J.D. Salinger - Gåtan som inte var någon gåta

Sveriges Television visade nyligen dokumentären Gåtan Salinger. Den var visst intressant men samtidigt framgick det ganska tydligt att den mystik som omgett J.D. Salinger (1919-2010) inte alls var särdeles mystisk ...

Av: Bertil Falk | 30 juli, 2014
Övriga porträtt

Bilden bortom fotot

Avträden. foto Zauho Press Bilden bortom fotot Inget hos den franska tänkaren Roland Barthes (1915-1980) är var det vid en första anblick kan tyckas vara. En närmare undersökning visar nämligen att ...

Av: Andreas Åberg | 18 april, 2010
Essäer

Campagna. Privat Ägo

Olle Kåks - lyxen, lugnet och lusten

Luxe, Calme et Volupte är titeln på en tidig målning av Matisse, som lånat de tre orden från Baudelaire, och kan kanske ses som en "devis" för hans konst. Den ...

Av: Ulf Stenberg | 10 juni, 2016
Konstens porträtt

När söndagscynismen tar över

Det är när min väninna och jag ligger i min säng med en stor portion glass i famnen och High Fidelity i bakgrunden som jag inser att jag har tagit ...

Av: Jana Rüegg | 28 september, 2011
Gästkrönikör

Sol Invictus i Rom. Terme di Caracalla. Foto: Wikipedia

Den obesegrade solen



Är julhögtiden något som har med Kalle Anka att göra eller är den någonting annat? Är julafton Jesus födelsedag eller har den kristna religionen tagit på sig äran och ansvaret att fullborda en myt som har sitt ursprung i tidernas natt?



Funderingar kring Vintersolståndet och julen


Jesus Sol Invictus

Jesus Sol Invictus

 

Men även om människan genom den teknologiska och mediala förlamningen av all rytm och skandering har blivit en abstraktion som inte längre är i stånd att relatera sig till något sakralt vetandes fält, även om människans lust parodiskt släcks i en virvel av efemära hedonistiska lustar, kan människan frälsas genom den enda livsform som inte är "tidens": kärleken. Ty solen är också kärlek.
Mytra Sol Invictus Musei Vaticani i Rom.

Mytra Sol Invictus Musei Vaticani i Rom.

Annons:

Det finns högtider och ritualer som endast existerar som tradition idag. Tradition med ett mycket litet t, förstås.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Dessa kan jämföras med de stora stenar och klippor som glaciärmoränernas rörelser forslade från de höga bergens gränslöshet ned till slättlandet. Julen och det nya året är en bland dessa uråldriga mytiska högtider. Och den är kanske den viktigaste av alla. Jul har blivit en borgerlig fest, där familjer återföras och barnen är glada. Men vet vi vilken betydelse och innebörd julen har? Den kristna julen är inte ämnet för denna artikel, ty vi har lämnat det uppdraget till andra duktiga skribenter.

Låt oss försöka närma oss ursprunget, låt oss - kortfattat och för en liten stund - koncentrera oss på denna högtid som varit oerhört viktig för många folkslag sedan förhistoriska epoker, en "fest" som inrymmer en kosmisk och universell betydelse. 

Julen är inte en konvention som endast tillhör en viss religion utan determineras av en bestämd astronomisk situation: Vintersolståndet. Och det var den betydelse som solståndet hade i begynnelsen av vår civilisation som, med en viss symbolism, kännetecknar den motsvarande högtiden.

Julen är inte en konvention som endast tillhör en viss religion utan determineras av en bestämd astronomisk situation: Vintersolståndet.

Kulturer som hade sina födelseorter främst i norden, detta därför att i de arktiska områdena fanns fortfarande spår av istidens sena period. På en plats hotad av kyla och is, i länder belägrade av långa mörka vintrar, fick vintersolståndet en dramatisk och avgörande betydelse, mycket mer än på andra latituder. Ty solen når under denna tid av året den nedersta punkten av sin ekliptisk, ljuset förefaller försvinna, lämna jorden och falla in i avgrunden.

Men precis när natten tycks svälja henne, vänder solen sin sideriska kurs och bryter i etapper förbindelserna till mörkret, ett mörker som dricker av natten. Skuggan av en eld i midvintern. Traumatiska kontaktnät i rymden, där att tänka för människan är något främmande och annorstädes.

Att tänka var för den forna människan en explicit fraktur, en mutilation, ett fragment, en mardröm. Solen räddar människan från sin egen rädsla att bli övergiven. Liksom natten med sitt mörker inte förintar saker och ting, utan helt enkelt döljer dem för våra ögon, deltar inte världens vila och rörelse i någon dualism eller dialektik, utan, precis som natten och dagen, förblir de delar av samma enhet. Solen blir en metafor för återfödelsen. Solen blir en gud eller, snarare, det gudomliga.

I den ursprungliga symbolismen blir det som är tecken för solen - Liv och Jordens ljus - också tecken för människan. Såsom solen dör och återuppstår under årets eviga kretslopp har också människan sitt eget "år", ty hon dör och återuppstår. Det var tack vare denna liknelse som människan kallade solen ett mysterium. Solen behöver sjunka ned i jordens avgrund, i de djupaste vatten och i bergens buk för att finna nytt liv.

Solen besitter därför en mångfacetterad symbolik, hon är livets träd som har sina rötter i avgrunden, hon är den kosmiska människan med armar sträckta mot himlen, en symbol för återuppståndelsen.

Det är därför som detta blev födelsedatum för "tidens gud", Jesus. En Gud som blir kött och därför verklighet och tid. 

Även Rom hade en solär jul, den 24, 25 december firades Natalis Invicti eller Natalis Solis Invicti (den obesegrade solens födelse). Det handlade om Mithras kult, en kult som hade kommit från Iran, guden Mytra omnämns ofta som en föregångare till den romerska Mithras, en konkurrent till kristendomens Jesusgestalt i det sena Romarriket.

Mithraismen var de romerska legionernas religion, Mithras var en gud som till striden och imperiet skänkte en mystik karaktär. Solen är aldrig besegrad, omöjlig att besegra, på grund av hennes eviga triumf gentemot dunklet.

Mithraismen var de romerska legionernas religion, Mithras var en gud som till striden och imperiet skänkte en mystik karaktär.

I det forna Iran blev denna kraft någonting mänskligt, en egenskap som man äger i verkligheten: "hvareno", alltså äran. Enligt romarna var denna Virtus (dygd) ett bevis på ett direkt förhållande inte bara mellan Solen (guden) och kungen eller kejsaren, utan också mellan Sol Invictus och krigaren.

För att återvända till solens födelse eller till den solära födelsen, går det säkert att finna paralleller även i våra dagar. Julgranen full med ljus, vad är den om inte en sekulariserad version av livsträdet? Även gåvorna som vi ger till våra barn och vänner är den ursprungliga ljusgåvan. Alltså ljuset som kommer tillbaka och visar sig genom sitt barn: solen. Denna gåva ska inte bara betraktas som materiell utan också som andlig och sakral. Alltså ingen naturalisering av någonting som är sakralt.

Den forna människan dyrkade aldrig naturens fenomen och krafter, hon dyrkade fenomenen och krafterna som uppenbarelser av det sakrala och det gudomliga. Naturen var aldrig "naturlig" för den "primitiva" människan, utan en bärare av fysiska tecken som var symboler för det metafysiska.

Men även om människan genom den teknologiska och mediala förlamningen av all rytm och skandering har blivit en abstraktion som inte längre är i stånd att relatera sig till något sakralt vetandes fält, även om människans lust parodiskt släcks i en virvel av efemära hedonistiska lustar, kan människan frälsas genom den enda livsform som inte är "tidens": kärleken. Ty solen är också kärlek.

Det "temporära" ögonblicket när frånvaro och närvaro sammanfaller i en och samma klang. Det är bara genom ett icke hörbart skanderande som livet - i övrigt orörligt och statiskt - kan uppenbara sig och förtydligas.

Traditionen (Traditio) ställer i utsikt ett sakralt motstånd mot "konsumismen". Men i våra dagar har konsumtionssamhället omvandlat en myt och en rit till julrush och supande.

Guido Zeccola

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Människor

  Jag hade hängt i Hamburg i fyra timmar. Jag hatar Hamburgs Hauptbahnhof, för där blev jag lurad en gång när jag var sexton av en typ som tog min freestyle ...

Av: Kajsa Ekis Ekman | Utopiska geografier | 01 juni, 2009

Anon. Ur Hedwiga

För mehr än trettio åhr sedan skrifwin, nu mera tryckt i Stockholm anno 1682 Originalöversättning från latin av A. Miellait 1682 Reviderad och exklusivt förskönad översättning för Tidningen Kulturen av ...

Av: Alan Asaid | Utopiska geografier | 28 november, 2008

Gilda Melodia

Håll ut!

Att hålla ut; ett begrepp, ett uttryck, som många som vill ge intryck av att de är hårda använder, för att skapa en illusion av en sorts självklar ensam heroism.

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 17 februari, 2017

Stefan Whilde. Foto: Jane Hansson

Frosseri

Fetaost, räksallad, nybakat bröd, fet lax, feta såser, choklad och oliver i hängmatta eller från schäslong. Mina synder heter lättja och frosseri.

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 september, 2015

Tankar kring Marmorklipporna

Ernst Jünger gjorde sin debut som författare redan 1929 med krigsskildringen I stålstormen, och levde och verkade ända fram till 1998. Hans skrivande präglas genomgående av en distanserad hållning till ...

Av: Tobias Harding | Essäer om litteratur & böcker | 17 december, 2013

Petra

Petra

Mellanöstern har utgjort en viktig landbrygga mellan tre kontinenter med livlig handel österifrån. Dyrbara varor som kryddor och aromatiska örter, rökelse och myrra fraktades i stora kamelkaravaner från hamnstaden Aila ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | Essäer om samhället | 10 april, 2015

Det föds en kokbok om dagen

”Äta bör man, annars dör man” borde bytas mot ”Njuta bör man, annars dör man”. Som en av de leende kändiskockarna så riktigt påpekar. Det finns många väldigt bra kokböcker ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 10 januari, 2013

Disciples of many beliefs

Dr. Ignatius Jesudasan, SJ, has through a series of books and articles applied his searchlight to the intolerance, which tends to grew when religion and ethnicity get identified with each ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om religionen | 17 november, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.