Jag lever hellre med tre kvinnor

Jag har mött en och annan kvinna i mitt liv. Mor svepte in mig i flera lager nankin och födde upp mig på bröstmjölk och sagostunder. Hon var den första ...

Av: Stefan Whilde | 02 juni, 2013
Stefan Whilde

Det var en gång 1967

  Det var en gång 1967 Sommaren 1967 fyllde jag tretton år. Ett av mina största musikaliska minnen från den varma sommaren är den tunga orgeln (en blandning av kyrk- och hammond) ...

Av: Mats Myrstener | 13 november, 2007
Kulturreportage

Edward Hopper, Nattugglor, 1942. Foto: Wikipedia

Romantiker i gangsterhatt

Alla älskar Edward Hoppers konst. Det är mycket märkligt. Hans tavlor utstrålar en mörk pessimism och melankoli och ändå gör de succé var de än ställs ut i världen. Hur ...

Av: Bo Gustavsson | 19 september, 2015
Konstens porträtt

Sven Delblanc eller vad gör vi egentligen med vår frihet

Ännu en gång har jag grävt ner mig i Sven Delblancs böcker. Texter så fulla av liv, kraft och en klarsyn som skrämmer. Självfallet går det lättvindigt att ...

Av: Crister Enander | 22 juni, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Altaret



Altaret är kvinna. Altaret ska ha den perfekta klassiska kvinnans ”proportioner” med brett bäcken, lite smalare axlar och smal midja. Och precis som en kvinna ska altaret inte vara naket. Det är därför som man brukade strö sand eller grus över det, och sedan små grenar och gräs




 

 

Några av de viktigaste Rishis ( det vill säga visa och heliga männen, sadhus) alstrades så av gudarna eller av gandharva, deras säd blandades med den mentala styrkan. Och detta skedde utan att deras fäder rörde mödrarnas kroppar.
Därför att deras begär (Kama) var starkare än naturlagarna.
Kama var ett annat namn för Prajapati. Kama ejakulerade under en offerakt bara om han såg på gudinnan Väc. Närvarande var också de gamla gudarna och halvgudarna Sadhya och Deva

Annons:

Kvinnan (altaret) måste göra sig vacker i väntan på gudarna och på offret.
Till slut möter hon sin älskare Elden, därför att altaret är kvinnligt men elden är manlig. Och kvinnan ligger och omfamnar mannen, det är bara på det sättet som samlaget blir fruktbart.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Varje offerakt blir därför också en sexualakt, eller tvärtom. (Jämför Georges Bataille: Les larmes d'Eros och L'erotisme).
Altaret måste attrahera gudarna för att de ska känna att en offerakt är på gång. Den arkaiska liturgin försöker förföra gudarna på samma sätt som man förför ett djur.
I båda fall blir liturgin ett mord, man vill döda gudens vrede och djurets rädsla.

Altaret ska inte vara en fyrkantig sten, utan ska vara bredare på den vänstra sidan, trångt i mitten och sedan bredare på den högra sidan. På det här sättet kommer gudarna att bli attraherade som om det vore en vacker kvinna, ensam på ett fält, i väntan på en älskare, på en präst eller på ett offer.

Offerscenen blir en erotisk scen och det är inte nödvändigt att kopulationen äger rum offentligt. Ibland räckte det att en kvinnlig varelse visade sig för att gudarnas sperma skulle utgivas.

Några av de viktigaste Rishis ( det vill säga visa och heliga männen, sadhus) alstrades så av gudarna eller av gandharva, deras säd blandades med den mentala styrkan. Och detta skedde utan att deras fäder rörde mödrarnas kroppar.
Därför att deras begär (Kama) var starkare än naturlagarna.
Kama var ett annat namn för Prajapati. Kama ejakulerade under en offerakt bara om han såg på gudinnan Väc. Närvarande var också de gamla gudarna och halvgudarna Sadhya och Deva.

"Till platsen där ritualen skedde kom den vackra gudinnan Vac, när Varuna och Ka såg på henne utgav deras sädesvätskor. Vayu (Vinden) spridde säden direkt in i elden, och av lågorna föddes Bhrgu och Angiras, två siare. När Väc såg på sina två söner, vände hon sig till Prajapati och sade: en tredje siare ska födas och han ska vara min son precis som de andra två. De alstrade siaren Atri som var lika strålande som solen och elden" ( ur Rigveda).

Man kan erinra sig med vilken uthållighet den liturgiska praktiken för att hålla sperman kvar i Kundalinis rot utvecklades, tänka på tantrismen; lika ofta möter vi dock i de arkaiska texterna beskrivningar om hur sperman utges utan kroppslig kontakt med en kvinnogestalt. Ett exempel är i Rigveda (Veda, sanskrit वेद "vetande", är hinduismens äldsta "boksamling". De äldsta delarna kan härstamma från åren 1500-1000 f. Kr.). I boken möter vi Mitra och Varuna ansikte mot ansikte med Urvasis. " Under en offerakt blev de upphetsade av gåvor och dofter och utgav samtidigt sin sperma i en och samma vas" ( ur Rigveda)

Den här gången är det inte lågorna som välkomnar gudarnas frön utan ett ritualistiskt (liturgiskt) objekt, Kumbha, en vas av terrakotta som innehåller "den nattliga floden", som kallas Vasativari.
Det är på grund av detta som Vasistha, den höge rishi, också blir kallad Kumbahayoni, den som hade en vas som livmoder.

Om det är sant att varje händelse i livet beror på en liturgisk akt, hur kan då vissa viktiga händelser som förmedlar sorg och glädje uppenbara sig i ritualen?
Till exempel den lustfulla blicken mellan en kvinna och en man som inte känner varandra.
Film, romaner, bilder, är ofta platsen där dessa blickar broderas och sublimeras därför att de är en del av tillblivelsens slump.

Men brahminerna hade ett svar på allt. Det fanns en präst som kallades Nestr som hade den enda uppgiften att ta hand om sacrificiumofficiantens hustru, den enda kvinna som var närvarande under offerakten.

Kvinnan kastade blicken på kantorn (Udgatr) tre gånger, detta var tillräckligt för att parningen, en av flera under ritualen, skulle äga rum. Kvinnan tänkte: " Du är Prajapati, hanen, han som utger säden, fyll min vagina med din vätska så jag kan bli mor." Sedan satte hon sig och för tre gånger blottade hon det högra låret. Tre gånger fyllde hon upp hennes rörelse men tystad. Alla var tysta, man hörde bara ljudet av flytande vatten. Sedan sökte kvinnan skydd i sitt tält". ( ur Rigveda)

I Atharvaveda sägs att jorden " har svarta knän som ett barn som leker", det beror på elden som omfamnade jorden, på elden som pryder henne med lågan.
Sluter man ögonen känner man lukten av hennes jord.

Det är samma doft som kännetecknar feerna, nymferna, gandharvarna, Asura och Apsaras.
Och den som anropar jorden vill också bli en del av dess doft. Det är en doft som tillhör ett gammalt minne: " Doften som penetrerar lotusblomman, doften av Surjas bröllop, bär de odödliga gudarna. O Jorden, den ursprungliga doften, låt mig invaderas av samma doft". ( ur Rigveda)
Doften, lukten av jorden är säkert gudarnas lyckligaste upplevelse, när jordens doft Bhumi omfamnar inte bara Surya, utan varje kvinna.

"Din doft som impregnerar män och kvinnor, doften är deras lycka och lust, doften hos älskarna, doften hos hästarna, doften hos krigarna, doften hos de vilda djuren, doften hos elefanterna. O snälla Jorden, fyll upp oss också så att ingen kan göra oss illa."
Det är därför som alla bröllop som firades och som kommer att firas är en erinring av det som hände när Soma och Surya famntog  varandra.

 

Guido Zeccola

Ur arkivet

view_module reorder

Arbetet i SJÄLEN eller, ARBETET i själen Att läsa dikt. En utredning av…

  Känslor är som vatten, de förändrar sig efter omgivningarna. Jag kom nyss att tänka på en grej som Inger Christensen skrivit i en essä: "Jag tänker, alltså är jag en del ...

Av: Tom William-Olsson | Essäer om litteratur & böcker | 22 juni, 2011

Tusen saker i prylflödena

Hur många prylar äger du? Minst tusen saker, svarar någon. Flera tusen tillbehör har somliga samlat på sig. Prylflödena hotar oss. Så började mina tankar kretsa på det relativt lugna ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 04 februari, 2013

Peter J Edström

Om Peter J Edström

Peter J Edström är en tidigare lärare, som nu gör vad han vill, för det mesta ingenting särskilt, men ändå måsten, som han vill bli kvar med innan han beställer ...

Av: Bo Bjelvehammar | Gästkrönikör | 25 juli, 2017

Rettferdigheten

Forord Platon var opptatt av spørsmålet om rettferdighet. Grovt sagt kan en uttrykke dette spørsmålet slik. For det første, at det er om lederens intellektuelle, etiske og sosiale egenskaper, det vil ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 01 december, 2014

Veckans eutanasi (ευθανασία )

En mycket märklig rättegång pågår just nu i Solna tingsrätt. Ett för tidigt fött barn med svåra hjärnskador bedöms inte ha några chanser att överleva. Efter samråd med föräldrarna kopplas ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 18 september, 2011

JK Rowling

Hogwarts är inte någon idyll i det nya Harry Potter äventyret

Harry Potter and the Cursed Child. Vill du se den nya Harry Potter pjäsen och ha bra biljetter, så kostar det ungefär 55 - 70 pund per biljett och kväll ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 16 oktober, 2016

Tutta Rolf fixar majonäsen i Vi som går köksvägen

Den (o)husliga gudinnan är tillbaka

Romanen The Undomestic Goddess av Sophie Kinsella blev en stor succé i hemlandet England och översatt till flera språk. Bland annat svenska. Men kritikerna var upprörda. De tyckte det var ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 02 september, 2016

Fotogran ur Fahrenheit 451 av François Truffaut

Förbjudna böcker

Index är inte bara ett register över innehållet i exempelvis en bok utan också den helvetets mun dit den katolska kyrkan skickade de böcker och de författare den inte gillade. Den ...

Av: guido zeccola | Essäer om religionen | 15 augusti, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts