Emmakrönika XII Det vackraste att få älska dig

Här excerpt käx: Vi är ej likadana, hurpass vi ens förstår varann, aldrig förstör varandra, jag betvivlar dock att någon annan kan förstå och acceptera endera oss bättre det ...

Av: Stefan Hammarén | 05 februari, 2009
Stefan Hammarén

"Så man har någonting i alla fall" - Om Bostad först och synen…

För en tid sedan visade teve ett inslag om "Bostad först", en strategisk modell för att motverka hemlöshet genom att fokusera på tak över huvudet som en grundläggande rättighet och ...

Av: Linda Bönström | 22 februari, 2011
Essäer om samhället

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | 01 Maj, 2017
Utopiska geografier

Belinda Graham – två dikter och en reflektion

Belinda Graham är en tvåspråkig poet och författare. Utbildad i litteraturvetenskap, English literature och creative writing. Fyra diktsamlingar utgivna på svenska och tre på engelska. Har även gjort översättningar och ...

Av: Belinda Graham | 24 december, 2012
Utopiska geografier

Folkets träd. En julbetraktelse



På Capitol Hill i Washington D.C. i USA står den sedvanliga stora julgranen på plats. I år lär den vara huggen i norra Kalifornien och således fraktad tvärs över den amerikanska kontinenten till sin plats framför en av den värdsliga maktens främsta boningar, där den lyser julefrid ut över världen – eller så är det förmodligen tänkt.

Eller är det julefrid?

Numera får den stora Capitol Hill-granen nämligen inte längre kallas ”Christmas Tree”. Efter mycket diskuterande, där man beaktat julgranens ställning som specifikt kristen symbol och den amerikanska konstitutionens neutralitet ifråga om religion och livsåskådning, kom man fram till detta: Julgranen i sig vill man inte bli av med, men den måste få ett mer neutralt namn. Alltså kallas den numera ”The People’s Tree”.

Folkets Träd. De kristnas, judarnas, muslimernas, hinduernas, buddisternas, ateisternas och agnostikernas träd.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Till saken hör ju, att det är högst ovisst om julgranen över huvud taget är av kristet ursprung. Troligast är den från början en utpräglat hednisk produkt, avsedd att hålla onda andar borta under den mörkaste tiden på året. Som så många andra symbolladdade och traditionstyngda föremål och seder av ständigt växlande utformning och innebörd förlorar sig även julgranen ner i historiens dunkla virrvarr.

Men nu står det där, det lysande och dekorerade Folkets Träd, och det återstår bara för oss att fråga oss: Varför står det där och vad har den att säga oss, ”folket”?

Arbor Gentium

Kulturer har formats, blomstrat, utvecklats och så småningom gått under, genom hela historiens gång, i Västerlandet, såväl som i andra delar av vår värld. När kejsaren Theodosius år 380 upphöjde kristendomen till statsbärande religion inom det vidsträckta romerska imperiet, markerade detta slutet för den antika världen och kulturen. Något nytt hade tagit vid. Den kultur, som med större eller mindre rätt kommit att kallas den kristna, tog vart efter form, den kultur som kom att bilda grundvalen för våra västerländska samhällen. Det kulturarv som de flesta av oss i västvärlden, medvetet eller omedvetet, med eller mot vår vilja, har formats av.

Herself a Rose

Men kanske känner vi idag, mer påtagligt än tidigare, att just denna kultur – den som med större eller mindre rätt kom att kallas den kristna – börjar närma sig något slags slutpunkt, i varje fall i den form vi hittills har känt den. En brytningstid, en övergångstid. Det tycks mig inte heller fel att tala om en värdeförvirringens tid, en tid då alla värden ifrågasätts och inga värden självklart uppfattas som okränkbara, trots alla monumentala internationella deklarationer.

Vaclav Havel har i sina skrifter försökt tolka vår brytningstid, samtidigt som han fullt ut klargör att han inte bekänner sig till någon utopi om vad som står i mänsklig makt att göra. Ändå hävdar han ihärdigt och oförtröttligt, att det finns ett hopp för mänskligheten att bygga på, men bara om våra lagar och rättssystem, vår samhällsordning och vårt samhällsliv, har sin fasta grund i orubbliga värden såsom moral, andlighet, humanitet, enskilt och gemensamt ansvar, samvete och respekt för varje människas värdighet och okränkbarhet. Det kan också få sitt namn genom det som varje troende människa, oavsett konfession, ser och anar bortom det synliga och mätbara.

I kristen terminologi används i samband med julen begreppet inkarnation, ”människoblivande”, något som blir kropp. I detta fall Gud och Guds väsen, det Gudomliga, som tar synlig form och gestalt i personen Jesus Kristus. Men inkarnation är något som kan bli verklighet hos varje människa.

I var och en människa, oavsett tro eller livsåskådning, kan hoppet inkarneras, ta kropp och gestalt. Ett hopp som i både ord och handling bygger upp där andra raserar; visar vänlighet och omtanke där andra visar fiendskap och förakt; visar medlidande där andra visar obarmhärtighet; visar osjälviskhet där andra endast månar om sig och sitt eget; ser en medmänniska i varje människa och inte sorterar och utestänger.

Ett folkets goda träd där goda frukter mognar.

Thomas Notini

 

Ur arkivet

view_module reorder

Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 11 juni, 2013

Höjdpunkterna från musikåret 2013

Hur jag än vrider och vänder på det kommer 2013 alltid att vara täckt av den dystra hinna som Lou Reeds frånfälle lämnade efter sig. Det var som att ett ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 28 december, 2013

Veckan från hyllan, vecka 22-2012

Det har varit rasistiska demonstrationer i Tel Aviv nyligen. Krav framfördes att illegala invandrare från Afrika ska utvisas. Rop hördes som uppmanade till pogrom. Förbipasserande svarthyade personer attackerades. Några sudanesiska ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 26 Maj, 2012

Frank Hellers beskrivning av judar blev ett självporträtt

Ända sedan Conan Doyle med början 1887 (romanen ”En studie i rött”) framgångsrikt producerade ett antal berättelser, de flesta noveller, med Sherlock Holmes i The Strand Magazine, har författare av ...

Av: Bertil Falk | Övriga porträtt | 29 augusti, 2013

Tankar kring Marmorklipporna

Ernst Jünger gjorde sin debut som författare redan 1929 med krigsskildringen I stålstormen, och levde och verkade ända fram till 1998. Hans skrivande präglas genomgående av en distanserad hållning till ...

Av: Tobias Harding | Essäer om litteratur & böcker | 17 december, 2013

Böcker har sina öden…

”To hundrede pund er prisen”, så hette en bok som kom på det danska K E Hermanns förlag 1944. Det en översättning av Graham Greenes tidiga thriller ”A Gun for ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 08 juni, 2012

Erotisk krönika av Karin Eng

Karin Eng, en fri kvinna och skribent, har inspirerats av bland andra Catherine Millet, Channa Bankier och Rut Hillarp. Karin menar att olika kvinnor söker, uttrycker och beskriver sexualitet på ...

Av: Karin Eng | Gästkrönikör | 05 april, 2012

Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | Kulturreportage | 24 september, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.