Demonernas domptör. Om Bertil Malmberg

Crister Enander skriver ett rörande porträtt av den svenske diktaren Bertil Malmberg. Han har beslutat sig för att hemsöka min enkla boning. Han lämnar mig inte ifred. Inte för ...

Av: Crister Enander | 18 april, 2011
Litteraturens porträtt

Intoleransens spelregler

I dagarna publicerades Forum för levande historias rapport Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete. Det är ett viktigt arbete, och den komparativa ansatsen kan ytterligare hjälpa oss ...

Av: Simon Sorgenfrei | 26 augusti, 2011
Essäer om religionen

Klaustrofobisk skräck utlovas på Spårvägsmuséet

I mitten av april gör skräcken entré bland tunnelbanevagnarna på Spårvägsmuséet i Stockholm. Teaterföreställningen Silverpilen 21.32 är ett samarbete mellan muséet och Minerva Produktion där man använder tunnelbanevagnen som arena ...

Av: Marcus Ridung | 26 mars, 2012
Reportage om scenkonst

Erik Larson i odjurets trädgård

Erik Larson på amerikanska västkusten, han bor i Seattle, är född 1954 och med förflutet som Staff Reporter på Wall Street Journal. Han har också varit flitig i den periodiska ...

Av: Ivo Holmqvist | 04 mars, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Alla levande väsen vill uppnå lycka och undvika lidande



Indiska gurun, munken Padma Sambhava grundade den tibetanska BuddhismenDen berömda indiska munken Padma Sambhava*) som väsentligt bidrog till att införa Buddhismen till Tibet år 777 profeterade att då metallfågeln flyger och hästarna rullar på hjul på vägarna kommer tibetanerna att vara spridda över hela världen och Buddhas läror kommer att nå avlägsna länder. Detta har nu gått i uppfyllelse då tibetanska flyktingar sprider den tibetanska Buddhismen i allt flera länder. Många endast rationellt tänkande västerlänningar har därigenom fått innehåll och mening i livet. Detta har däremot en tragisk bakgrund då Kina år 1950 ockuperade Tibet och sedan dess består konflikten mellan de båda parterna. Kina ansåg att Tibet är en del av Kina och talade om en „fredlig befrielse“. Kina motiverade detta med att man ansåg Tibet vara underutvecklat och imperialistiskt. Dalai lama, Tibets religiösa och politiska överhuvud, har för sina bemödanden för en fredlig lösning erhållit Nobels fredspris år 1989.

HISTORISK BAKGRUND

Tibet var till år 600 indelat i furstendömen. Kungen Srong Tsan Gampo hade genom sitt giftermål med en kinesisk prinsessa kontakt med den kinesiska Tang dynastin. Han främjade Buddhismen, tog intryck av det fornindiska språket sanskrit och utvecklade det tibetanska alfabetet. Tibet utbredde sina gränser och blev stormakt samt bland annat besatte man Xian i Kina. Sedan splittrades Tibet igen i små furstendömen. Från och med 1200-talet hade Kina allt mera kulturell och politisk inflytelse över Tibet.

En för den nuvarande konflikten betydelsefull faktor var relationen till Mongoliet, som under Djingis Khans ledning tog herraväldet över Kina och Tibet. Mongolerna hade ett stort intresse för Buddhismen och kejsaren Khubilai Khan ville få undervisning i denna religion. Den springande punkten är att som guru (lärare) hade den lärda tibetanen högre ställning än sin chela (lärjunge), kejsaren. Detta innebär att tibetanerna anser sig ha haft högre status än kineserna. För asiater har maktavstånd en större betydelse än till exempel i Finland. Kineserna tolkade däremot detta som en historisk bekräftelse på att Tibet är en del av Kina.

En annan viktig historisk faktor var att revolution utbröt i Kina 1911 och att landet allt mera övergick till kommunismen. Tibet blev nu en kinesisk provins. Den trettonde Dalai lama förklarade 1914 Tibet självständigt då han ansåg att relationerna till Kina var brutna och kejsarriket hade fallit. Indien, Ryssland och England understödde den av den Internationella Rätten erkända självständigheten, men Kina skrev aldrig under detta avtal i Shimla. Tibetanska pass, pengar och frimärken infördes 1925 samt blev internationellt accepterade av många andra länder.

KONFLIKTENS OMFATTNING

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kina ockuperade Tibet i samband med att Mao Tse Tung blev Kinas kommunistiska statschef. Tibet kunde inte försvara sig med sin sämre utrustade armé som endast bestod av tiotusen man. Kina slöt med Dalai lama ett avtal som innebar att Tibet skulle få bibehålla sin autonomi. Dalai lama skulle behålla sin ställning och den buddhistiska traditionen skulle respekteras. Peking skulle representera Tibet inom utrikespolitiken. För att bevaka dessa intressen stannade 50 000 kinesiska soldater i Tibet.

Kinas och Tibets olikartade uppfattning av stat och samhälle var uppenbar. Kina ville göra ateister av tibetanerna som har en stark religiös identitet. Munkar och nunnor fängslades och dödades, munkar tvingades till tvångsarbete på utstuderat grymma sätt som att riva ner kloster eller inom bekämpningen av skadedjur - buddhister vill inte döda levande väsen. Munkarnas liv i de 6000 klostren ansågs inproduktivt, klostren förstördes och år 1979 fanns endast 13 kvar. De tvingades också att uppge celibatet. Munkarna och nunnorna omskolas till att se Dalai lama som en demon och de undervisades i den kinesiska versionen av Tibets historia.1979 fick tibetanerna återuppbygga endel kloster, men buddhistiska studier underligger stränga begränsningar och endast ett fåtal blir upptagna i klostren.

Genom tvångsarbete uppskattas 65 000 tibetanska arbetare ha omkommit under omänskliga förhållanden vid vägbygget från Sinkiang och Szechwan till huvudstaden Lhasa. Invasionen i Tibet har lett till svåra miljöskador och utnyttjande av naturrikedomarna, till exempel guld och uran.

Kinas problem med överbefolkning och strävan att assimilera tibetanerna ledde till att kineser förflyttades till Tibet och tibetaner till Kina. Kineserna lovades ekonomiska förmåner i Tibet. Kinas slutliga mål var och är att utplåna den tibetanska befolkningen genom att blanda den med kineser. Sterilisering av tibetanskor är vanligt. Nu består befolkningen av 7,5 miljoner kineser och 6 miljoner tibetaner inklusive dem som lever i exil. Kineserna klarade ofta inte av klimatet på i medeltal 4500 meters höjd med temperaturvariationer på - 40 till +35° C och fick höjdsjuka. Kinesiska är det officiella språket. Tibetanska barn undervisas sedan 1997 från och med den första klassen endast i kinesiska. För att bli upptagen till en högre skola eller ett universitet måste man ha goda kunskaper i kinesiska. Kunskaper i tibetanska har däremot ingen betydelse. 80% av tibetanerna är analfabeter. Stora avstånd försvårar deltagande i undervisning. Ofta finns det skolor endast på papper.

KorruptionSedan år 1950 dog över en miljon tibetaner genom hunger, förföljelse, tortyr, avrättning, självmord och etnocid, förstörelse av den kulturella identiteten genom påtvingad assimilation. Fredliga insatser för de mänskliga rättigheterna betraktas som värsta tänkbara brott överhuvudtaget. Det anses som ett brott att ha Dalai lamas foto eller den förbjudna tibetanska flaggan. Man får fängelsestraff på minst ett år, på livstid eller dödsstraff om man har dessa tibetanska symboler. Ett stort antal fångar dör i fängelsena och mellan åren 1960­1962 dog i Kanding över 12 000 fångar.

Vid politiska „förhör“ bryts tibetanernas motstånd genom att till exempel hälla kokande vatten över dem, hänga dem med huvudet nedåt eller hänga dem endast fasthållna vid tummarna. De hindras från att äta, dricka och sova eller man hotar med avrättning för att de för all framtid skall avstå från politiska aktiviteter. Dödade rullar man helt enkelt nedför ett berg. Soldaterna befaller familjemedlemmarna att fira att dessa „rebeller“ blivit utplånade och tvingar dem att dansa på liken. Kina har kärnvapeninstallationer i Tibet och genomför enligt TASS (1982) kärnvapenprov „för att testa den radioaktiv strålningens inverkan på invånarna“. Kina erbjuder även flera länder att lagra atomsopor i Tibet.

Tibetanerna hade varit fattiga men ingen hade svultit och de levde lyckliga med sin kultur och religion. Dalai lama hade startat omfattande förändringar i det feodala samhället. Tibetanerna opponerade sig mot Kinas ockupation med demonstrationer i flera städer. Svåra oroligheter bröt ut, 2000 tibetaner dog och 4000 fängslades. Kineserna angrep klostren och Dalai lamas residens. Han flydde år 1959 till Indien då hans liv var i fara efterföjd av 100 000 flyktingar, och grundade i Dharamsala en exilregering. Exilregeringen ägnar sig åt flyktingarnas situation och leder den fredliga kamp tibetanerna för i syfte att återvinna sin förlorade frihet. Sommaren 2002 återupptogs dialogen efter tio års avbrott. Två representanter för exilregeringen besökte regeringen i Peking men resultatet har inte tillkännagivits - en proforma förhandling?

Dalai lama har sedan dess försökt förhandla med Kina, vilket lett till framsteg såtillvida att en del av det forna Tibet blev autonom provins år l965 och att tolerans för minoritetsgrupper proklamerats i Peking, men greppet har hårdnat. Kina vägrar att tillåta oavhängiga kommittéer att undersöka läget gällande de mänskliga rättigheterna. Dalai lama har ett par gånger vänt sig till FN som inte kunde inte göra något annat för Tibet än att apellera till Kina att beakta de mänskliga rättigheterna. Dalai lama skriver i sin självbiografi att detta var på grund av att Tibet hade levt i en fredlig isolation och inte anhållit om medlemskap. En för Tibet tillfredsställande lösning har man inte uppnått.

DALAI LAMA OCH TIBETANSK BUDDHISM

Med den buddhistiska kärntanken i början av uppsatsen inledde Dalai lama sitt anförande i Oslo då han erhöll Nobels fredspris året 1989. Han fick utnämningen för sin kamp för att befria Tibet genom fredliga lösningar enligt icke-våldsmetoden som grundar på ömsesidig respekt mellan Tibet och Kina. Dalai lama framhäver i sina föredrag år 1981 vid universitetet Harvard att det inte är viktigt om man är religiös eller vilken religion man tillhör utan att inställningar som altruism (osjälviskhet, människokärlek), kärlek och medkänsla är väsentliga hos alla människor. Man skall ägna sig åt sin egen religion eftersom alla religioner förmedlar samma grundvärderingar, säger Dalai lama. Men man kan använda sig av dagliga övningar från Buddhismen för att berika sin andliga och mentala utveckling. Via mental träning lär sig människan att leva i fred med sig själv och sin omgivning.

Tibetansk meditationLiksom många andra säger Oliver Petersen att Kristendomen de senaste århundradena har försummat sin mystiska och meditativa dimension. Då människorna därigenom upplever ett inre tomrum har intresset för andra religioner ständigt ökat. Kristendomen och Buddhismen bygger enligt Helmuth von Glasenapp på två helt olika principer. Buddhisterna tror på en cirkulär världsbild där allt är i ständig växelverkan och allt hör till ett meningsfullt sammanhang. Kristendomens världsbild är däremot lineär, en linje som börjar vid punkt A och slutar vid punkt B. De kristna tror på en allsmäktig Gud som som regerar över skeendet från skapelsens början (A) till världens slut (B).

Dalai lama betyder ”kunskapens ocean” och är en titel för högsta världsliga och religiösa auktoritet i det buddhistiska Tibet. Titeln lama betyder läromästare på tibetanska. Vid två års ålder identifierades han som Dalai lamas fjortonde reinkarnation, fick namnet Tenzin Gyatso och blev uppfostrad och utbildad i ett kloster. Han blev som 16-åring Tibets överhuvud och uppnådde vid 25 års ålder den högsta akademiska graden som är möjlig där. Efter Kinas ockupation av Tibet 1949/50 har Dalai lama ständigt försökt förhandla om en acceptabel fred. Efter ett brutalt nedslaget tibetanskt uppror 1959 där 90 000 tibetaner dödades var han tvungen att fly. Tillsammans med tusentals tibetaner blev han emottagen i Dharamsala i Nordindien där tibetanerna har grundat en exilregering, ”Lilla Lhasa”.

Kinesen Victor Chan beskriver i sin synnerligen intressanta bok Die Weisheit des Verzeihens (sv. Förlåtelsens visdom) Dalai lamas grundläggande tankar om tibetansk Buddhism. Det är säkert för mången förvånansvärt att det över huvud taget finns en sådan bok, men ännu mera förbluffad kan man bli av Dalai lamas svar på Chans brännande fråga om han hatar kineserna. Han svar var entydigt: ”Nej, jag hatar inte kineserna, de är mina bröder och systrar”. Dalai lama har enligt Chan förlåtit dem utan förebehåll då det handlar om en uppgörelse mellan Kinas kommunistiska parti och inte med den vanliga kinesen. Mental träning åstadkommer att negativa känslor som hat och önskan att hämnas avtar. Den försonlighet som Chan talar om innebär att vi inte skall ha hämndkänslor, då dessa förorsakar våld. Våld leder till en motreaktion av våld och problemet ökar endast därigenom samt förblir bestående.

”Vapen kan inte leda till enighet och stabilitet” förkunnade Dalai lama i december 2005 för Kina i New Delhi. Han anser att våld och att hota med våld inte kan lösa problem och undanröja orättvisor och undertryckande. Han hänvisar ofta till Mahatma Gandhi som skrev: ”Den egentliga betydelsen av icke-våldsprincipen är att hålla fast vid sanningen och dennas kraft. Jag märkte redan mycket tidigt att sökande efter sanningen inte tillåter att använda våld emot motståndaren. Denna måste snarare med tålamod och medkänsla fås att avstå ifrån sin felaktiga uppfattning”. Det är fråga om en inställning som principiellt undviker att skada eller såra levande väsen. Ett vanligt missförstånd är att icke-våld innebär passivitet. Konflikter skall inte undvikas utan redas upp konstruktivt.

Dalai lama betraktar sina fiender som sina bästa lärare i att utveckla medkänsla, som är en annan av Buddhismens grundtankar.

„En vän kan bli en fiende och en fiende en vän under olika perioder av livet. Vill vi rikta ett vapen mot en fiende borde vi försöka träffa den egenskap hos denna som våra negativa känslor riktas mot, och inte ha hela personen. Ifall det vi förargar oss över hör till fiendens väsen är det jämförbart med att bränna sig. Vi vet att eld brinner och blir inte uppretade av elden. Ifall det som förorsakar vår förtrytelse är något övergående hos fienden skall vi betrakta detta som ett moln som täcker solen. Vi blir ju inte arga på solen utan vi vet att det är molnet som är problemet. Denna buddhistiska analys avslutas med att meditera över oss själva. Varför träffar detta mig i så hög grad? Vilka begär har jag som förorsakar dessa fientliga känslor?“

Dalai lama sade vid Harvards universitet att den sanna orsaken till lidande är begär. Det är en felaktig föreställning att lidande framkallas av en allsmäktig Gud. Som motmedel till denna uppfattning kan man ställa insikten om att lidande upphör genom att genomleva „den sanna stigen“. Man kan lösa sig från lidande och uppnå lycka, vilket sker via visdom. Visdom betyder att inse att osjälviskhet leder till kraft att uppnå befrielse. Därför kallas processen stig. Visdom har också innebörden att man inser vikten av att välgång för alla varseblivande väsen blir förverkligad och att man vet hur detta sker.

Föreningen Tibet Initiative i München firar Dalai lamas 70-ars födelsedagAltruism var i Harvard ett tema som Dalai lama ständigt återvände till. En metod för att skola sig i altruism är att jämställa sig med andra människor. Den allmänt rådande buddhistiska synen är att den egna glädjen och smärtan förorsakas av en själv och inte kommer utifrån. Alltså kan man lära känna och använda medel och vägar som leder till att uppnå lycka. Det är då nödvändigt att omsätta undervisningen i praktiken eftersom om det lärda förblir endast bokkunskap har det inget värde. Den som första gången läser om den buddhistiska läran uppfattar de olika begreppen endast som tomma skal och torr teori. Börjar man däremot utöva praktiska övningar får den buddhistiska teorin allt mera innehåll.

Övningarna består av två slag av meditation. Den ena är analytisk och tjänar till att uppnå speciella insikter. Den andra formen är koncentrativ och har som mål att förändra medvetandetillståndet för att steg för steg uppnå Nirvana, upplysning. Det är inte möjligt att tänka sig fram till dessa insikter utan de måste upplevas med hjälp av mental träning. Man går så tillväga att man koncentrerar sig intensivt på till exempel ett föremål. Man upprepar en bokstavskombination, ett mantra, som aktiverar kroppens olika enerigcentra (chakra). Det finns stränga regler för sittställning och andning. Dalai lama rekommenderar att man ägnar sig åt mental träning en halv timme två gånger om dagen.

Ett schema**) visar de olika medvetandetillstånden. Det är en symbolisk framställning av de sju former av medvetande (olika slag av energi) vi enligt Green & Green rör oss på. Schemat har sitt ursprung i tibetansk Buddhism, men det kan allmänt beskriva psykologiska dimensioner. Nivåerna 1-3 omfattar det alldagliga livet: fysiska, känslomässiga och mentala former. Medvetandetillstånden 4-7 är övermedvetna. Dessa börjar med intuition (nivå 4).

De flesta har upplevt sådana övermedvetna tillstånd, oftast i form av en intensiv naturupplevelse. Det är dessa dimensioner som människan känner sig dragen till men också är rädd för, det extatiska, det fascinerande, det mystiska. Nivåerna 4-7 beskrivs som djup religiös och mystisk erfarenhet, exstatisk och samtidigt av demonisk kvalitet, man känner sig som en del av gudomliga funktioner. ”Lotusblomman” motsvarar ”hjärtat” hos oss i Väst. På våra västerländska språk finns inte ord för de två följande nivåerna,”de måste upplevas”. Nivå 7, ”juvel”, är nirvana, ett tillstånd präglat av ett stort vitt transparent ljus, frid och ro samt av intensiv lyckokänsla.

I nirvana, upplysningen, genomsyras hela jaget av upplevelsen och man känner sig hel inombords. I detta medvetandetillstånd upphävs dualismen (att uppleva sig som skild från omgivningen), ett tillstånd som beskrivs som heligt, vilket härrörs från ordet hel. Alla människor i olika kulturer har samma själsliga grundstruktur och problemet är att man för samma fenomen har olika benämningar i olika kulturer. Kulturen präglar den form ett sådant fenomen får, till exempel i drömmar. Kristna drömmer om änglar, indianerna om andar eller buddhisterna om Buddha.

vajrapaniAtt gå igenom denna process är vad som avses med Buddhismens lärosats ”Vägen är målet”, de kristna talar om ”Jakobs stege” och kineserna om ”Tao”, vägen. Det väsentliga är här att man skall börja nedtill och arbeta sig uppåt. Inom vissa kretsar (till exempel New Age) försöker man i korta veckoslutskurser förmedla övernaturliga upplevelser vilket kan leda till att man förlorar kontakten till verkligheten och förlorar fotfästet. På dessa medvetandenivåer finns även mörka krafter som inte är att leka med. Därför behövs det väl utbildade och seriösa läromästare.

Buddhismen är filosofi och religion i ett samt gör anspråk på att utgå ifrån och presentera absoluta sanningar som var och en utvecklar hos sig enligt sina förutsättningar. Buddhismen som är en av de fem stora världsreligionerna, Kristendom, Judendom, Islam, Buddhism och Hinduism samt grundades av Siddhartha Gautama, som levde 500 år f. Kr. i Nordindien. Buddha betyder den upplysta eller uppvaknade. En gud i egentlig mening finns inte i Buddhismen utan målet är att individen uppgår i Gudomen (Nirvana), blir upplyst och därigenom befrias från själavandringens kretslopp (samsara). Ett problem vid förmedlandet av Buddhismen är att språken tibetanska och sanskrit som används i de ursprungliga texterna ofta inte har motsvarande begrepp på andra språk. Dessutom är upplevelser på högre medvetandetillstånd transverbala (utöver språket) och kan inte beskrivas verbalt!

Den buddhistiska världsbilden har många gudar och demoner som har relativt liten betydelse. En av dem är Vajrapani som dock speciellt i den tibetanska buddismen är viktig. Han ses här invid i sin vredgade form dansande över eldslågor, vilket symboliserar transformationen (omvandling) av ondska till energi. I sin hand håller han en blixt för att tränga igenom hopplöshetens mörker till upplysning. Vajrapani är i sin normala form sinnebilden för energin hos en upplyst person och är ett utmärkt exempel på hur motsatspar (t. ex. gott och ont) kan förenas till en enhet.

Det finns olika sätt att utöva Buddhismen. Ägnar man sig endast åt att praktisera läran talar man om det lilla fartyget (hinayana). Om man också har som mål att verka för andras väl kallas läran det stora fartyget (mahayana). Den tibetanska Buddhismen är en fullständig form som innehåller båda aspekterna. Laman har här stor betydelse och därför kallas den tibetanska buddismen ibland felaktigt lamaism. Läromästaren eftersträvar att lärjungen blir självständig och inte som i många sekter är fallet beroende av sin guru, läromästare på sanskrit, ”Asiens latin”.

På den internationella dagen för de mänskliga rättigheterna 10.12.2005 höll Dalai lamas representant för exilregeringen i Genève Kelsang Gyaltsen ett föredrag i München där han berättade om Tibets överhuvuds syn på en fredlig lösning för Tibetproblemet. Han sade att icke-våldsprincipen är Buddhismens främsta etiska norm. Kina är deras granne och att använda våld skulle skapa nya problem. Därför är den enda förnuftiga vägen att föra en dialog; att respektera den andres rättigheter och att försätta sig i dennas läge samt att fråga vilket är dennas legitima intresse. Tibetanerna accepterar dock inte det rådande tillståndet utan deras mål är verklig autonomi för Tibet också i praktiken och inte enbart i teorin. Dalai lama säger att modernisering är nödvändig, men att Tibets rättigheter borde bli respekterade för att möjliggöra utveckling.

”Nu har det lyckats att uppta en direkt kontakt till Kina och vi utgår ifrån att båda sidorna vill uppehålla denna förbindelse” sade Gyaltsen optimistiskt. Men det har inte skett något närmande. Kina anser att det inte finns någon konflikt för tibetanerna - ”utom i enskilda fall och vi kommer att kunna lösa de problemen”. Kina tänker inte över sin position utan det är snarare tvärtom. Undertryckandet har till och med förstärkts och ett patriotiskt omskolningsprogram för munkarna kräver att de måste erkänna Kina. 11 000 munkar fördrevs därför att de vägrade göra detta. Minsta motstånd leder till fängelse och misshandling. Många dör i fängelserna.

Kinas mål är att fullständigt bryta ner all tibetansk motståndsanda. Dalai lama som alltid varit öppen för nya vägar genomför en demokratiseringsprocess i Dharamsala. Det finns en av folket vald premiärminister, professor Samdhong Rinpoche. Dalai lama har gett upp sitt politiska ledarskap och är nu enbart religiöst överhuvud för tibetanerna och han ser sig själv nu som en vanlig buddhistisk munk.

Finlands linje är att Tibet är en del av Kina. Dalai lama tas därför inte emot som statens officiella gäst. Då Dalai lama 1996 besökte sametinget i Finland beklagade Kinas ambassad att bland andra miljöminister Pekka Haavisto var närvarande, enligt den finskspåkiga dahgstidningen Helsingin Sanomat . Samerna och Dalai lama understöder ömsesidigt varandra. Gyaltsen sade att tibetanerna är ungefär i samma situation som samerna. Av Finland förväntar han sig att expresident Martti Ahtisaari skulle kontakta Dalai lama, vilket jag har gett vidare

Gyaltsen sade i sitt föredrag att exilregeringen tror att det skulle vara viktigt att länder som till exempel Tyskland om och om igen skulle förmedla att de är bekymrade över Tibet. Då Kinas regering görs medveten om detta kunde det vara möjligt att den tänker om. Kina har förändrats de senaste 20 åren så att det finns många informerade i de bildade kretsarna. Det finns också religiösa rörelser.

Pilgrim från Lasa

En kombination av dessa faktorer och av internationella sammanslutningar kunde enligt Gyaltsen påverka situationen gynnsamt. Hittills har kineserna inte velat ha inblandning utifrån emedan de ansett att Tibetfågan är ett ”familjeproblem som skall skötas inom familjen”. Gyaltsen är övertygad om att Dalai lama kan ge tibetanerna den kraft de behöver för att orka tro på att målet genom icke-våldsprincipen kan uppnås. Han motiverade sin syn med att världen är sensibiliserad i fråga om våld och terror att människorna blivit mottagligare för icke-våldstanken. Gyaltsen sade att Tibet kunde fungera som förebild.

EN INTERKULTURELL BETRAKTELSE

Det finns mellanmänskliga faktorer mellan Kina och Tibet som säkerligen har förstärkt eller kanske utlöst konkflikten. På grund av dåliga erfarenheter med utlänningar och sitt isolerade läge förskansade sig Tibet bakom Himalajas bergskedjor och landets gränser stängdes samt Lhasa förklarades som en förbjuden stad ända till år 1980. Tibetanerna hade uppfattningen att det för besökarna kändes speciellt att kunna säga att de varit i Tibet, men ett verkligt intresse för kulturen saknades.

Kineserna hade en stark motvilja mot nomaderna. De var för dem barbarer. Uttrycket MANTZE, som kineserna ofta använder för tibetanerna betyder också „barbar“. Hotbilder uppstod. Via den ökade kommunikationen i vår tid blir man medveten om skillnader mellan olika länder och andra kulturer. Dessa „fruktkansvärda andra“, som är så olika vill man ändra på och vill göra dem lika oss. Det som är olika nedvärderas och det som är annorlunda måste förstöras, undertryckas samt förbjudas!

FINNS DET EN LÖSNING?

Den västliga synen på konflikten och sättet att diskutera skiljer sig från den asiatiska inställningen till exempel gällande frågan om de mänskliga rättigheterna. I väst har individens rättigheter prioritet, i öst gruppen, kollektivet. Historiska fakta och sociala förhållanden kan dock inte rättfärdiga ett så häftigt angrepp. Tibet var geografiskt, kulturellt och religiöst sett ett eget land.

Det är orealistiskt att utgå från att Tibet skulle kunde bli ett självständigt land, men det man kunde uppnå är att Tibet inte enbart i teorin utan även i praktiken blir en självständig provins och en demilitariserad fredszon. Tibetanerna och kineserna borde få samma rättigheter i Tibet. Kina har aldrig sett med blida ögon på Dalai lamas dubbelfunktion och han har därför själv uppgett sitt politiska ledarskap. Dalai lama är älskad av sitt folk, men inte av den kinesiska ledningen och att uppvärdera Tibet samt att respektera de mänskliga rättigheterna där skulle väsentligt bidra till att förbättra Kinas anseende i hela världen!

 

Nina Michael

 

*) “When the Iron Birds are flying in the sky and the Iron Horses are running on the roads, we know that dharma-ending age has arrived. At this time, Tibetan Buddhism shall flourish globally. When the iron bird flies and the horses run on wheels, the Tibetan people will be scattered like ants across the world, and the Dharma will come to the land of the red men“ (Western Countries).

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

En bemerkning om Claude Monet og livsvirksomheten hans

Oscar Claude Monet, som var Monet's fulle navn, ble født i Paris, den 14. november, 1840.  Foreldres navn var Louise-Justine Monet og Adolph Monet. Fra før av hadde ekteparet Monet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 06 juli, 2010

Han vägrade att dö

Elias CanettiDöden var den yttersta och största förolämpningen mot människan. Elias Canetti förklarade ett privat krig - ett ensamt korståg - mot döden. Han gjorde det envist, styvnackat och utan ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 16 mars, 2009

Stigmatisering är ett historiskt begrepp när det gäller samhällets syn på psykisk…

Begreppet stigmatisering används ofta i samhällsdebatten. Ordet stigmatisering kan härledas från grekiskans stigma som betyder (bränn) märke, fläck. Ordet kan härledas till en medeltida (ligatur) av bokstäverna sigma och tau ...

Av: Gunilla Dored | Essäer | 25 maj, 2011

Språk

Efter illusionen om att kunna förstå och om att kunna förklara, efter illusionen om en vilken som helst form av kommunikation och samförstånd, vill jag återkomma till ett stadium (som ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 13 maj, 2016

En arbetslägenhet i Stockholm

- Varför ser man aldrig dig i en mjukt stoppad möbel i tv? Är du bitter? - Jag har undrat med vilken saklig motivering Dagens Nyheter, Expressen, Kulturradion och så vidare ...

Av: Peter Lucas Erixon | Utopiska geografier | 04 januari, 2010

De långa nätterna på de iskalla perrongerna

tid Allt utförs under ständig observation av tiduret i Korridoren, detta enväldiga kvarnhjul som hugger ned existensen i små ogina sekvenser. Det är också en vardaglighet som tränger på ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 01 juli, 2011

William Blakes tankevärld

Det andliga klimatet: en kort historikUnder renässansen fanns en bildpoesi, Emblem-Poetry. En bildpoesi som byggde på den vid denna tid rådande mystikens kosmologi. Blake kan räknas till efterföljarna av denna ...

Av: Violet Tengberg | Essäer om konst | 16 december, 2010

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.