Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | 08 november, 2011
Resereportage

Denna dag ett liv Essä i fragment

En humanism. Självkännedom, insikten om det existensiellt lika som förutsättning, tillsammans med psykologisk fantasi och inlevelse. Inte vara en ovanpå flytande ”humanitarian”, utan använda sin erfarenhet för att förstå vad ...

Av: Gunnar Lundin | 06 november, 2013
Essäer

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | 02 oktober, 2016
Agora - filosofiska essäer

Kulturförbittring II

Eftersom de värden som vi har haft hittills alltså drar sina slutliga följden, eftersom nihilism utgör den yttersta logiska slutsatsen av våra stora värden och ideal - eftersom vi måste ...

Av: Freke Räihä | 30 december, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Hedendom - shamanism och paganism i vår tid



Svenskarna sägs ofta vara världens mest sekulariserade folk. Det talas om postkristna svenskar som lämnat kristen tradition bakom sig. Den sekulära och religionskritiska naturvetenskapliga världsbilden betonar empirin och förnuftet som de främsta källorna till kunskap.




 

 

Det finns inga obligatoriska gudar, skrifter eller andra auktoriteter, förutom man själv eller den natur man ingår som en del av. Gud finns i naturen. Den sanna mystiken är alltid medveten om människans och hela naturens samhörighet och ömsesidiga beroende. Paganismen, hedendomen är inte antikristet, snarare ickekristet och även förkristet. När kristendomen som religion grundades var den en stadsreligion. Långt ute på landsbygden levde dock de gamla förkristna sedvänjorna kvar länge. Hedning betydde därför ursprungligen ungefär ”en som bor på landet”. Dessa människors religion och levnadssätt var anpassat till naturens skiftningar och förutsättningar. Så är hedendomen än idag.

Annons:

Fler och fler säger sig ha mist tilltron till de sedan länge etablerade religionerna. Kyrkan uppfattas numera av många som en alltför stelnad organisation som inte längre klarar av att ge svar på frågor om livets mål och mening. Allt färre tycks också tro på Gud i traditionell kristen mening och endast en liten del av den svenska befolkningen besöker regelbundet kyrkans gudstjänster. Men andligheten har av allt att döma inte minskat och allt fler söker andra vägar för att få sina andliga behov tillgodosedda. Detta har nu fått till följd att ett stort antal nya religiösa rörelser har etablerat sig i Sverige. Religionshistorikern Liselott Frisk menar att en form av nya religiösa rörelser är återupplivandet av avdöda kulturer som asatro och mysteriereligioner eller företeelser som ockultism.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Liselott Frisk skriver i boken Nyreligiositet i Sverige(2004) om begreppen nyshamanism och nypaganism som hedniska rörelser som söker återuppliva förkristna traditioner. Hit hör även nordisk asatro och keltisk druidism. Hon påpekar att det handlar mer om nyskapande än om återupplivande, eftersom historiskt material är sällsynt. Till nypaganismen räknas även wicca-rörelsen. Betecknande för alla nyreligiösa riktningar är en betoning av individen och hennes frihet att själv välja vad hon vill tro på. Gud ses som en inre potential snarare än ett övermänskligt väsen.

Hedendomen-eller som den också kallas; paganism, nyhedendom - är en samlingsbeteckning för olika former av andlighet och religion, eller vilket begrepp man nu föredrar, där man utgår från naturen. Paganism får inte uppfattas som en synonym till satanism. Många paganer förkastar inte endast tanken på Satan utan också den kristna gudsbilden. Inom olika former av feministisk andlighet finns ett utbrett motstånd mot patriarkala former av monoteism och en manlig gudsbild. Paganerna menar sig stå för jämlikhet och många lär att manligt och kvinnligt är lika viktigt, men tonvikten läggs mycket starkt på den stora Gudinnan och på det kvinnliga som sådant.

Det finns inga obligatoriska gudar, skrifter eller andra auktoriteter, förutom man själv eller den natur man ingår som en del av. Gud finns i naturen. Den sanna mystiken är alltid medveten om människans och hela naturens samhörighet och ömsesidiga beroende. Paganismen, hedendomen är inte antikristet, snarare ickekristet och även förkristet. När kristendomen som religion grundades var den en stadsreligion. Långt ute på landsbygden levde dock de gamla förkristna sedvänjorna kvar länge. Hedning betydde därför ursprungligen ungefär ”en som bor på landet”. Dessa människors religion och levnadssätt var anpassat till naturens skiftningar och förutsättningar. Så är hedendomen än idag.

Shamanismen räknas till hedendomen och följer liksom den naturens väg och är under ständig förändring och anpassning även om det ursprungliga finns kvar. I shamanismen manifesterar sig det gudomliga i naturen och man tror att det finns andeväsen som kommunicerar med människorna. Världsbilden bygger på den traditionella shamanismens indelning i ett tredelat kosmos. Shaman är ett ord som kommer från evenkernas språk i Sibirien. Bokstavligen betyder ordet shaman ”den som vet”. Och alla de som vet har lärt sig att den äkta shamanska kunskapen bara kan erhållas av den som har sett djupt in i den andra verkligheten.

Traditionellt är shamanen den som har fötts två gånger, den som övervunnit döden. Shamanen slår följe med andarna, för hon har kallats av dem. De är hennes verkliga lärare, även om hon av en människa som börjat vandra Vägen före henne, kan lära sig berättelser, tekniker och förhållningssätt som hjälper henne att fina nya dimensioner i sökandet, nya frågor att söka svaren på. Den som vet förstår att hon aldrig kommer att bli fullärd. Mysteriet är större än någon människa kan fatta. Därför är hon ödmjuk, det är ju inte hon som gör jobbet. Hon är bara kanalen, verktyget som utvalts att samarbeta med andarna.

I shamanens värld har allt livskraft även om den ser olika ut. Allt är besjälat. Shamanens metod går ofta ut på att försätta sig i ett transliknande medvetandetillstånd. Detta kan göras med olika tekniker som innefattar dans, trumning och bland vissa indianstammar och andra även hallucinogena svampar och växter. Trancetillståndet kan leda fram till den extas där shamanen kommer i förbindelse med andevärlden, men även med djur och växter. Han/ hon ser det vanliga människor inte ser. Shamanens arbete med extastekniker gör att hon kan fara mellan andra, parallella världar. Under shamanresan kan man besöka både en undre och en övre värld. I den undre söker man kraftdjur och hämtar kraft. I den övre möter man andliga lärare och symboler för vishet. En shamans uppgift är att hela och att laga livets väv.

En av dem som kanske mest insiktsfullt studerat de traditionella, förmoderna samhällenas konstitution är den rumänskfödde författaren, filosofen och religionshistorikern Mircea Eliade (1907-1986). Ett av Eliades mest värdefulla verk är Shamanismen, där han studerar shamanismen i olika delar av världen. Shamanen har vissa specifika funktioner bland annat att vägleda de dödas själar och att skydda folket mot sjukdomar.

Till skillnad från individer som i vissa kulturer blir besatta och kan förmedla budskap från andra sfärer är shamanen själv i kontroll. Shamanens värv går ofta i arv inom en viss familj, men den blivande shamanen kan också få det som följd av sin läggning på andra plan, genom drömmar och kontakter med olika andar. Utomstående har ofta sett shamaner som psykopater eller skojare, men Eliade beskriver dem generellt med respekt. Inte sällan har de som barn haft epilepsi eller liknande, men deras invigning innebär att de därefter kontrollerar det själva. Shamanen bör vara en länk mellan människorna och andevärlden.

Alberto Villoldo är en av de ledande experterna på inkaindianernas shamanska färdigheter. Han är filosofie doktor och medicinal antropolog. I sin bok Shamansk healingskriver han om den shamanska energimedicin som han varje år utbildar tusentals sjukvårdsarbetare och lekmän i. Han är en av de ledande experterna på inkaindianernas shamanska tekniker och han har studerat dem tillsammans med inkaättlingar i 25 år. I boken beskrivs hans lättillgängliga, praktiska och revolutionerande teknik som grundar sig på detta ursprungliga sätt att hela. Ett centralt begrepp i denna tradition är det ”Strålande energifältet”, vilket omger den fysiska människokroppen. Genom att se och påverka sjukdomsavtrycken i denna energi-aura kan vi inte bara hela oss själva och andra, vi kan även förebygga sjukdom.

Shamanism är en gammal metod att förändra sitt medvetande från det vanliga medvetandetillståndet till det shamanska medvetandetillståndet. Oerhört viktig är helarens etik och avsikt, mycket av shamanens decennium långa utbildning ägnas åt att utveckla en hög etik, värderingar som grundas på en djup aktning för allt liv. Villoldo skriver om värdet av yoga, zenbuddhism och meditation för den som vill praktisera shamanskt medvetande. Shamanen är den stora experten beträffande den mänskliga själen, skrev Eliade. Han är själens väktare i samhället. Genom att vistas mycket i den inre världen och själv göra erfarenheter lär han sig de grundläggande mönstren för hur psyket fungerar.

I Norden har vi den kraftfulla shamanska metoden sejd eller asatro. Sejden var förr en sorts trolldom, där man utövade extastekniker. Liksom hedendomen i allmänhet är det idag en världstillvänd religion, där man fokuserar på livet här och nu. Hur tron på gudarna ser ut, föreställningen om livet efter döden m.m. är individens ensak och kan därför skilja sig från person till person. Asatron anses som meningsfull i den alltmer fragmentiserade samtiden och de rörelser som är verksamma i Sverige tar bestämt avstånd från alla former av rasism och nazism. Hos dem som vill återuppliva den fornnordiska religionen finner man vanligen en blandning av naturreligion och traditionalism tillsammans med ett intresse för ekologiska frågor. I ordet sejd inryms mer än de enskilda individernas relation till den övernaturliga världen. Den ses även som en kulturell inriktning där också andra aspekter av livet ingår, till exempel konst, hantverk, odling och social samvaro. Man skiljer inte mellan det andliga och kulturella. Enligt Liselott Frisk anser de asatrogna liksom andra nyhedniska rörelser att naturen är något som människan inte är skapad att härska över utan snarare något som hon är en del av.

Sejden används av både en del asatroende och andra nordiskt inriktade hedningar och så kallade häxor. En del moderna hedningar ser sig som både häxa, (wicca) och shaman . Wicca är ett gammalt engelskt ord för häxa, belagt från 800-talet. Numera används namnet för att beteckna en religion som tillhör natur- och fruktbarhetsreligionerna. Inom wicca-rörelsen finns en stark gudinnetro, ritualer och gemensamt firande av högtider, vilket lockar många kvinnor. De gemensamma gudinneritualerna är ofta kopplade till de högtider man firar inom wicca. Det finns Dianadyrkande wicca-grupper som endast består av kvinnor. Inom dem är det populärt att kalla sig häxa och se sig själv som arvtagerska till en ålderdomlig tradition som fått verka i det tysta. Att vara häxa kan innebära allt från att synliggöra sig själv som en stark kvinna till att regelbundet utöva magi inom exempelvis wiccansk tradition. Häxan arbetar med naturens krafter och den grundläggande regeln lyder ”Gör som du vill så länge du inte skadar någon och allt vi sänder ut kommer tillbaka tre gånger”.

Druidismen är en forntida keltisk religion där naturens krafter var dyrkade och där präster också var profeter och poeter. Den är också en mycket jordnära form av andlighet. Många druider samlas kring Stonehenge kring sommarsolståndet och ett flertal är involverade i ekologiska projekt.

I vår tids alltmer globaliserade och fragmenterade värld riktas kritik mot masskonsumtion, materialism och kapitalism och många söker identitet och mening utanför det moderna samhället. Vi behöver ett skifte från fokus på levnadsstandard till fokus på livskvalitet. Man betonar vikten av att leva i harmoni med naturen och människorna anses inte satta att råda eller härska över den. Den moderna vetenskapen har förändrat vår syn på världsalltets uppbyggnad. Vetenskapen har tillsammans med ny teknologi drastiskt förändrat människans situation på jorden. De bokstavstroende religionerna framstår som förlegade, då de inte längre fyller människornas behov.

Naturreligionerna däremot är uppbyggda kring myter av universell karaktär, vilka fyller de nutida människornas behov. En myt är egentligen en vägledning som talar om för oss vad vi måste göra för att kunna leva ett rikare liv. Eliade skriver i sin bok Myten om den eviga återkomstenatt allt upprepas om och om igen, allt som skett kommer att återupprepas. Han hävdar att myten handlar om det okända som vi saknar ord för, den är en tidlös sanning som bidrar till stegrad livskänsla. Sociologen Peter Berger skriver: ”Det är genom myterna som människorna lyfts upp ovan sin instängdhet i det ordinära, får mäktiga visioner av framtiden och förverkligar dessa visioner”.

I dagens Sverige väljer många att vända sig bort från sådana religiösa former som de uppfattar som auktoritära eller förtryckande. I stället söker man identitet och gemenskap i vad som, av dem, uppfattas som naturnära och livsbejakande religiösa rörelser med stor frihet vad gäller religiösa föreställningar. Gemensamt för dessa naturreligioner är, som jag ser det, att de anser att alla levande varelser har ett egenvärde, det vill säga ett värde oberoende av det nyttovärde som de kan ha för människorna. Människan har säkert alltid haft en tro som bidragit till att hon överlevt sorger och umbäranden. Från början har antagligen trosföreställningen varit animistisk, shamanistisk för att sedan utveckla sig till polyteism.

Och senare tro på en högre skapande kraft. Men idag ifrågasätts kristendomen och Svenska kyrkan alltmer, och allt färre svenskar besöker gudstjänster och tror på Gud i traditionell kristen mening. Även Bibeln som tidigare givit vägledning eller svar på frågor om livets mening, etik och moral har inte längre någon självklar auktoritet. Den ifrågasätts och omtolkas. Dagens föränderliga människor vill inte tro på en enda Sanning. Ofta söks det som kristendomen anses ha trängt undan, till exempel det symboliska tänkandet, heligheten, mystiken, bejakandet av livet och närheten till naturen. Människor får tänka själva och finna sin egen väg och tro på det som passar bäst i vår tid.

Den som är vän av visdomen är också vän av myten (Aristoteles).

 

Lena Månsson

Ur arkivet

view_module reorder

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | Litteraturens porträtt | 18 december, 2007

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Loserförfattarfabrikens bläckdirektören in spe personporrträttet

  Nöring, f. övrigt avlägset anförvantande(skrivmaskins)bandet till den förmögna och oresonliga familjen Stoff, bläckdirektör in spe för Loserförfattarfabrikens vidräkning, ur den självanställningsregistreingsmaskinen finns noterat 1650 dyker patronymen Nöring (Stoff) opp i annalerna, parentesens betydelse än ...

Av: Stefan Hammarén, Christofer Nöring | Stefan Hammarén | 25 mars, 2013

Louise Brooks, varken ängel eller hora

Louise Brooks? Bland Hollywoods legender har hon sjunkit i glömskan.Louise Brooks kom från Kansas. Som barn studerade hon dans och piano, det ryktas att hennes mor var en underbar pianist ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 10 februari, 2012

Vanitas och andra existentiella dataspel

Döden är alltid närvarande i dataspel. En energimätare som hastigt faller, en symbol som blinkar till i övre hörnet och försvinner. Du kan bli skjuten, knivhuggen, bränd, sprängd eller överkörd ...

Av: Mathias Jansson | Essäer | 25 september, 2010

Wittgensteins förhållningssätt mellan poesi, filosofi och musik

Han betraktar henne och ser hennes ansikte, som om vore det täckt av en tunn ljus slöja, knappast verklig. Han är böjd över sig själv, det intet som väntar, han ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 12 mars, 2017

Tomas Tranströmer. Foto: Andrei Romanenko Wikipedia

”Och trasten blåste på de dödas ben med sin sång”

Tomas Tranströmer har gått ur tiden. Mitt hjärta sörjer en av världens mest betydande poeter. När en poet dör blir världen fattigare. Hur många verkliga poeter kan mänskligheten visa under ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 27 mars, 2015

Vem är Jørgen Leth?

Tillfällena när den danske filmaren och skribenten Jørgen Leth kommit på tal i svensk media är lätträknade, detta trots att han nog får räknas till en av de största levande ...

Av: Per Brunskog | Konstens porträtt | 19 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.