Hon fångar djurens blickar

Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i ...

Av: Niels Hebert | 24 mars, 2008
Konstens porträtt

En stor opinionsbildare

Jag befann mig i Indien när jag strax före jul fick budskapet att Björn Fremer gått bort. Det kändes vemodigt, främst för att han var en god vän (som dessutom ...

Av: Bertil Falk | 30 januari, 2014
Övriga porträtt

Utklädd till livet . Intervju med Little Annie

Som sextonåring i New Yorks förort ville hon bli artist – och började klä sig som en. "Du ser ut som om du borde stå på scen", sa någon. Hon ...

Av: Frida Sandström | 23 juli, 2013
Musikens porträtt

Vilken napp är din napp?

Om vi kunde se all den strålning som omgärdar oss, skulle vi märka att det dominerande inslaget i vår miljö stammar från mobiltelefoner. Inte nog med att man måste lyssna ...

Av: Carl Abrahamsson | 20 februari, 2011
Carl Abrahamsson

Gudinnans orgasm i världen



I förrådet, bland gamla tidskrifter, broschyrer och annat skriftställt och diverse, finner jag, otippat, ett tunt häfte med murrigt omslag.
I orgasm skapar gud världen, står det.




 

 

Llillsters poem är direkta och öppna. De finns i sin egen kraft och skall förstås inte analyseras. Givetvis rör de sig mot den tidens bakgrund. Vad hände i mitten av förra århundradet? Protester, demonstrationer, socialistiska ideal som bryts mot konservatism. Detta finns med i hennes diktbok.

Annons:

Titeln med rosa ojämn textstil. Tre svarta fingrar sticker upp bakom texten –nej, inte fingrar, penisar, kospenar, eller vad det nu skall föreställa.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En diktsamling. Inget författarnamn på omslaget.

Tryckår 1973. Författare Lillster Stenman. Omslag av Gunnar Söderström.

Jag minns Lillster. Hon bodde här i Nacka, på ”Ön”, som vi kallade den lilla holmen i Myrsjön vid Hasseluddsvägen som löper genom skogen bort mot bryggan där skärgårdsbåtarna lägger till. Häftet saknar förlag, och är, som jag minns det, egenutgivning.

Tidigare utgivning av Lillster: På hjortrons och blåbärs vis, 1946 (W&W)

Hetare återfödsel 1954 (R&S)

Jag tycker om hennes poesi. Det bara är så. Hennes erotiska dikter går rakt in i lusten, i orgasmen, i könets biologi och struktur. Sällan – eller ens aldrig – har jag läst något liknande, av kvinna skrivet. Varför?

Lillster föddes 1925, dotter till en förmögen konsthandlare i Finland. Hennes poesi kunde knappast ha möjlighet att placera sig bland de stora förebilderna i sin tid. Kvinnor skulle inte ha lust, de skulle inte uppleva erotik, och orgasm . . . .?

 

Det känns som om

Clitoris finns i alla mina lemmar

Min hud blir yr av clitoris

Som börjar dansa i mitt hår

I mina handflator

 

Medan jag kysser din kuk

Berusar dina fingrar

Mej alltmer

Tills det plågsamt

Ljuvliga ögonblicket

Brister

Och allt släpps loss

 

Nående min livmoder

Som skrattande

Drar dej till sej

I den innerligaste av orgasmer

 

Lillster rör sig i komiska utmarker

i yttre rymder och nedklottrade gränder. Hon rör sig inåt, i kroppens lust. Orgasmen slungar ut henne på en svindlande resa i rymden. Kroppens lust och tillvarons oändlighet.

Lillster tillhörde de borgardöttrar som inte var bekväma med det bekväma livet. Hon hade, från början, allt, kan det tyckas. Dikterna vittnar både om personlig frustration och politiskt uppror.

De vittnar om livsglädje, eftertänksamhet, oro och ro. Hon skrivet om hur Jesus, ”av kött och blod”, gillade att leka med sin kuk, och att Jungfru Maria öppnade sin nymf-fitta.

Vem var älskaren? Hans ansikte syns aldrig. Han visar sig bara som givaren av lusten, upplevaren av lusten. De två i könets dans. Hennes ord. Inte heller hennes ansikte syns, knappt ens deras kroppar. Det enda verkligt närvarande är lusten.

”Han var ett rus

i mina fingertoppar

för länge sen

när fiskarna hade öron

och gräset dansade på månens golv

Jag födde hans vildvallmo

i mina ögon

Vaggade honom i mina drömmar om natten

För han var vargarnas barn

 

Det lilla häftet är också en protest. Jag anar den instängda, välbärgade borgardotterns uppror mot den eleganta buren.

”-varje knapp jag tappar /är ett trappsteg mot fullbordan

Varje vrå jag inte städar/ lämnar rum åt livets spindlar”

 

Som Lillster Kanold – gift – engagerade hon sig också i mer praktiska projekt . Hon intresserad sig för skolor och undervisning och såg Waldorfskolorna som bättre alternativ för ungdomars växt än kommunala skolor. Bildskapande, dans, musik, kreativitet borde uppmuntras och ge möjlighet till friare växt och sannare förhållningssätt.

 

Hon citerar A S Neill, ”problemläraren” från Skottland, som grundade den ”förskräckliga skolan” Summerhill:

 

”Att kämpa för att riva ner kapitalismen är respektabelt, men att kämpa för att riva ned den slags sexuella moral som tillsammans med kyrkan är det mäktiga stödet för allt vad kapitalismen representerar, det är att ställa sej utanför civilisationens råmärken.”

 

När Lillster skriver om Gud, är det knappast något som skulle lämpa sig för svenska psalmboken. Dessa hennes psalmer är av helt annat slag, kanske närmare gud, alltför nära skapelsen.

 

”Lustgården är en kuk i fitta

när det går

 

för i rödaste klimax

reds världen fram

och obefläckad som vilda djurs parning

kom Eva och Adam till

 

sen kom nån förstenad idiot

och satte skam

på våra knulliska egenskaper

 

men gud ropade alltid på oss

att han finns

i våra fria sinnens glupska djup;

vårt frälsande halleluja”

 

Om Jesus:

Han är spyflugan i prästens kalsonger

-------

och en oroande uppståndelse av fräck sinnlighet

en vanvördig hyllning

till det spontana livet.

 

Men nån gång

Log gud

När han ridit Maria –

Eller var det Josef?

 

Men det spelar ingen roll

För du landstiger hos alla

Som sätter in sitt sparkapital

På extasen

 

 

Jag kallar hennes dikter för djupt anständiga. Fria och befriande. Hon lever, frågar inte om lov och är klart medveten i sin egen livsprocess. Hon har genomskådat hyckleriet och bryr sig inte ett dugg.

Hon är oskuld, jungfru i sin egen sexualitet. Ingenting tvingar. Hon skriver om helheten i sin erfarenhet av mötet. Orgasmens rena lustuppfyllelse genomströmmar hennes väsen.

 

Lillsters text är beskriver ett meditativt tillstånd. Meditationen heter orgasm. Den betingas av erotisk attraktion och närvaro i kroppens djupa beröring.

 

För att jag älskar dig

Vill jag skriv om bibeln

Som det var när allt uppstod

 

För att din kuk

Nyskapa mig

Vill språket ur min fitta

Min hud

Min mun

Göra orden tydligare

Ta gud på kuken

För så var det den fösta dan

Innan ormen bet

Och paradiset stängdes

 

Jag vill öppna grinen igen

För du har knullat mej

Llillsters poem är direkta och öppna. De finns i sin egen kraft och skall förstås inte analyseras. Givetvis rör de sig mot den tidens bakgrund. Vad hände i mitten av förra århundradet? Protester, demonstrationer, socialistiska ideal som bryts mot konservatism. Detta finns med i hennes diktbok.

”Låt din ilska sparka

på nedsuttna väder.”

en text på omslagets klottriga flik är tydlig nog:

KAMP MOT

MONOPOLKAPITALET

KAMP MOT KLASSAMARBETET

KAMP MOT

IMPERIALISMEN

- FÖR SOCIALISMEN

Och :

Ta dig i häcken

Och tänk om

 

Sätt dig inte ned

På ditt unkna arsle

På gammalmodiga bekväma skinkor

Med ruten livsskräck

 

En dag efter tusen istider

Frälses världen

-bli radikalt modern

och avskaffar hämningarna

 

blir en varm syskonbädd

utan krig eller förstörelse

 

barn får växa upp

fritt och stolt

dom har därför inget behov av

pistoler, hat krig

dom vill ha det skönt

knulla

tycka om varann

 

ta dej i häcken människa

tänk om!

 

Upplagen är liten och numrerad. Den kom ganska samtidigt som en annan kvinna formulerade sina erotiska upplevelser: nämligen Kerstin Thorvall. Samma generation. Kerstins bok blev skandal-succé, hon fick löpa gatlopp i pressen och fly utomlands, medan Lillster höll sig gömd tillsammans med några få utvalda vänner.

 

Trött på dom kalla huvudenas

Illfundigheter

 

Ropar jag efter trollkarlen

Som sitter i dikeskanten

Och gör konster för tultande barn

 

Var är allt löst folk trashankarna med sina eldar

Vid Seines mörka flodstränder

Jag efterlyser

Jordens sista clown

 

 

Annakarin Svedberg

Ur arkivet

view_module reorder

Vilket språk talar Gud? — om bibelns väg till Sverige

Fader war i himiriki hælecht hauis thit namn. til kom os thit rike. warde thin wili hær i iordhriki swa sum han warder i himiriki. wart daglict brød gif os ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 11 mars, 2013

En skånsk europé. Om Göran Lundstedt

Göran Lundstedt är en gedigen litteraturvetare som valt att ställa sig utanför universitetet och bli kritiker och essäist. Han riktar sig inte mot den akademiska sfären utan mot ett marknadsanpassat ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 20 december, 2010

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2011

Mastodon - på jakt efter herravälde

Heavy metal med dess otaliga subgenrer är en av de konstformer som nått bred publik och samtidigt delvis kunnat vara relativt svårtillgänglig. Inom kommersiell pop, r´n´b, hip hop och rock ...

Av: Mattias Segerlund | Musikens porträtt | 24 januari, 2012

Ellen Thesleff foto Public Domain Wikipedia

Kulturkrönika, tidig vår 2016

Björn Gustavsson fortsätter att tycka. Nu om Ellen Thesleff med flera

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 28 mars, 2016

I nationalskaldens kristallkula

Förr höll de sig i skymundanskrev anonyma brevkom med anonyma tillropanonyma uppringningarföretog anonyma överfallnu törs de kasta maskernanu har de namn och ansiktengoda danska namnfrostiga danska ansiktennu har de upptäckt ...

Av: Nancy Westman | Övriga porträtt | 07 november, 2010

Målarprinsen i arbete (omkring 1905).  Foto: Emil Eiks

Prins Eugen och folkbildningsfrågorna i början av 1900-talet

Övertygad antinazist, liberal demokratianhängare och folkbildare - Mats Myrstener ger oss en inblick i målarprinsen Eugens liv och verk.

Av: Mats Myrstener | Essäer om konst | 09 december, 2017

De döda författarnas skog

Jag slår av motorn, stiger ur bilen och lyssnar till den stora stillheten i de döda författarnas skog, hör vinden prassla i cedrar och kastanjer, ser den svepa vidare i ...

Av: Johan Werkmäster | Essäer om litteratur & böcker | 21 april, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.