En konstnärinna som brinner för miljön

Charlotte Nicolin, uppväxt i Gryts skärgård, kom till Paris från Kanada, 2006, och är nu installerad i konstnärskvarteret "Bastille" där hon bor och har sin ateljé. Jag steg in på en ...

Av: Anne Edelstam | 24 juni, 2009
Konstens porträtt

Med svett och tårar och själsligt blod

Med svett och tårar och själsligt blod Det är inte alldeles lätt att se Kristina Lugn framför sig den 20 december. Hon kommer att sitta där i Börssalens sobra miljö med ...

Av: Crister Enander | 13 oktober, 2006
Litteraturens porträtt

Ask

En essäserie om våra svenska träslag. Del 1 Asken

Av: Johannes Söderqvist | 18 januari, 2017
Kulturreportage

Vladimiro Sirenetto  Oravsky. Bild: Ole Schwander

April april din dumma strömming - en kunskapslyftspaus

Den första april försöker många institutioner och ännu fler människor överträffa varandra med vitsar, absurditeter och practical jokes av varierade underhållnings- och surhetsgradsvärde. Jag tycker att det är en trevlig tradition ...

Av: Vladimiro Sirenetto Oravsky | 01 april, 2016
Gästkrönikör

Gudinnans orgasm i världen



I förrådet, bland gamla tidskrifter, broschyrer och annat skriftställt och diverse, finner jag, otippat, ett tunt häfte med murrigt omslag.
I orgasm skapar gud världen, står det.




 

 

Llillsters poem är direkta och öppna. De finns i sin egen kraft och skall förstås inte analyseras. Givetvis rör de sig mot den tidens bakgrund. Vad hände i mitten av förra århundradet? Protester, demonstrationer, socialistiska ideal som bryts mot konservatism. Detta finns med i hennes diktbok.

Annons:

Titeln med rosa ojämn textstil. Tre svarta fingrar sticker upp bakom texten –nej, inte fingrar, penisar, kospenar, eller vad det nu skall föreställa.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En diktsamling. Inget författarnamn på omslaget.

Tryckår 1973. Författare Lillster Stenman. Omslag av Gunnar Söderström.

Jag minns Lillster. Hon bodde här i Nacka, på ”Ön”, som vi kallade den lilla holmen i Myrsjön vid Hasseluddsvägen som löper genom skogen bort mot bryggan där skärgårdsbåtarna lägger till. Häftet saknar förlag, och är, som jag minns det, egenutgivning.

Tidigare utgivning av Lillster: På hjortrons och blåbärs vis, 1946 (W&W)

Hetare återfödsel 1954 (R&S)

Jag tycker om hennes poesi. Det bara är så. Hennes erotiska dikter går rakt in i lusten, i orgasmen, i könets biologi och struktur. Sällan – eller ens aldrig – har jag läst något liknande, av kvinna skrivet. Varför?

Lillster föddes 1925, dotter till en förmögen konsthandlare i Finland. Hennes poesi kunde knappast ha möjlighet att placera sig bland de stora förebilderna i sin tid. Kvinnor skulle inte ha lust, de skulle inte uppleva erotik, och orgasm . . . .?

 

Det känns som om

Clitoris finns i alla mina lemmar

Min hud blir yr av clitoris

Som börjar dansa i mitt hår

I mina handflator

 

Medan jag kysser din kuk

Berusar dina fingrar

Mej alltmer

Tills det plågsamt

Ljuvliga ögonblicket

Brister

Och allt släpps loss

 

Nående min livmoder

Som skrattande

Drar dej till sej

I den innerligaste av orgasmer

 

Lillster rör sig i komiska utmarker

i yttre rymder och nedklottrade gränder. Hon rör sig inåt, i kroppens lust. Orgasmen slungar ut henne på en svindlande resa i rymden. Kroppens lust och tillvarons oändlighet.

Lillster tillhörde de borgardöttrar som inte var bekväma med det bekväma livet. Hon hade, från början, allt, kan det tyckas. Dikterna vittnar både om personlig frustration och politiskt uppror.

De vittnar om livsglädje, eftertänksamhet, oro och ro. Hon skrivet om hur Jesus, ”av kött och blod”, gillade att leka med sin kuk, och att Jungfru Maria öppnade sin nymf-fitta.

Vem var älskaren? Hans ansikte syns aldrig. Han visar sig bara som givaren av lusten, upplevaren av lusten. De två i könets dans. Hennes ord. Inte heller hennes ansikte syns, knappt ens deras kroppar. Det enda verkligt närvarande är lusten.

”Han var ett rus

i mina fingertoppar

för länge sen

när fiskarna hade öron

och gräset dansade på månens golv

Jag födde hans vildvallmo

i mina ögon

Vaggade honom i mina drömmar om natten

För han var vargarnas barn

 

Det lilla häftet är också en protest. Jag anar den instängda, välbärgade borgardotterns uppror mot den eleganta buren.

”-varje knapp jag tappar /är ett trappsteg mot fullbordan

Varje vrå jag inte städar/ lämnar rum åt livets spindlar”

 

Som Lillster Kanold – gift – engagerade hon sig också i mer praktiska projekt . Hon intresserad sig för skolor och undervisning och såg Waldorfskolorna som bättre alternativ för ungdomars växt än kommunala skolor. Bildskapande, dans, musik, kreativitet borde uppmuntras och ge möjlighet till friare växt och sannare förhållningssätt.

 

Hon citerar A S Neill, ”problemläraren” från Skottland, som grundade den ”förskräckliga skolan” Summerhill:

 

”Att kämpa för att riva ner kapitalismen är respektabelt, men att kämpa för att riva ned den slags sexuella moral som tillsammans med kyrkan är det mäktiga stödet för allt vad kapitalismen representerar, det är att ställa sej utanför civilisationens råmärken.”

 

När Lillster skriver om Gud, är det knappast något som skulle lämpa sig för svenska psalmboken. Dessa hennes psalmer är av helt annat slag, kanske närmare gud, alltför nära skapelsen.

 

”Lustgården är en kuk i fitta

när det går

 

för i rödaste klimax

reds världen fram

och obefläckad som vilda djurs parning

kom Eva och Adam till

 

sen kom nån förstenad idiot

och satte skam

på våra knulliska egenskaper

 

men gud ropade alltid på oss

att han finns

i våra fria sinnens glupska djup;

vårt frälsande halleluja”

 

Om Jesus:

Han är spyflugan i prästens kalsonger

-------

och en oroande uppståndelse av fräck sinnlighet

en vanvördig hyllning

till det spontana livet.

 

Men nån gång

Log gud

När han ridit Maria –

Eller var det Josef?

 

Men det spelar ingen roll

För du landstiger hos alla

Som sätter in sitt sparkapital

På extasen

 

 

Jag kallar hennes dikter för djupt anständiga. Fria och befriande. Hon lever, frågar inte om lov och är klart medveten i sin egen livsprocess. Hon har genomskådat hyckleriet och bryr sig inte ett dugg.

Hon är oskuld, jungfru i sin egen sexualitet. Ingenting tvingar. Hon skriver om helheten i sin erfarenhet av mötet. Orgasmens rena lustuppfyllelse genomströmmar hennes väsen.

 

Lillsters text är beskriver ett meditativt tillstånd. Meditationen heter orgasm. Den betingas av erotisk attraktion och närvaro i kroppens djupa beröring.

 

För att jag älskar dig

Vill jag skriv om bibeln

Som det var när allt uppstod

 

För att din kuk

Nyskapa mig

Vill språket ur min fitta

Min hud

Min mun

Göra orden tydligare

Ta gud på kuken

För så var det den fösta dan

Innan ormen bet

Och paradiset stängdes

 

Jag vill öppna grinen igen

För du har knullat mej

Llillsters poem är direkta och öppna. De finns i sin egen kraft och skall förstås inte analyseras. Givetvis rör de sig mot den tidens bakgrund. Vad hände i mitten av förra århundradet? Protester, demonstrationer, socialistiska ideal som bryts mot konservatism. Detta finns med i hennes diktbok.

”Låt din ilska sparka

på nedsuttna väder.”

en text på omslagets klottriga flik är tydlig nog:

KAMP MOT

MONOPOLKAPITALET

KAMP MOT KLASSAMARBETET

KAMP MOT

IMPERIALISMEN

- FÖR SOCIALISMEN

Och :

Ta dig i häcken

Och tänk om

 

Sätt dig inte ned

På ditt unkna arsle

På gammalmodiga bekväma skinkor

Med ruten livsskräck

 

En dag efter tusen istider

Frälses världen

-bli radikalt modern

och avskaffar hämningarna

 

blir en varm syskonbädd

utan krig eller förstörelse

 

barn får växa upp

fritt och stolt

dom har därför inget behov av

pistoler, hat krig

dom vill ha det skönt

knulla

tycka om varann

 

ta dej i häcken människa

tänk om!

 

Upplagen är liten och numrerad. Den kom ganska samtidigt som en annan kvinna formulerade sina erotiska upplevelser: nämligen Kerstin Thorvall. Samma generation. Kerstins bok blev skandal-succé, hon fick löpa gatlopp i pressen och fly utomlands, medan Lillster höll sig gömd tillsammans med några få utvalda vänner.

 

Trött på dom kalla huvudenas

Illfundigheter

 

Ropar jag efter trollkarlen

Som sitter i dikeskanten

Och gör konster för tultande barn

 

Var är allt löst folk trashankarna med sina eldar

Vid Seines mörka flodstränder

Jag efterlyser

Jordens sista clown

 

 

Annakarin Svedberg

Ur arkivet

view_module reorder

Häxjakt, inkvisition och Camus - afrikanen

Förnuftsmässigt vet vi och via socialantropologin har vi lärt oss att trolldom förekommit, förekommer och kommer förekomma i alla samhällsformer, under varje religiös täckmantel. Redan Romarrikets kejsare Constantinus (337-336 f.Kr.) ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer | 16 december, 2013

Hatet är vår hemlighet. Skriva är politik. Om Lundberg & Enander. Hat &…

Kristian Lundberg och Crister Enander är två författare som tagit på sig ett grannlaga uppdrag i sitt skrivande, att använda sin förmåga att berätta för att visa på en sida ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 05 mars, 2013

Trälarna i vikingasamhället

Problemet med att analysera trälarnas ställning är att det skriftliga materialet är sparsamt. Det inskränker sig till anteckningar från kloster och berättelser från resande. . Detta gör att uppgifterna från ...

Av: Martin Oskarsson | Kulturreportage | 10 december, 2017

Lucia

Göran och Zlata passerade den stora anslagstavlan vid skolentrén Årets Luciakandidater satt upptejpade och log med sina bedjande leenden mot sina betraktare. ”Rösta på din favorit!” stod det med stora ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 08 december, 2011

Pierre Angell

Pierre Angell. Medelhav Fostervatten Östersjöar

Pierre här. Är vid liv på en ort nära havet. Söker förstå språket och vad som finns bortom språket. Gillar orden men framförallt vad orden gör. När jag skriver detta ...

Av: Tidningen Kulturen | Utopiska geografier | 05 oktober, 2015

Jenny Westerström: Den unge Anders Österling

”Skymningen faller, det brusar från Östersjön, och om en stund skall jag höra helgringningen från den lantliga kyrkan, ty det är lördagsafton.” Med de vackra orden avslutade Anders Österling sina ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 12 februari, 2014

Progressiv festivalhelg på Lava i Stockholm

En festival uppbyggd kring många viljor är kanske bästa sättet att förklara Ny musik för hållbar utveckling som ägde rum på Lava mellan den 14 och 15 november. Ett flertal ...

Av: Albin Boman | Kulturreportage | 02 december, 2009

Pennan

Jag skriver, ibland skriver jag ord, och ibland, om min ägare tillåter det, blir dessa ord meningar. Det händer ofta att jag kommer till en punkt och mer ofta än ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 15 april, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts