Kan islam och demokrati förenas?

Om 1980-talet dominerades av fruktan för export av den iranska revolutionen, så har perspektivet under 1990-talet vidgats till ett globalt islamiskt hot. 1 De olika riktningarna inom dagens islam tenderar ...

Av: Abdel-Qader Yassine | 26 augusti, 2013
Essäer om samhället

Zonen mellan verklighet och verklighet

Under större delen av 2000-talets första årtionde publicerades en liten tidskrift i A5-format som kom fyra gånger om året. Den hette Mitrania och trots det obetydliga formatet var Mitrania en ...

Av: Bertil Falk | 16 mars, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Lovsång

Tidig morgon vid Gryningens Port Din hand sträcktes ut- möte med min Vi vandrade igenom och - det blev Morgon - det blev Zenit - allt stod stilla Vi voro en - varandras like  

Av: Violet Tengberg | 26 april, 2010
Utopiska geografier

När vetenskap blir till religion

Jag är för vetenskap. Så länge den inte blir till religion. När den blir till religion händer det att bokstavstrogna vetenskapsfundamentalister kryper fram ur gömmorna och etablerar sig som nät-terrorister. Till ...

Av: Stefan Whilde | 01 Maj, 2013
Stefan Whilde

Andedansreligionen



dansenJames Mooney har skrivit om den indianska Andedansreligionen i boken The Ghost Dance Religion and the Sioux Outbreak of 1890. Jag tar upp denna kulturkrock mellan indianer och vita eftersom mitt tema är att och hur kommunikation påverkar politiska processer. Begreppet kommunikation innebär förståelse för varandra i ordets vidaste bemärkelse men betyder inteatt acceptera allt beteende. Hos indianerna omfattar detta att beakta livets olika områden eftersom man hos hos urfolk inte kan skilja på aspekt som kultur och religion. De hör ihop och står i en ständig växelverkan.

Anthony F.C. Wallace från universitetet i Pensylvania presenterar Mooneys (1861-1921) liv och verk i början av boken. Mooney var etnolog i USA. Han publicerade många böcker och betraktas som en av de klassiska antropologerna samt var en av grundarna av American Anthropological Association. Förutom att Mooney intresserade sig för båda amerikanska kontinenternas indianer ägnade han sig åt sin egen iriska härkomst, vilket är grundförusättning för att kunna förstå andra kulturer. Mooney gjorde fältstudier 1892-94 av ungefär 20 olika indianstammar som sioux-, kiowa-, omaha- och paiuteindianerna samt deltagande observationer hos arapaho- och cheyenneindianerna.

Mooney talar om inställningen bakom Andedansreligionen. Han ansåg att denna inte endast är typisk för indianerna utan för hela mänskligheten. De visa männen berättar att vi har blivit lyckligare, lever längre än våra förfäder, har mera bekvämligheter och mindre mödor. Var och en längtar efter den förlorade ungdomens drömland, en gyllene ålder. Alla väntar på en förlösare och ett mirakel för att få tillbaka det förlorade. Författaren skriver att så är det även med Andedansreligionens visioner.

Paiuteindianen Tä’vibo, ”vit man”, i Nevada presenterade omkring 1870 en ny religiös dans bland sitt folk och ansågs vara profet. Namnet Tävibo syftar till soluppgången i öst. Då de vita gjorde anspråk på allt mera land vände sig indianerna till medicinmännen för att få hjälp. Dessa brukade gå upp i bergen för att få visioner där de upplevde att de mötte den Stora Anden. De förmedlade att de vita skulle uppslukas av en stor flodvåg men att indianerna skulle bli räddade. Man tvivlade på denna utsaga och sände profeten upp i bergen upp till tre gånger. Han sade att de indianer som trodde på profetian skulle återuppstå och bli lyckliga. De indianer som inte trodde på den skulle däremot bli fördömda tillsammans med de vita för alla tider.

AndensdansDå Tävibo dog efterlämnade han sin son Wovoka som hade en uppenbarelse där han efter att ha somnat mitt på dagen togs upp till den andra världen. Han såg Gud som sade åt honom att att han skall säga åt människorna att de skall vara goda och älska varandra, inte föra krig samt leva i frid med de vita. Han fick Dansen som han skulle återge till sitt folk. I uppsatsen ”De förstår oss inte” har jag gått in på dynamiken i denna upplevelse och Mooneys tolkning av denna. Han förfogade naturligtvis inte över den kunskap som vi har idag. I den antropologiska litteraturen tolkades upplevelser ur etnocentriskt perspektiv, vilket betyderatt anse den egna kulturen vara måttstock och medelpunkt i bedömningen av andra kulturer.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Läran om Andedansen bygger alltså enligt Mooney på människors längtan efter förlösning och evig lycka. Han definierar organiserad religion som ett system av etiska normer, mytologi och ceremoniella riter. Varje indianstamm hade en egen utläggning av mytologin. Religion uttrycker något väsentligt på kollektiv nivå där det handlade om att bearbeta den odrägliga verklighet indianerna måste leva i. En del av dessa apostlar predikade att skillnaden mellan ’raser’ borde upplösas så att vita och indianer skulle kunna dela denna lycka som båda folken drömde om. Mooney ville veta sanningen om denna religion men indianerna ville inte tala om den. Ett visst förtroende fanns dock eftersom Wovoka fick läsa brev som inte var avsedda för de vita, t. ex. profetens budskap till cheyenne- och arapahoindianernas representanter. Indianerna fruktade att de vita skulle bli rädda eftersom Andedansreligionen innebar att de skulle straffas för sina synder mot indianerna som ville hålla den hemlig. De indianer som var trofasta skulle inte blir rädda då jorden började bäva eftersom de hade vissheten att de skulle överleva.

Andedansreligionens moraliska budskap bestod i all inte skada någon, alltid handla rätt, inte ljuga och en viktig punkt var även att inte kämpa. Detta innebar en radikal förändring i indianernas liv. Enligt Mooney har varje indians karriär tidigare bestått av att vara krigare*). Stereotypen ”de krigiska indianerna” blomstrar här i full prakt: ”Blodtörst och massaker verkar vara medfödda hos individerna i varje stam Dödligt hat fick tillstånd att Ute-, Cheyenne. och Pawneeindianer kämpade mot varandra. Endast den som vet detta förstår vad Andedansreligionen har uppnått genom att föra ’vilden’ till civilisationen”. Dessa indianska profeter har enligt Mooney gett sina folk bättre religioner än de någonsinn tidigare hade haft, emedan denna tro medförde bättre samstämmighet med de vita grannarna. Den har även föreberett vägen till den slutliga kristianiseringen.

cirkelTanken på att de vita via Andedansen skulle gå under som straff för sina gärningar togs inte på allvar av dem och ledde inte heller till reflektion över hur de behandlade indianerna. Enligt Mooney gjordes det bästa uttalandet om denna profetia av James McLaughin som skrev att inte någon person oberoende av hur okunnig denna är skulle tro på sådant ”orimligt nonsens”, men att många indianer faktiskt gör det!

Mooney ger här en lyckad etnografisk beskrivning genom att beskriva detaljer, men han har inte lyckas med en antroplogisk förklaringsmodell av Wovokas upplevelse. Troligen hade han inte tillräcklig kännedom om religioners funktion. Enligt min mening skall yttre händelser inte tolkas bokstavligt utan symboliskt. Då det i Bibeln står att Jesus gick över vattnet är det fråga om att han befann sig på ett högre medvetantillstånd – men detta betyder inte att han konkret promenerade över sjön från strand till strand!

Mooney antyder inte att han hade uppfattat i vilken miserabel situation indianerna befann sig i. Han förbinder inte denna med den religiösa rörelse som hade uppstått. Mooney var amerikan och företrädde den åsikten att det bästa som kunde hända indianerna var att de skulle komma ”till förnuft” med högsta mål att överta det amerikanska sättet att leva på. Han var trots sina antropologiska ambitioner präglad av sin kultur och levde sig inte in i sina forskningsobjekts värld. Troligen forskade Mooney för att samla bevis som stödde hans etnocentriska inställning ”hur dumma dessa vildar är”? - och inte för tränga djupare in i Andedansreligionens dynamik och därigenom få tillstånd ökad förståelse för indianernas världsbild.

Wovokas upplevelse är enligt min mening ett sätt att handskas med den interkulturella konflikt han levde i genom att identifiera sig med förövaren. Han tog över aspekt ur dennas religion som strategi för att överleva under dessa vidriga omständigheter. Indianernas budskap var (och är ännu) så enkelt: ”Vi blir illa behandlade och vi vill att ni öppnar era ögon och öron samt inser att ni annars blir bestraffade, om inte med annat så med kroniskt dåligt samvete som uppslukar er med hull och hår".

 Nina Michael

*) Ordet krigare betyder emmellertid hos indianerna inte en soldat utan en man med kraft, ,Power” så att det är nog uppenbart att Money har troligen missuppfattat den saken. Å andra sidan betraktades ju indianerna av det vita som krigiska då det försvarade sitt land! . De uppfattade det som angrepp!

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Stefan Zweig

Stefan Zweig om den politiska människan

Tobias Harding om den  österrikisk-ungerske författaren Stefan Zweigs politiska konservatism.

Av: Tobias Harding | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2015

Ndue Ukaj; Godo

Ndue Ukaj (1977) är en albansk-svensk författare, publicist och litteraturkritiker. Han har varit medarbetare i flertalet litterära tidskrifter och redaktör till ett antal litterära verk. Han har också varit chefredaktör ...

Av: Ndue Ukaj | Utopiska geografier | 30 juli, 2012

 Leandro Erlich“Swimming Pool”  The 21 st. Century Museum of Art of Kanazawa, Courtesy the Artist

Ända in i kaklet! - simbassänger i konsten

Simbassängerna låg uppradade i dalen som en flod som ledde ända fram till huset. När Burt Lancaster dyker upp i början av filmen The Swimmer från 1968 har han bara ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 25 februari, 2017

En generation som var kåt på att leva! Intervju med Benny Holmberg

Benny Holmberg är en av Tidningen Kulturens portalfigurer. Han har skrivit essäer, recensioner, skönlitterära texter och är aktiv del av Tidningen Kulturens verklighet. Det känns därför konstigt att redaktionen intervjuar honom ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 29 augusti, 2013

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Foto: Teymor Zarre' Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor ...

Av: Anna Franklin | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2007

Om divergent tänkande – det spruckna jaget och den dualistiska kulturen

Ordet ”bipolär” kan förklaras och förstås etymologiskt genom att hänvisa till det äldre latinets dvi som är besläktat med svenskans ”tve” (två eller dubbel). Latinets polus har i sin tur ...

Av: Viklas Mossperg | Gästkrönikör | 14 december, 2013

Oväder

Nog går det att läsa Nick Caves omarbetning av John Lee Hookers "Tupelo Blues" som en dikt:Looka yonder! Looka yonder!Looka yonder! A big black cloud come!A big black cloud come!O ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 03 januari, 2011

John Updike, rovdjursinstinkten och förloraren

Villa ligger invid villa. Likt rader av fyrkantiga lådor fyllda av välordnat och välartat medelklassliv i ändlösa rader. De välklippta gräsmattorna. De välkammade barnen. De skinande leendena. Männen som firar ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 17 februari, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.