Omöjliga intervjuer. Nikanor Teratologen intervjuar Archilochos

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Nikanor Teratologen | 09 juli, 2012
Övriga porträtt

Royal Nizam of Hyderabad Osman Ali Khan

Hyderabad

Om Nizamen av Hyderabad hade ställt sig på rebellernas sida under Sepoysupproret 1857 hade historien tagit en annan vändning och engelsmännen drivits ut ur Indien. Men han förblev lojal och ...

Av: Ivo Holmqvist | 28 oktober, 2017
Essäer om politiken

Danskarna möblerar om på operan i Köpenhamn

Först så möblerade man om från det gamla till det nya operahuset, sedan möblerar man om i operorna också. Den första ommöbleringen var ett genidrag, det nya operahuset tål både ...

Av: Ulf Stenberg | 29 november, 2010
Reportage om scenkonst

 On Kawara på Twitter

Bloggar på avigan och twitterkonst

Det finns miljontals bloggar runt om i världen fyllda med politiska åsikter, existentiella funderingar, skvaller, vardagsnoteringar, sex och spam, så varför skulle inte även världens mest kända New Media-konstnärer, Joan ...

Av: Mathias Jansson | 26 februari, 2016
Essäer om konst

gudinnor

New Age – flyktväg eller kvinnorörelse i vår tid?



New Age - detta omdiskuterade, mycket breda begrepp som även fungerar som samlingsnamn för olika andliga och spirituella rörelser – kan det sägas utgöra en i vår tid betydelsefull kvinnorörelse? Och kan den dystra världsbild diverse sociologer, historiker och filosofer ger av vår samtid ha någonting med framväxten och blomstringen av New Age att göra? Utgör New Age en flyktväg?

 

New Age ur ett funktionalistiskt perspektiv


Helena Blavatsky

Helena Blavatsky

Men det finns ingen hjälp att få i den sekulära verklighetsbilden, ingen nåd från ovan. Människan är utlämnad, hon har bara sig själv att ty sig till.
New ages ring i Bosnien 2007 Foto  CC BY-SA 3.0

New ages ring i Bosnien 2007 Foto CC BY-SA 3.0

Annons:

Förändring, utveckling och flexibilitet är några av 2000-talets honnörsord. Det är en föränderlig värld vi lever i: allt som är fast förflyktigas, som Marx en gång påpekade (Berman 1987), och då inte minst den traditionella kyrkan (Heelas & Woodhead 2005). Bli vid din läst har uppluckrats och den existentiella ångesten är enligt Sartre (1943) ett faktum: det finns ingen hjälp att få, ingen nåd från ovan, du är dömd till din frihet.

Dock menar Fromm (1993) att denna påstådda frihet egentligen inte är frihet: du är ofri och maktlös inför de ideal och den press media, politiker och andra maktfaktorer skapar. En av dessa maktfaktorer är rädsla. Beck (2000) beskriver i Risksamhället det ständigt pågående talet om risker: risken att bli misstänkt för inblandning i terrorism, risken att bli sjuk, risken att gå upp i vikt, risken att bli gammal, terrorhotet, klimathotet, befolkningsökningen etcetera. Vi lever i en riskernas diskurs. Vidare belyser Foucault (1975) i Övervakning och straff hur det moderna fängelset utövar makt genom att frånta dömda människor deras frihet. Allt i de mänskliga rättigheternas tidevarv (Foucault 1975). Människan är alltså fri, ensam och utlämnad i världen, i en skenbar frihet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men det finns ingen hjälp att få i den sekulära verklighetsbilden, ingen nåd från ovan. Människan är utlämnad, hon har bara sig själv att ty sig till. Heelas & Woodhead (2005) beskriver detta fenomen i The Spiritual Revolution där de benämner det den subjektiva vändningen (vilken karaktäriserar samtiden i Storbritannien och USA). I den subjektiva vändningen är det subjektet som står i centrum. Du. Men inte bara du som människa är viktig – något som även är en vanligt förekommande idé inom kristendom – utan även dina erfarenheter, ditt medvetande, dina känslor, dina upplevelser, dina relationer och din önskan att finna ett inre lugn och en fast punkt är av vikt i den nya subjektiva kulturen (Heelas & Woodhead 2005).

Är nyandlighet ett uttryck för den outhärdliga samtid ovanstående sociologer, historiker och filosofer menar att vi lever i? Försäljningen av New Age-relaterade varor och kurser lutar åtminstone åt det hållet: reklaminslag med fraser som "må bättre och finn dig själv med yoga", försäljningen av självhjälpsböcker, skönhetsreklamer som lyfter fram vikten av ett holistiskt tänkande ("mind-body-spirit") för ett lyckligare liv och sammankopplingen mellan spiritualitet, lycka, harmoni och ekologism är några exempel (Heelas & Woodhead 2005). New Age, spiritualitet och nyandlighet kopplas ofta samman med uppfattningen om att det finns en slags uråldrig visdom, ofta med inslag av ett ekologiskt tankesätt, vilken vi kan finna inom oss (Hammer 1998). Tankarna inom New Age-rörelsen är dock inte nya utan har rötter långt tillbaka i tiden (Sorgenfrei (red.) 2013), bland annat till indiska religioner (Hammer 1998), men varför blomstrar dessa tankar i väst i dag? Heelas & Woodhead (2005) visar att nyandlighet och spiritualitet är på uppgång i både Storbritannien och USA medan den traditionella kristna kyrkan förlorar mer och mer fotfäste.

De förklarar denna utveckling utifrån fenomenet den massiva subjektiva vändningen i modern kultur (Taylors begrepp) och den subjektiva må-bra-kulturen. I och med den massiva subjektiva vändningen har en förändring skett vad gäller kulturella och kollektiva värderingar. I dag värderas självständighet, frihet, att följa sitt eget hjärta, att gå sin egen väg och att söka svar, sanningar och styrka inifrån sig själv. Tidigare värderades, enligt Heelas & Woodhead, traditionella kristna värderingar som exempelvis mer eller mindre fasta roller och hierarkier, vilka anses skapa trygghet. I den traditionella kristna världen bygger även hela människans världsbild på en slags uppoffring av självet till Gud, sanningen, den högsta makten – i motsats till det nya subjektiva fokus som betonas inom den massiva subjektiva vändningen samt nyandlighetssfären. Enligt Heelas & Woodhead existerar alltså generellt sett ett gap mellan ett traditionellt kristet paradigm å ena sidan och ett subjektivt, nyandligt paradigm å andra sidan. Dock poängterar Heelas & Woodhead att de subjektiva värderingarna även kan återfinnas i vissa former av kristendom, om än inte lika uttalade och långtgående som inom nyandliga rörelser.

Weber (1878) påvisade i Den protestantiska etiken och kapitalismens anda hur protestantism och kapitalism gick hand i hand. Heelas & Woodhead (2005) visar 27 år senare att en liknande utveckling sker i dag då den subjektiva vändningen, och i förlängningen nyandlighet, håller sig inom den västerländska kapitalismens ramar. New Age-varor köpes och säljes friskt: andliga kurser, yogaklasser, holistiska terapier, holistiska synsätt som ett sätt att bli framgångsrik, stressa ner, bli lycklig och slutligen finna sig själv. New Age-rörelsen utgör ett smörgåsbord av olika religiösa fenomen (Hammer 1998) och från detta smörgåsbord kan du köpa dig lycka och harmoni. I alla fall om man ska tro New Age-reklamen.

Idealen om att våga gå sin egen väg, följa sitt hjärta och finna sig själv är alltså inte så pass frigörande som det kan framstå i The Spiritual Revolution (Heelas & Woodhead 2005) eller New Age-reklam. Talet, diskursen, innefattar detta liberaliserade, individanpassade, subjektiva språk men – du uppmuntras starkt till att hålla dig inom ramen för konsumtionssamhället och den västerländska kapitalismen. Aldred (2000) visar även att New Age-rörelsen tar sig kolonialistiska uttryck då många av de religiösa fenomen som erbjuds på smörgåsbordet hämtats och fortfarande hämtas från olika indianstammars religioner för att anpassas till och säljas på New Age-marknaden, något som har lett till stora konflikter mellan indianstammar och New Age-försäljare och -utövare i USA (Aldred 2000).

Diskursen inom New Age-rörelsen går alltså enligt Heelas & Woodhead (2005) väl ihop med främst den rådande kulturella diskursen och det västerländska konsumtionssamhället samt västerländsk kapitalism – och är dessutom, enligt Aldred, ett uttryck för kolonialism i vår tid. Detta är en av Heelas & Woodheads förklaringar till varför det är just denna religiösa sfär som växer i dag – och inte traditionell kristendom. Nyandlighet kan med andra ord sägas gå i linje med det paradigmskifte – den massiva subjektiva vändningen – som just nu äger rum i åtminstone USA och Storbritannien samt snällt hålla sig inom ramarna för kapitalism, konsumtion och kolonialism. Varför är det då mest kvinnor som praktiserar och ansluter sig till New Age?

Patriarkatet. En föds inte till kvinna – en blir det (Beauvoir 1949). Traditionell kristendom bygger, enligt Heelas & Woodhead (2005), ur ett sociologiskt perspektiv på socialt konstruerade roller vilka ingår i en viss hierarki. Både män och kvinnor ingår i detta rollspel och skapar och upprätthåller alltså dessa roller, däribland kvinnlighet och manlighet. Faktum är dock att vi lever i ett patriarkat och har så gjort under mycket lång tid (Hirdman 2003). Kvinnoförtryck är med andra ord ett faktum, på daglig basis. Enligt Heelas & Woodhead (2005) är de flesta nyandliga dock nöjda med sina liv: andligheten är alltså inte ett uttryck för en flykt från patriarkat eller den dystra världsbild sociologer, historiker och filosofer ger. Men om Beauvoirs, Hirdmans och ovanstående sociologers, historikers och filosofers teorier om det samtida samhället tas i beaktande blir Heelas & Woodheads slutsats svårförstådd.

Skepticismen gentemot denna slutsats ökar då Heelas & Woodhead baserar densamma på de enkäter de delade ut bland nyandliga personer där deltagarna ombads att svara på intima, privata frågor som "hur mår du egentligen?". Därav är frågan om New Age-rörelsen kan tolkas som en kvinnorörelse i vår tid fortfarande obesvarad. Kan New Age-rörelsen sägas utgöra en fortsatt kamp mot kvinnoförtryck, mansdominans, förtryckande kvinnoideal etcetera? Något som talar för detta är exempelvis New Age-feminism, vilket är ett vanligt inslag i rörelsen i stort.

Traditionell kristendom ses ofta som en patriarkal religion (Hammer 1998) och därav utgör New Age ett mer tilltalande alternativ för många nyandliga kvinnor samt vissa nyandliga män. Vidare menar Löwendahl (2002) att traditionellt sett kvinnliga värden präglar New Age, exempelvis hälsa och holistiskt tänkande, och att detta kan vara en förklaring till varför nyandlighetssfären lockar fler kvinnor än män. Enligt Löwendahl utgör även New Age en flyktväg för kvinnor som vill komma undan den starka kroppsfixeringen i dagens samhälle (Löwendahl 2002). Flyktväg eller kvinnorörelse: New Age kan, ur ett sociologiskt utifrånperspektiv samt med risk att tala över de nyandligas huvuden, ses som ett ofta kommersialiserat och kolonialistiskt andrum som främst upprätthålls av och för kvinnor i en individualistisk, subjektivistisk och patriarkal samtid.

Referenslista


Alred, Lisa (2000). Plastic Shamans and Astroturf Sun Dances: New Age Commercialization of Native American Spirituality. American Indian Quarterly, Vol. 24, No. 3 (Summer, 2000), pp. 329-352
Beauvoir, Simone de (1949). Det andra könet. [Ny utg. 2002] Stockholm: Norstedt
Beck, Ulrich (2000). Risksamhället: på väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos
Berman, Marshall (1987). Allt som är fast förflyktigas: modernism och modernitet. Lund: Arkiv
Bruce, Steve (1992). Religion and modernization. Oxford: Clarendon Press.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Weber, Max (1978). Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Lund: Argos
Foucault, Michel (1975). Övervakning och straff: fängelsets födelse. [Ny utg. 2003] 4., översedda uppl. Lund: Arkiv
Fromm, Erich (1993). Flykten från friheten. 4. utg. Stockholm: Natur och kultur
Hammer, Olav (1998). På spaning efter helheten: New age - en ny folktro? [Ny utg.] Stockholm: Wahlström & Widstrand
Heelas, Paul & Woodhead, Linda (2005). The spiritual revolution: why religion is giving way to spirituality. Malden, Mass.: Blackwell
Löwendahl, Lena
Sartre, Jean-Paul (1943). Varat och intet. [Ny utg. 1992] Göteborg: Korpen
Sorgenfrei, Simon (red.) (2013). Mystik och andlighet: kritiska perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Dialogos

Cecilia Johansson Martinelle

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Den fenomenale Klaus Rifbjerg

Den femtonde december fyller Klaus Rifbjerg åttiotvå år. Om Svenska Akademien ska ge honom ett Nobelpris fem dagar tidigare får de snart bestämma sig. Han blir inte yngre även om ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 12 mars, 2013

Klassisk homeopati – medicin & filosofi och om konsten att bli botad från…

Varje vetenskaplig sanning har en motsanning. När Svenska Tandläkarförbundet säger att vi behöver fluor för att få starka, friska tänder finns det oberoende forskning som visar att nervgiftet fluor bryter ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 juli, 2014

Dikten – enskilt geni eller kollektiv kraft?

Hur har synen på diktandet och konsten förändrats från romantikens dagar fram till nu? Med denna essä vill jag genom tre lyriska författarskap från skilda tidsepoker jämföra tre olika diktverk: ...

Av: Gustav Borsgård | Essäer om litteratur & böcker | 01 oktober, 2012

En drömsk stund i Loulou d’Akis värld

Att betrakta verkligheten är ett återkommande tema i Loulou d'Akis arbete. Genom sina bilder låter hon betraktaren tolka och skapa sin egen sanning. Något som kan tyckas självklart för en ...

Av: Anna Mezey | Essäer om konst | 20 november, 2008

Veckans från Grekland

Det är ekonomisk kris i Grekland, för att uttrycka det milt, landet står på randen till konkurs. Orsaken sägs vara att grekerna har levt över sina tillgångar och tillskansat sig ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 26 juni, 2011

Melker Garay. Foto: Gian-Luca Rossetti

Skymning och mörker hos Melker Garay

Ivo Holmqvist har läst en klärobskyr novellsamling. En essä om Melker Garays senaste bok "Fågelskrämman".

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 03 november, 2015

Hund och katt --- livskamrater till döds? Crister Enander om husdjuret

Kattmamman och Kattpappan kallade vi dem. Några andra namn hade de inte. Ingen sade någonsin något annat. Men Kattmamman och Kattpappan visste alla vilka de var. Mannen hade en ständigt ...

Av: Crister Enander | Essäer | 30 juli, 2012

Tystnaden i kosmos

Första gången jag ledde en julotta hörde jag tystnaden i kosmos. Över mittgången brann bågar av trä med levande ljus. Heidenstam hade ristat på en tegelplatta i golvet.  illustration: Berit ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om samhället | 18 december, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts