fulländning av tron som kallas skådande. När tron fulländades i skådande (vilket han benämnde extas, unio mystica, contemplatio osv.) så var inte detta detsamma som trans eller hypnos. Istället medförde detta en medveten skärpning av uppmärksamheten. Bland de mest universella dragen i de andliga traditionerna hör temat: jagets död och pånyttfödelse.   

Image
Mänsklig kyskhet. Olja på duk, serie 193
Hilma af Klint tycks drivas av en obändig vilja och behov av att försöka förstå såväl den manliga som den kvinnliga sidan inom sig. Hon kände sig i viss mån utestängd från logikens område och kämpade för att uppnå balans mellan det manliga och kvinnliga, mellan tanke och känsla. Hon förde en ständig kamp mot begär och lidelser och trodde på reinkarnation och könsbyte för att uppnå balans och bli en helgjuten människa. Detta var hennes viktiga dualsanning som hon fått i uppgift att förmedla till mänskligheten när tiden var mogen. Ernst Arbman anför att det fullt utvecklade hysteriska tillståndet i de flesta fall leder till oförmåga att ta itu med praktiskt arbete, något som inte är tillämpligt på Hilma af Klint. Beträffande den psykiska strukturen iakttar han en speciell likhet mellan det som han benämner hysteri och tillstånd av besatthet eller inspiration. När han studerar representanter för den mystika skolan som helgonen Theresa och Birgitta, iakttar han att de under det stadium av sitt liv då den extatiska fromheten nått sin fulla utveckling, alltså i 40-årsåldern, inte uppvisade det patologiska tillstånd som är karakteristiskt för en hysterisk neuros. Han har i sin omfattande forskning av extatiska personligheter från skilda nationer och tidsepoker funnit att dessa varit personer med den bästa psykiska hälsa, med kontroll över sina mentala möjligheter och funktioner och ofta utrustade med stor viljekraft och andlig energi. Även om deras inspirerade tillstånd kan liknas vid hysterikerns så är skillnaden att dessa personer medvetet kan sätta sig i ett transtillstånd och lika medvetet höja sig ur det. Enligt Hilma af Klints anteckningar var det hennes stora personliga problem att hon aldrig fann sin dual i jordelivet. Hon förblev ogift och barnlös vilket säkert kan vara en bidragande orsak till kris. Visioner föregås så gott som alltid av kris av något slag. Ser man till Hilma af Klint så finns det ett flertal förutsättningar för kriser och därmed visioner. Hon upplever att hennes målningsarbete utförs av någon osynlig medarbetare, vilket beror på att konstnärens jagfunktioner, däribland försvarsmekanismerna avtar i styrka. Därmed ges utrymme för primärprocesstyrda tankar och bilder. När hon sedan ska tolka inspirationstillståndet ligger det nära till hands att hon som en religiös människa uppfattar tillståndet som en direkt påverkan av en gudomlig dimension. Det är denna intensiva upplevelse som fungerar som "lumen internum", ett inre ljus som ger hennes liv och verk en djupare mening. Begreppet extas kan beskrivas som syndrom. Det extatiska syndromet är ett onormalt tillstånd i medvetandet i vilket egots adaptiva och defensiva funktioner helt eller delvis hämmas. Tillståndet kan uppträda spontant eller framkallas med olika tekniker.

Medvetandeutvidgning har under senare årtionde blivit alltmer accepterat och man förstår att det står i samband med olika former av meditation och andra visualiseringsövningar. Syftet med alla dessa tekniker är att nå bortom jaget, personligheten som hindrar oss från att uppleva medvetandets stilla grund. Alla människor upplever någon gång att de absorberas i sådan grad av det de håller på med att de glömmer sig själva för stunden. Detta sinnestillstånd som ofta går under begreppet flow (flöde) kan tyckas paradoxalt. Men det verkar som om att det är nödvändigt att ge upp sin självmedvetenhet för att kunna skapa en starkare jagkänsla. För att förstå visioner och intensiva religiösa erfarenheter behövs en övergripande organismisk modell.

Hilma af Klint var åtskilliga gånger i livet utsatt för stark stress med åtföljande kris. Hon använde sig medvetet av askes, fasta och meditation i syfte att nå bortom sig själv. En av de vanligaste metaforerna för detta tillstånd är den mystika döden, upplevelsen av Guds närvaro kräver jagets frånvaro. Den gamla människans död och den nya människans pånyttfödelse är ett vanligt tema i religionens värld. Psykologiskt innebär detta att inhibera egots representationella funktioner. Det vill säga den subjektiva kunskapen om tingen och världen. Vidare rör det sig om att inhibera egots jagrepresentationer, den kontinuerliga upplevelsen av sig själv som ett handlande subjekt. Följden blir inte egoförlust, att upphäva den komplexa egostrukturen, utan en inhibering av medvetenheten som handlande samt medvetenheten om den yttre världen och de inre representationerna. Detta medför att även de adaptiva, medlande och försvarsfunktionerna är försatta ur spel eller minskar i styrka. Att förlora sig själv, det vill säga att medvetandet är tömt på tankar, föreställningar och känslor brukar inom psykiatrin beskrivas som depersonalisation eller personlighetsdesintegration. Men det är inte fråga om total tomhet i psykologisk mening utan ett uttryck för den syntetiska funktionens förmåga att utjämna skillnader, åstadkomma balans, enhet integration. Den gamla människan måste dö och den nya människan födas på nytt. En religiös vision kan enligt ego-teorin beskrivas som en autosymbolisk representation av ett intrapsykiskt behov, en process som egots syntetiska funktion använder i syfte att uppnå homeostas.

Visioner om en högre mänsklighet på jorden är ett återkommande tema hos många människor. Alla symboler och tecken i Hilma af Klints konst kan tolkas som manifestationer om en högre medvetandenivå, som till skillnad från ord främst talar till det mänskliga psyket. Konstens uppgift är att hjälpa människor till existentiell klarhet och konstens mål är att med synliga medel gestalta det osynliga, det andliga. Mystik är liksom konst svårt att definiera. Ordet mystik betyder ett icke-rationellt förhållande till den yttersta verkligheten varvid intuition används. En mystik erfarenhet är en omedelbar, subjektiv intensiv och grundläggande andlig upplevelse. Visioner är budskap från en annan dimension. Hilma af Klint och Violet Tengberg var mystiker, visionärer och profeter, vilka genom sina skapande arbeten gick igenom en intensiv kamp för att nå en insikt som de ville delge mänskligheten.

En mystik upplevelse ger starka intensiva förnimmelser av något större som påverkar livet. Man når insikt och får insyn i den sanna verkligheten. Det känns som att vara i händerna på en kraft utanför sig själv, ett klart urskiljbart tillstånd i medvetandet som påminner om förälskelse. Mystiker var enligt Arbman begåvade, viljestarka och extraordinära personligheter utan sjuklig svaghet. Han beskriver extatiska personligheter som personer med bästa mentala hälsa med kontroll över sina mentala funktioner. Dessa egenskaper passar väl in på både Hilma af Klint och Violet Tengberg. Som person var Hilma af Klint enligt säkra källor viljestark, medialt begåvad, energisk, självständig och ödmjuk men även fast och välbalanserad. Hon ägde en moralisk höghet, mod och renhet samt hade stränga krav på sig själv. Hilma af Klint hade förmågan att växla, att gå ut och in mellan skilda världar och det var troligtvis orsaken till att hon behöll sitt friska förstånd, hon hade med andra ord en öppen dörr till himlen. Hon gick utanför sig själv och fann inspiration i ockult litteratur och andras konst och bearbetade detta i sitt inre för att sen åter gå in i sitt dagsklara medvetande och gestalta något eget. Antagligen var det den starka kristna tron som fick henne att gå igenom den ena fasen efter den andra i sin utveckling utan att vackla under den intensiva kampen att nå fram till ett högre medvetande.

Kreativitet sägs vara den process genom vilket något nytt och värdefullt skapas. Det innebär emotionell hälsa i dess högsta form eller normala människors sätt att uttrycka sig i förverkligandet av sig själva. Hilma af Klints spontana skapande gör det möjligt för varje åskådare att förstå bilderna intuitivt. Upplevelsen är alltid den primära, tolkningen sekundär, helt i linje med Kandinsky för övrigt, vars syfte var att överföra vibrationer till betraktaren. Den sista målningen i tempelserien som Hilma af Klint gav namnet Mänsklig kyskhet kan ses som hennes egen personliga uppfattning i motsats till den stora kosmiska visionen som de tidigare målningarna är ett uttryck för. Bilden skiljer sig från sina föregångare på ett radikalt sätt. Alla tidigare bilder har en stor kraft och är fyllda av ett förkrossande allvar. I denna bild möter man en konstnär, som utlämnar sig själv och bilden är fylld av medkänsla och medlidande. Som i alla Hilma af Klints tecken och symboler finns undermeningar, ängelns vita färg inte undantagen. Bildens ängel är till sin natur könlös. Under den tid då hon utförde Målningarna till templet levde hon ett strängt asketiskt liv . Vitt är andlighetens och kyskhetens färg. Kandinsky har i sin självbiografi skrivit om olika färgers betydelse grundat på Goethes färglära. Vitt är enligt honom symbolen för en värld så högt över oss att vi inte kan uppfatta dess klang. Vitt påverkar som en stor tigande stillhet. Dess tigande stillhet är inte död utan rik på möjligheter...som en paus i musiken.

Hilma af Klints egna ord från 1918 lyder "Endast för den som vågar mista livet i den kända formen skall livet uppenbara sig i nya formbildningar av ännu större skönhet och fullkomlighet. Men för att kunna uppnå en sådan ståndpunkt måste tystnad åstadkommas inom både tanke och känsloliv. Detta är att mista livet, ty först och främst är livet genomsyrat av mänsklighetens tankar och känslor i en allmängiltig och gemensam form. Den som sönderbryter formen, den som tagit avstånd från sitt nuvarande tillstånd för att kasta sig i okända faror ut i universums mörker, sträcker sina båda händer uppåt och ropar. Hjälp mig att komma genom den stängda porten. Hon ska erhålla bistånd av ljusets krafter, hon ska bli en banbrytare för kommande tider".

Lena Månsson
Vi tackar Stiftelsen Hilma af Klints Verk för bilderna vi publicerar.
Tryckta källor
Gunnar Aronsson, (2002) "Hilma af Klint esoterisk konstnär" Sökaren nr. 6
Mihály Csíkszentmihályi, (1992) Flow Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur
Åke Fant, (1989) Hilma af Klint-ockult målarinna och abstrakt pionjär. Stockholm: Raster förlag
Antoon Geels, (1989) En psykologisk studie av Violet Tengbergs religiösa visioner och konstnärliga skapande. Hälsingborg: Gyllene snittet.
Antoon Geels, & Owe Wikström (2006) Den religiösa människan. En introduktion till religionspsykologin (Ny omarbetad utgåva) Stockholm: Natur och Kultur.
Antoon Geels, (2008) Medvetandets stilla grund Mystik och spiritualitet i världens religioner. Lund: Studentlitteratur.
Wassily Kandinsky, (1984) Om det andliga i konsten. Göteborg: Vinga press.
Georg Klein, (1990) Om kreativitet och flow. Stockholm: Brombergs.
Gurli Lindén och Anna Maria Svensson; (1999) Enheten bortom mångfalden. Två perspektiv på Hilma af Klints verk. Stockholm: Rosengårdens förlag.
Otryckt källa
Telefonsamtal med Gustaf af Klint, ordförande för Stiftelsen af Klint, 3 februari  2009

 

Ur arkivet

view_module reorder
Sekvens ur Viking Eggelings Diagonalsymfonin.

En bildsymfoni på diagonalen

Jag tror det var 1997 eller möjligen året efter som jag hade stämt möte med filmforskaren Gösta Werner på Fylkingen, där det samma kväll skulle visas några av Hans Richters ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 28 februari, 2016

Främlingen främmandegjord blir en vän

1800- och 1900-talslitteraturen är full av flanörer; från den mållösa strövaren Peter Walsh i Virginia Woolfs ”Mrs. Dalloway” till modernismens promenerande variant av Odysseus, Leopold Bloom i James Joyces ”Odysseus” ...

Av: Matilda Amundsen Bergström | Reportage om scenkonst | 24 maj, 2012

Kunskapsträdets skuldror och luckorna mellan 1

Kunskapsträdets skuldror och luckorna mellan, om skulle gro bort vetskap. Full omnibussen hade sin en färg till yttre, byggnad vid gräsgrönt som nästan station här liknad något åt i höst ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 oktober, 2012

Stefan Whilde

Den svenska dystopin – om hälsofrihet som utopi

Den bästa av världar kallas ibland för utopi. Utopin är ett idealsamhälle; romantiskt, ouppnåeligt eller rent av löjligt (främst inom politisk retorik). Ordet kommer från grekiskan (ingen plats). Motsatsen till ...

Av: Tidningen Kulturen | Stefan Whilde | 01 november, 2016

Att lyssna till sfärernas vidunderliga musik

Det har skrivits åtskilliga spaltmetrar om kontroversen kring användningen av Ligetis musik i Kubricks film 2001. Redogörelserna för de juridiska turerna är delvis motsägelsefulla. Klart är i alla fall att ...

Av: Svante Karlsson | Essäer om musik | 30 oktober, 2013

Verdier og verdiskaping

Innledning I den globaliserte verden, det vil si innenfor den materielle kulturverden, er det som teller som verdier knyttet til økt materiell produksjon, for, ut fra nåtidens sjargong, er det den ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 08 januari, 2013

Painting showing the martyrdom of Perpetua, Felicitas, from the Menologion of Basil II Public Domain

Även i dag är myten starkare än sanningen

Myten berättar, att det Romerska kejsardömet som bildades ur Romerska republiken år 27 f. Kr., förföljde kristna. ”Den stora förföljelsen”, den som gett upprinnelser till en uppsjö martyrberättelser om arla ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 06 mars, 2016

Sagornas och poesins Värmland

Det måste ligga i generna. Eller är det inspirationen från de djupa skogarna, de gröna slätterna och himlen som speglar sig i de många sjöarna? Någonstans finns förklaringen att Värmland väcker ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 07 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts