Skattebefria kulturen

Jag röstar för att den svenska kulturen skattebefrias. Författare, skådespelare och musiker borde inte betala någon skatt alls på inkomst. Tänk dig själv. Vi har oregelbundna arbetstider in absurdum, våra ...

Av: Stefan Whilde | 02 januari, 2011
Stefan Whilde

Köttets konst

Lucian Freud har gått ur tiden.I hans minne publicerar vi  en artikel skriven av Jonas Elvander  publicerad 2010. Efter en osedvanligt tråkig debatt angående den figurativa konstens vara eller icke vara ...

Av: Jonas Elvander | 03 augusti, 2011
Kulturreportage

Kalle på Spången

För några dagar sedan under en promenad i byn vid havet på ön Korčula, cruisade en bil med svenska registreringsplåtar och nedvevade rutor förbi oss långsamt. Jag sa instinktivt ”hejsan ...

Av: Merima Dizdarevic | 16 augusti, 2013
Gästkrönikör

Wallace Stevens. Till en gammal filosof i Rom

Den spanskamerikanske, katolske filosofen George Santayana (1863-1952) undervisade under några år i Harvard och påverkade då blivande författare som T.S.Eliot och Gertrude Stein.  Wallace Stevens (1879-1955), poet och försäkringsdirektör, studerade i ...

Av: Wallace Stevens | 16 april, 2014
Kulturreportage

Med pagoder avses både tempel och stupor

Den burmanska Pagankulturen och kungariket .



Sydostasiens fastland var uppdelat i stamområden och mindre furstendömen som ständigt förde fälttåg mot de kringliggande grannområdena. Redan under 800-talet invandrade burmaner norrifrån och gjorde Pagan till en huvudstad, som ligger vid floden Irrawaddy i väster. Då var den lokala kulturen indiskt präglad av mahayanabuddhism med hinduiska inslag, men i Pagan dominerade en buddhistisk inriktning, ari-sekten med ormkult.

Cirka 1000 till 1287 e.v.t


I alla tempel, stora eller små, sitter en eller fler mediterande Buddhor

I alla tempel, stora eller små, sitter en eller fler mediterande Buddhor

På mindre än 40 år hade kung Anawratha förvandlat en torr halvöken till ett bördigt land som ständigt breddes ut genom erövringskrig. Pagan hade blivit ett stort buddhistiskt centrum med allt mer växande skaror av pilgrimer, lärda män och hantverkare som alla bidrog till att handeln blomstrade. Kungen hade till och med hjälpt Sri Lanka att återinföra theravadabuddhismen genom att skicka dit egna präster för att ersätta dem som de chola-tamiliska härskarna från Indien utplånat.
Med pagoder avses både tempel och stupor

Med pagoder avses både tempel och stupor

En annan samtida myt berättar att Moder Popa ('popa' betyder blomma på pali), en blomätande jättinna, förälskade sig i kungens härförare Byatta som var förpliktigad att dagligen springa till Popabergets tropiska skog för att samla in väldoftande blommor till palatset. När förhållandet uppdagades avrättades Byatta varefter jättinnan Me Wunna dog av hjärtesorg. Båda förvandla-des till natar. Kungen tog över omsorgen om deras två söner och rekryterade dem till hans armé.

Legenden berättar vidare att när kungen förde fälttåg i norr, stannade han i staden Taungbyone för att låta bygga en pagod till minne av sin expedition. Var och en av krigarna skulle mura en tegelsten i byggnaden. Vid invigningen upptäckte kungen två hål i väggen. Då fick han höra att Byattas två tonårssöner hellre strök på stan efter unga flickor, ägnade sig åt dryckenskap och festande än åt att fullfölja sina kungliga förpliktelser. Kungen blev rasande och ville straffa ungdomarna. Men genom domstolsintriger lyckades avundsjuka vittnen få dem avrättade. Deras andar blev kraftfulla och så störande i Taungbyone att

kungen såg sig nödsakad att upphöja dem till natar och gav Taungbyone fristadsrättigheter.
Ännu idag ordnas en årlig festival i månaden Wagaung (augusti) till minnet av sönernas tragiska död.
På Popaberget bor enligt legenderna endast fyra natar. De mest omtalade är kärleksparet Me Wunna och Byatta, och vilka de två andra är finns det olika legender om. De 37 natarna är namngivna och har sina altare på berget. Natar är sinsemellan mycket olika, de kan vara personliga väktare, hemmets, skogens, trädets, vindens eller vattendragets andar, men det som är gemensamt för dem alla är, att de var människor som gått en tragisk död till mötes.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Idag har berget Papa utsetts till naturreservat och nationalpark. Årliga festivaler firas där vid fullmånen Nayon (maj/juni) och Nadaw (nov/dec). Vid nyåret Thingyan (april) massvandrar lokalbefolkningen från foten av berget 777 trappsteg upp till toppens fem förgyllda helgedomar för att hedra andarna. Kanske finns där också affärsmän som är ute efter att få garantier för kommande vinster, kanske finns det läkare som får en möjlighet att studera och samla läkeväxter i området. Alla har hörsammat att inte ha på sig kläder som är röda, svarta eller gröna, eller bära med sig kött, särskilt inte fläsk eftersom kungens mäktiga krigare Byatta och hans bror Byatwi, en gång skeppsbrutna sjömän, från början varit muslimer.
Under festivalerna dansas, äts och dricks i ohejdade former. Det anordnas särskilda Nat Pwe föreställningar, där unga män är uppklädda till natar i brokiga färger eller där transvestiter under upphetsande musik kommunicerar som medier mellan natar och folket.

(Videolänk till Nat Pwa festivalen i Taungbyone: http://vimeo.com/76744165 )

Byggandet av Shwezigon Pagoda påbörjades under kung Anawrathas tid och blev färdigt år 1102. Kungen lät också bygga kultuplatser i templet som ägnades åt andarna för att säkra sig både Buddhas och natars ynnest. Helgedomen är en tidig modell av burmesisk stupa, täckt med bladguld och omgiven av mindre tempel och helgedomar. Stupan är ett solitt murverk av tegel som inuti bevarar ett ben och en tand från Gautama Buddhas aska och har därför blivit ett populärt pilgrimsmål. De allra tidigaste arkitektoniska influenserna från Indien, några århundraden tidigare, kan kännas igen i detta tempelbygge. Stilen var dominerande under Pyu-kulturen, en bland Burmas tidiga befolkningsgrupper i söder.

På mindre än 40 år hade kung Anawratha förvandlat en torr halvöken till ett bördigt land som ständigt breddes ut genom erövringskrig. Pagan hade blivit ett stort buddhistiskt centrum med allt mer växande skaror av pilgrimer, lärda män och hantverkare som alla bidrog till att handeln blomstrade. Kungen hade till och med hjälpt Sri Lanka att återinföra theravadabuddhismen genom att skicka dit egna präster för att ersätta dem som de chola-tamiliska härskarna från Indien utplånat.

Efter Anawrathas bortgång fortsatte de nya kungarna med att bygga pagoder. Det berättas att kung Kyanzittha, som lät bygga Pagans berömda Anandapagod år 1090, hade i en stor invig-ningsprocession offrat arkitekten enligt en gammal barbarisk sed. Byggandet av minnesmärken blev så begärligt även för bönderna att de i sin fritid ägnade all tid att tillverka tegel för att bygga egna helgedomar, vilka med tiden trängde undan risodlingarna. Ris måste börja hämtas från andra områden.

I hovet ersattes kungar i snabb takt på grund av mord och intriger. Ständiga krig hejdade dock inte byggfebern och handeln fortgick på grund av Pagans rykte om rikedomar. Men när det var som bäst började jordområden utarmas. Tillverkningen av miljoner tegelstenar krävde bränsle och skogarna skövlades. När sedan marken torkade ut och trädrötterna försvann, spolade monsun-regnen bort all odlingsbar mark, och när dessutom kungamakten försvagades drog sig banditerna på plundringståg mot ristransporter. Bönderna såg bara en enda utväg: att lämna sina marker.
Norrifrån närmade sig hotet om mongolerna som hade satt sig på den kinesiska kejsartronen och nu krävde en vasallhyllning av de omkringliggande länderna, vilket Pagan vägrade att gå med på år 1271. Under en andra påstötning lät Pagankungen avrätta den kejserliga ambassadör som med sitt följe hade anlänt i staden för att inleda förhandlingar. En arméattack inleddes något år senare, men trots sina 40 000 man kunde inte Pagankungen bjuda motstånd mot mongolernas elefanter och kinesiska bågskyttar. Paganerna fick fly och mongolerna satte eld på staden år 1277.

Tio år senare var Pagans kungaera slut, invånarna hade flytt och landet låg öde. Bara pagoderna av bränt tegel stod kvar i tusental, plundrade på sina guldskatter. Hela riket splittrades i små kungadömen och ännu mindre furstendömen som fortsatte kriga och intrigera mot varandra till dess även Burma drogs med i den nya koloniala världsordningen.

Idag har Burma ansökt att få Bagan (Pagan) med på UNESCO:s världsarvslista, men fått avslag för att militärjuntan gjort alltför stora ingrepp på den historiska ruinstaden.

Tarja Salmi-Jacobson. Text och bild

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

När en minister blir konstnär

Vad händer då? Jo, en makalös förvandling sker som jag upptäcker på Hosokawas första retrospektiva utställning, Längst med floden, i Paris. Morihiro Hosokawa - Japans före detta premiärminister - företräder ...

Av: Anne Edelstam | Konstens porträtt | 20 april, 2010

Efter ankomsten till Jakobstad, Selma, stående med yngre systern Hilma

En alldeles särskild plats

Det finns en dröm som levt länge inom mig, en dröm som inte släppt taget. Min dröm handlar om att förstå min mormor, Selma Karlström. Varifrån kom hennes lugn ...

Av: Thomas Wihlman | Kulturreportage | 14 januari, 2016

Det regnar och det regnar, himlen är grå(Lasse Stefanz)

Det regnar, jag sitter och lyssnar på regnet, sover på kökssoffan en timme, ser ut genom fönstret, det regnar, ingen rör sig på gatan, inte ens lögnaren, fifflaren och bedragaren ...

Av: Bo Bjelvehammar | Gästkrönikör | 21 oktober, 2014

Om det avsides gemenskapslivet

Vantrivsel Vi var alltså inte nöjda med den vanliga tébjudningen. Vi får magknip av small talk och mobilsamtalen i bussen och på tåget om adiafora. Hans Granlid berättade om hur ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om samhället | 05 mars, 2009

Kim Larsson - SS/opiat/ambientia

Kim Larsson bor i Stockholm och är redaktör på nättidskriften Eremonaut, sjösatt 2010. Hans har tidigare studerat teatervetenskap, litteraturvetenskap och filmvetenskap, och är fil. mag. med filmvetenskap som huvudämne. De motvilligt ...

Av: Kim Larsson | Utopiska geografier | 18 juni, 2012

Hon drar pennan över världens kropp

Redan i sin boks huvudtitel har hon gjort oss till fåglar för att vi skall bli poetiska. llustration: Kristina T helin Att läsa dig - Helene Cixous Så många ord ...

Av: Eleonora Bru | Essäer om litteratur & böcker | 12 augusti, 2010

Konst och sport

När en svensk skidåkare spurtar på upploppet ramlar han/hon och bli fyra, om en norsk skidåkare spurtar, vinner han/hon och om en finsk åkare sprintar i mål blir han/hon tvåa ...

Av: Niklas Anderberg | Essäer om konst | 18 augusti, 2010

Whilde på sommar

Doktor Frederick Foster Hervey Quin var två steg från döden. En koleraepidemi hade brutit ut och Quin insjuknade med grymma plågor. Desperat tog han det homeopatiska medlet camphor, som Hahnemann hunnit ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 juni, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.