EN TEXT OM KONST AV CARL KÖHLER (1919-2006)

Henry Köhler son till den berömda bildkonstnären Carl Köhler har skickat till oss en artikel som hans far skrev för många år sedan. Vi hedrar minnet av Carl med denna ...

Av: Carl Köhler | 08 september, 2011
Essäer om konst

Feministiska serier – en ny typ av uttryck

De senaste åren har kvinnliga tecknare som Liv Strömquist, Sara Granér och Nina Hemmingsson blivit omskrivna och hyllade i kulturvärlden, ofta i litteratursammanhang. Jag vill dock se dessa tecknare ur ...

Av: Sara Broström | 24 oktober, 2011
Essäer om konst

Mats Waltré. Om O

 ”om O” är en diktsvit som handlar om allt, eller kanske snarare om alltet. Eleaten som nämns i ett par dikter är Parmenides, och vem kvinnan på Tepeyacs sluttningar är ...

Av: Mats Waltré. | 09 september, 2013
Utopiska geografier

Ord vi dissar (om engelsk ordimport)

Ord vi dissar (om engelsk ordimport) Den engelska ordimporten till Norden är ett ofrånkomligt faktum, och engelskan ter sig närmast oslagbar med sitt enorma utbud av ord, det vill genomsyra bland ...

Av: Stefan Hammarén | 12 oktober, 2006
Essäer om litteratur & böcker

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser



Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ”subjektiva” och det ”objektiva”. Under åren efter första världskriget gav Rudolf Steiner ut en serie värdefulla alkemiska avhandlingar, bland dessa: Kosmologie, Religion und Philosophie, Die Inkarnation des Ahriman  och Esoterische Betrachtungen karmischer Zusammenhänge.

 

Om Rudolf Steiner


scripta av Hebriana Alainentalo

scripta av Hebriana Alainentalo

Denna korta essä handlar om Rudolf Steiners teorier om Sommaren.
Att förstå innebörden av de fyra centrala delarna i dessa böcker kan för den europeiska människan betyda att återställa de fyra väderstrecken och möjliggöra en form av "ritual" helt i linje med vår historiska cykel.
Labyrinten i Chartes

Labyrinten i Chartes

Labyrinten i Chartes

Annons:

Denna korta essä handlar om Rudolf Steiners teorier om Sommaren.
Att förstå innebörden av de fyra centrala delarna i dessa böcker kan för den europeiska människan betyda att återställa de fyra väderstrecken och möjliggöra en form av "ritual" helt i linje med vår historiska cykel.

Om vi förstår naturens rytmer, begriper vi att det vi kallar naturen är inget annat än en enorm teofani (gudomlig uppenbarelse). Naturen blir en källa av djupa erfarenheter för den som älskar och följer den kosmiska lagen.
Sommaren är den årstid när den kosmiska anden (Spiritus) verkar som mest, sommaren framkallar en sorts sömn-vakenhet som återställer vår psykofysiska styrka.
Friluftslivet, solstrålarnas omfamning, glädjen i musiken, och den fysiska lyckan, är enligt alkemin och traditionen (traditio) långt borta från det profana då de intar en högre betydelse.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men i detta scenario – till synes idylliskt – kryper skuggan av den gamla ormen.

Spiritus naturae

Från våren till sommaren blir naturens krafter mer aktiva och lockar människan till allt det som finns utanför det egna vinterhemmet. Det är dags att fördjupa sig i den levande naturen, och blomma tillsammans med blommorna, gro med växten, bära frukter tillsammans med trädet.
Nedsänkta är vi människor i visionen av det som växer och frodas, av ljuset som expanderar och växten som gror, medan kosmos andlighet öppnar sig för oss.
När solens värme börjar koka fruktträden och ödlorna vilar orörliga på murarna, ställer jorden sig i en kosmisk halvslummer.

Middagens ljus omger växter och djur, och människornas medvetande vilar i ett drömlikt tillstånd.
Drömmarna som reser sig från insidan visar sig för ett ögonblick vara mer konkreta än verkligheten.
Det sublima som bebor stjärnorna faller på jorden och en siderisk vortex uppslukar människornas sinnen. I observationen av planeterna visar stjärnbilderna den kosmiska ordningen som bestämmer ödet av allt som finns.
Det är en mystisk känsla, det som rövar bort människorna under de varma sommarnätterna när de kontemplerar himlens majestät.

Samtidigt snurrar luften och naturens ande svävar, det eteriska slutförandet av den synliga naturen visar sig. De elementala varelserna svävar kring växternas former, de stiger högre och bistår de lagar som styr planeternas rörelse, lagarna som fixar utvecklingen av de fasta stjärnorna.

Alkemiska relationer

Reims. Katedralen

Katedralen i Reims

Alkemisterna arbetar med tre element: svavel, salt och kvicksilver.
Det alkemiska svavlet är dock inte samma sak som det vanliga svavlet, och inte heller är salt vanligt natriumklorid, eller det alkemiska kvicksilvret vanligt kvicksilver.
Vi måste kunna se den subtila betydelsen i det vi talar om i denna text.Växterna växer, de sprider i luften saltet utvunnet ur jorden.
Luften genomsyras av värmen.
I den hermetiska kemin kallas processen genom vilken luften blir mättad av värmen sulfurisering (Svavelisering).

När vi nästan med tillfredsställelse njuter lugnt av värmen på sommardagarna, förnimmer vi det alkemiska grunddraget av svavlet. Sulfuriseringens process kan tänkas som en blixt i luften. Varmluft, svavlets dart som blixten.
På sommaren bildas en alkemisk blandning av salt, kvicksilver, svavel.
Den fysiska-eteriska kroppen antänds av det inre svavlet och: en stark ström av varmt ljus går längs ryggraden, den går igenom armar och ben, upp från nervsystemet till hjärnan.
Vid sommarsolståndet kan vi se eldflugor blinka i natten, på samma sätt blir människan synlig i kosmos och blinkar av ett underbart astralt ljus.
Under sommaren är människan ett lysande spöke av gul-blå färg insvept i ett svavelhaltigt moln som stiger från fötterna upp till huvudet.

Ahrimans förförelser

Men i aurans majestätiska skönhet vilar en fiende.
De svavelhaltiga strömmarna stiger längs den mänskliga ryggraden men bär med sig en skugga: Ahriman, krafter som liknar underjordiska orkaner och försöker vinna människosamveten genom att blandas med de varma strömmarna.

Föreställningar om Ahriman förekommer inom antroposofin. Där är han, Ahriman, en motpol till Lucifer. Medan Lucifer lockar människan på avvägar genom att locka med "guld och gröna skogar" är Ahriman den mörkare sidan av det onda och råder över maskiner och det grymma.
Ahriman är den världskraft som i människan skapar ångest, depression, cynism, uppgivenhet, kollektivism (och därmed i princip alla "ismer"). Inom antroposofisk patologi räknar man alla sklerotiserande sjukdomar och även cancer som symtom på Ahrimans inflytande. Utan Ahriman (som ursprungligen är en iransk gudsgestalt) skulle vi dock inte ha vetenskap och teknologi. Detta för att människan, enligt antroposofin, har en "kristuskraft" inom sig som kan vända ont till gott och som kan balansera ut "motståndarmakterna" (Lucifer och Ahriman) mot varandra genom kärlek, oavsett individens förhållande till formell religion.

Utan Lucifer skulle människan inte ha konst, göra kulturella framsteg, hon skulle inte komma till det andliga heller, kort sagt, hon skulle inte kunna gå utanför sin egen personlighets gränser.
Bland människorna som skiner av astralt ljus snärjer dessa mörka krafter dem för att föra dem till drömmarnas, sömnens, och dvalans regioner.De syftar till att göra drömmare av människorna, drömmare inte längre självmedvetna och i händerna på blinda impulser och åtrå.
Hypnotiserade på så sätt överger människorna Livet och väljer det blinda begäret.
Då förlorar människan sin mättnadskänsla, sexualitet upphör att vara glädje och blir en blind nödvändighet, håglösheten fängslar de andliga krafterna och tanken blir en enkel omvandlingsprodukt som består av de ämnen som intas i magsäcken.

Det undermedvetna och dödsinstinkten tar över, och slutligen mörknar den mänskliga auran.
Hotande och ångande stiger den stora draken Ahriman från den heta jorden, liknande ormen som dödades av Sigfrid eller av Sankt Göran. Liknande draken som Kvinnan fångar.
Draken tar sin form ur ångor, ur de blå-gula svavelhaltiga strömmarna som sprider sig i atmosfären.
Det är en symbol för den kraft som omger människan med slö materialitet.
När sommaren vänder mot sitt slut försöker draken (ormen) att sprida skräck över jorden.
Människorna som överlämnade sig till förförelsen Ahriman blir svaga och fega, eftersom mjukheten i kroppen alltid efterföljs av feghet. Rädslan övertar och modet försvinner.

Gudarnas vapen

Hefaistos Foto Jastrow

Hefaistos Foto Jastrow

Men på höjden av sommaren när meteoriternas spår blir synliga i den himmelska spegeln börjar en motsatt kraft påverka människornas medvetande.
Fenomenet med stjärnskott som lyser upp augustis nätter döljer hemligheten av en kosmisk kraft som verkar uppifrån och nedåt och kämpar mot förförelsen Ahriman.
Fantasin föreställer då bilden av en kosmisk kamp: från jorden, blandade med sommarvärmen, slingrar makter som syftar till att göra ett dumt djur av människan.
Det Meteoritiska regnet som faller innehåller det kosmiska järnet: sideron (siderisk).
När mänskligheten var ung, i början av järnåldern, utdrogs det första järnet från meteoriterna som föll på marken. Under persernas rike smiddes hjältarnas vapen med det meteoriska järnet som regnade från den stjärnklara himlen.
Än idag minner stjärnfallen under sommarens svala nätter om påverkan av ett andligt järn som öser ner från himlen för att hjälpa människan, det är gudarnas vapen som skickas till jorden för att bekämpa den mörka herren som vill linda människorna mellan sina slingringar av drake.
Det är då som det alkemiska järnet smider en andlig rustning som skyddar mot draken, ger form åt vapnet, gudarnas vapen som botar fruktan.

Gud Fader, Moder Jord, Sol-Gud

Den stora guden av den ljusa himlen, den som fornmänniskan kallade Deus, eller Dies eller Dag, lever av solens ljus och värme. Guden visar sig genom alla himmelska fenomen: åskan, blixten (Thor) och i ösregnet (Freja) som svalkar sommaren.
Allt vänder sig mot himlen på sommaren: vattnet som avdunstar, andarna i naturen, människans längtan stiger upp till himlen liksom den avlidnes själ som befrias från bålet. Jorden öppnar sig som en blomma för de stjärnklara utrymmena.

Stonedge

Stonedge

Den flammande sommarens himmel och de underbara sfärernas harmoni bevittnar den stora kosmiska intelligensen som reglerar naturlagarna och uttrycker sin skapandekraft i de otaliga formerna av växter och djur som spirar, växer och förgrenas.
Jorden är viljestyrkans källa. När människan går på jorden absorberar hon energi ur djupet, det är därför som krigarnas första övning är att marschera. Från jordens djup stiger strömningar som ger människan energi: vulkaniska explosioner är symbolen av dessa strömmar av vilja som Moder Jord skänker till människan.

Den jordiska guden, Freja eller Demeter är den goda gudinnan som ger till människorna, till djuren och till växterna, allt, från födelsen till döden.
Den mänskliga gestalten står upprätt medan de två stora gudarna visar sig i himlarna och på jorden. Varelserna doppar ögonen i ett himmelskt ljus: den gudomliga triaden: gudfadern över himlen, den stora modergudinnan på jorden, och i mitten som ett litet barn alstrat av gudarna finns den blonda gudinnan som strålar ut från solskivan.

Silver blir guld

I naturen är sommaren en alkemisk process – liksom vad som händer i människokroppen, det alkemiska silvret som bildas i jordens djup sträcker sig mot himlen och släpps ut i atmosfären.
Detta alkemiska silver, stigande till himlen, är invävt i ljuset och blir guld.
Det är en bild av själens verkliga kvintessens och liv: Silvret bildas djupt inne i jorden och i mitten av den heta sommaren stiger det till himlen, för att förvandlas till kosmiskt guld.

Stämningen av sommaren präglas av en imponerande musikalitet. Jorden öppnar sig för universum och under de varma nätterna visas firmamentet i hela sin skönhet.
Av denna anledning blir öronen känsligare för den andliga "sfärernas musik", för de harmoniska relationerna som vibrerar i oändligheten.

Den jordiska musiken är en återspegling av denna sublima harmoni.
Medan människan njuter av musiken, förenas den individuella själen med kosmos.

Guido Zeccola

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Toleranse og verdi i senmoderniteten

Innledning I dette essayet skriver jeg om hva som mer presist er lagt ned i toleransebegrepet, der ‘toleranse’ likeledes er uttrykk for ‘verdi’. Om det er slik at ‘moderniteten’ satte inn ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 juli, 2013

Shaw´s corner Foto Ivo Holmqvist

Engelska mil 1: Shaw´s Corner

Den andra bok som Jan Olof Olsson-Jolo gav ut efter debuten med ”Kungens Köpenhamn” hette ”Engelska mil” och var illustrerad av Birger Lundqvist. Omslaget är vackert, med kåsörens och ...

Av: Ivo Holmqvist | Resereportage | 03 augusti, 2016

Gabriella Olsson. Foto: Anna Langseth

Ragga sadist!

"- Chefsöverläkaren är min, sa jag bestämt, sadister växer inte på träd, jag ska ha honom."

Av: Gabriella Olsson | Gästkrönikör | 21 maj, 2015

Gunnar Lundin Vad dagen vet

VAD DAGEN VET       Måsarna i mars – de sista snöfläckarna har fått vingar!       En våg i havet En flagga fladdrar i vinden       Det händer att den som talar fort har något att dölja På ett långsamt ord kan ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 05 augusti, 2013

Veckan från hyllan

Just nu pågår det ett VM i handboll i Sverige. Fotbollslandslaget är på turné i Sydafrika. Alla de stora fotbollsligorna ute i Europa pågår för fullt. Det spelas dessutom andra ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 23 januari, 2011

Litteraturens etik

Vad är autonomi? Finns det en litteraturens etik? Detta är de grundläggande frågorna för Carin Franzéns studie För en litteraturens etik som Mårten Björk granskar för Tidningen Kulturens räkning. Är ...

Av: Mårten Björk | Essäer om samhället | 18 december, 2007

Tills vidare (Essä i fragment)

Vad är redigering? Komposition av aforismer, det avgränsades oavslutade gräns? Formen måste fångas när den finns där – Sudelbuchigheten – och sedan komponera. Och hur leva? Att tillåta detta andra som händer ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer | 23 maj, 2013

Ivar Kreuger. En spännande entreprenör, i affärsvärlden

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Max Lundqvist | Övriga porträtt | 30 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.